Förutsättningar och hinder för patientperspektiv vid MDK

Sidan publicerades 14 februari 2023

Kontaktsjuksköterskor förväntas dela information om patientperspektivet vid multidisciplinära konferenser (MDK). Forskning tyder dock på att sjuksköterskornas bidrag till falldiskussioner är begränsade och att patientperspektivet i allmänhet är underrepresenterat. I den nyligen publicerade studien ”Registered nurses’ views on consideration of patient perspectives during multidisciplinary team meetings in cancer care” undersöks kontaktsjuksköterskans syn på fördelar och hinder för att inkludera patientens perspektiv vid MDK.

Multidisciplinära diskussioner inför behandlingsrekommendation

MDK utgör en integrerad del av modern cancervård och har i allt högre grad införts för att säkerställa korrekta och evidensbaserade behandlingsrekommendationer. Konferensen har som mål att komma fram till en behandlingsrekommendation som sedan ska förmedlas till och diskuteras med patienten. Under MDK kan komplex medicinsk och patientrelaterad information övervägas av ett multiprofessionellt team vars medlemmar bidrar med olika perspektiv för att skapa en så komplett bild som möjligt. Kontaktsjuksköterskans föreslås ofta vara den som representerar patientens eget perspektiv, önskningar och situation, vilket är viktigt eftersom behandlingsbeslutet sedan ska fattas i samarbete med patienten. Tidigare erfarenheter visar dock att patientperspektivet inte alltid får en framträdande roll. RCC Syds verksamhetsutvecklare Linn Rosell och patientprocessledare Wenche Melander har studerat orsakerna och nyligen publicerades resultaten.

Oenigheter kring nyttan

Studien utgick från fyra fokusgruppsintervjuer med 22 kontaktsjuksköterskor inom cancervården. Under intervjuerna framkom en ambivalens  patientperspektivets betydelse under en MDK, där vissa ifrågasatte om det skulle vara med eller om det skulle påverka behandlingsrekommendationerna negativt. Diskussionen om en patients sjukdom borde vara oberoende av var patienten kommer ifrån, vad hen bär med sig och vilket socialt nätverk hen har, som en intervjuperson uttryckte. Andra röster lyfte att varje behandlingsrekommendation redan utgår från varje patients unika förutsättningar, och där bör både medicinska och andra, till exempel sociala faktorer påverka.

wenche_melander.jpg-- Det ser väldigt olika ut inom olika diagnosområden vilka konsekvenser det skulle kunna bli. I en del fall har begränsad information om patientens perspektiv potentiellt kunnat bli en barriär för att få individualiserad behandlingsrekommendation. Sett ur patientens perspektiv så hade vi behövt ta reda på vad de anser är viktigt vid diskussion om behandlingsalternativ säger medförfattare Wenche Melander.

Strukturer och definitioner saknas

Studien visade att kontaktsjuksköterskans roll under MDK varierade. En av orsakerna till detta sågs som att kontaktsjuksköterskans uppdrag inte var tydligt formulerat. Insamlingen av information om patienten såg olika ut och det saknades även standardiserade och strukturerade bedömningar av patientinformationen. Begreppet patientperspektiv och dess funktion i klinisk praxis sågs inte som definierat eller entydigt, varken inom eller mellan de olika yrkeskategorierna.

Omvårdnadsperspektivet mindre framträdande

MDK är per definition ett forumför att diskutera en patient ur olika perspektiv, bland annat kontaktsjuksköterskans. I studien beskrevs dock kontaktsjuksköterskans deltagande i och bidrag till MDK som försvårat på tre olika sätt: hinder för närvaro, hur värdet av deras information uppfattas av övriga deltagare samt kontaktsjuksköterskans oklara roll i MDK. Konferenserna planerades ofta efter läkarnas scheman vilket signalerade att kontaktsjuksköterskan inte alltid ansågs vara obligatoriska deltagare. Även tidsbrist angavs som ett hinder, vissa intervjupersoner sade att de kände sig tvungna att prioritera andra arbetsuppgifter framför MDK. Deras bidrag hindrades också av det upplevda värdet av deras information. Några kontaktsjuksköterskor uppgav att informationen om patienterna i regel helt enkelt inte efterfrågades, trots att de själva ansåg att de hade relevanta uppgifter som kunde påverka behandlingsrekommendationen. Några intervjupersoner sade att det krävdes en hel del mod för att ändå ta ordet under MDK och att situationen inte alltid kändes bekväm. Att deras uppdrag inför och under MDK dessutom var otydliga gjorde att många kontaktsjuksköterskor upplevde ett stort hinder för att kunna bidra på ett bra sätt. För Linn Rosell och Wenche Melander finns tydliga förbättringsförslag för MDK och kontaktsjuksköterskans roll.

Linn_Rosell.jpg-- Om patientens perspektiv ska inkluderas i MDK bör MDK-teamen diskutera vilken information som är relevant att inkludera. En annan viktig aspekt är att arbeta för att strukturerat samla in och presentera patientrelaterade uppgifter säger medförfattare Linn Rosell.

-- Vi hoppas på en ökad dialog gällande patientens perspektiv i MDK sammanhang då det enligt internationella studier har en inverkan på möjligheten att genomföra behandlingsrekommendationen. Sett ut resursförbrukningsperspektiv är det även viktigt att varje MDK team för en dialog kring roller och ansvarsområden för att alla kompetenser ska kunna nyttjas på optimalt sätt avslutar Linn Rosell och Wenche Melander.  

 

Till Rosell, Melander, Lindahl, Nilbert & Malmström: Registered nurses’ views on consideration of patient perspectives during multidisciplinary team meetings in cancer care | BMC Nursing | Full Text (biomedcentral.com)