Jämlik cancervård med samordnande kontaktsjuksköterskor

Sidan publicerades 14 september 2021

Hur säkerställer cancervården att patienter får samma kunskap och information om sin utredning och behandling? Vilka rutiner krävs för en sammanhållen vårdprocess och aktiva överlämningar och hur kan införandet av Min vårdplan på 1177 underlättas?

I mars förra året startades ett pilotprojekt vid Regionalt cancercentrum syd med samordnande kontaktsjuksköterskor för tre vårdprocesser: bröstcancer, sarkom och övre GI (gastrointestinalkanalen). Projektet är en del av RCC Syds strävan att stärka omvårdnadsdelen i vårdprocessen.

christina-landegren-200px.jpg- Min förhoppning är att vi ska lyckas etablera en väl sammanhållen och multiprofessionell vårdkedja med patientens behov i fokus. Jag hoppas också att vi ska kunna stärka det tvärprofessionella samarbetet mellan specialistläkare och kontaktsjuksköterska och att omvårdnadsperspektivet ska väga lika tungt som det medicinska i vårdprocesserna för olika diagnoser, säger Christina Landegren, verksamhetsutvecklare vid RCC Syd.

Pandemin påverkat

Kort efter att pilotprojektet sjösattes svepte covid-19 pandemin över Sverige och flera inplanerade aktiviteter fick sättas på vänt.

- Många sjuksköterskor har varit utlånade eller tvungna att arbeta på särskilda covid-mottagningar, så mycket av det planerade arbetet har varit svårt att genomföra vilket har bromsat projektet och möjligheten att nå ut har begränsats, säger Christina Landegren, verksamhetsutvecklare vid Regionalt cancercentrum syd.

Trots rådande omständigheter kommer pilotprojektet att utvärderas under hösten.

- Vi hade hoppats på ytterligare två vårdprocesser i projektet, CNS-tumörer samt prostatacancer. Vi får nu signaler från flera andra processer som vill förbättra det multidisciplinära samarbetet och stärka samordningen kring patientens väg genom vårdprocessen. Det finns även ett övergripande behov av att stödja kontaktsjuksköterskor inom Södra sjukvårdsregionen med fokus på cancerrehabilitering, aktiva överlämningar och införandet av Min vårdplan på 1177.se. Vi behöver hitta en arbetsmodell som gör det möjligt att stödja och underlätta detta arbete inom samtliga diagnosområden, säger Christina Landegren.

Bröstcancer

Anna-Karin Åkesson är samordnande kontaktsjuksköterska i Lund/Malmö och ansvarar tillsammans med Karina Sandström i Helsingborg för bröstcancerprocessen i Region Syd. Upptagningsområdet är stort och omfattar fyra regioner: Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland.

- Vi har ju både stora och små sjukhus inom vårt område. Det är viktigt att vi gör lika och arbetar på samma sätt så att våra patienter får ett tryggt, patientsäkert och jämlikt omhändertagande, säger Anna-Karin Åkesson.

Kunskapsutvecklingen går snabbt. När nya läkemedel och behandlingar introduceras är det viktigt att snabbt nå ut med information.

- I dag ser det inte likadant ut när det gäller vårdplaner, strål- och cytostatikabehandlingar. På vissa ställen har man inte infört de senaste preparaten och patienter får också olika informationsmaterial beroende på var de behandlas, säger Anna-Karin Åkesson.

I rollen som samordnande kontaktsjuksköterska ser hon möjligheten att vara en kommunicerande länk mellan kontaktsjuksköterskor inom bröstcancerprocessen i södra sjukvårdsregionen.

Det finns ett stort behov av att etablera ett välfungerande nätverk med samtliga kontaktsjuksköterskor inom bröstcancerprocessen. Så snart det är möjligt kommer jag att åka runt i de olika regionerna för att inventera behov och fånga upp viktiga frågor. Tanken är att vi genom nätverksträffar ska kunna utbyta idéer och erfarenheter och även kunna stötta med utbildning om så behövs.

Vinster hittills

Inom bröstcancerprocessen upplever Anna-Karin Åkesson att samarbetet med regionala processledare (specialistläkare) inom onkologi och kirurgi har fördjupats och att omvårdnadsperspektivet har fått ett större utrymme.

- Vi har fått en mycket större förståelse och en djupare kunskap för varandras kompetenser. Vi försöker träffas oftare för att tillsammans skapa en multiprofessionell vårdkedja och ett tvärprofessionellt nätverk.

En annan vinst, menar hon, är etableringen av nya arbetssätt för att stärka kommunikationen runt patienter och närstående.

- I Lund kommer patienter till kontaktsjuksköterska vid nybesök och efter behandling. Däremellan får patienterna träffa en behandlingssjuksköterska. Här behöver vi skapa fungerande rutiner för aktiva överlämningar så att vi alla får tillgång till samma information och att vårdprocessen utgår från patientens behov, både medicinskt och omvårdnadsmässigt.

Karina Sandström.jpgHennes kollega Karina Sandström, samordnande kontaktssjuksköterska i Helsingborg, upplever att det finns ett stort behov av samordning kring bröstcancerprocessen och att stötta kontaktsjuksköterskor i fungerande arbetssätt och hållbara rutiner.

- Det händer så mycket och så snabbt och det är inte enkelt att hänga med. Många efterfrågar en ingång till den samlade kunskapen. Här kan vi vara spindeln i nätet. Genom stöd och resurser från Regionalt cancercentrum syd har vi möjlighet att stärka oss professionellt och även använda oss av den samlade kunskap som redan finns. Vi behöver inte uppfinna hjulet två gånger.

Övre GI

Elisabeth Einarsson Åberg arbetar vid kirurgkliniken i Växjö. I över 30 år har hon arbetat med cancerpatienter och förra året utsågs hon till ”Årets kontaktsjuksköterska”. Sedan mars 2020 har hon uppdraget som samordnande kontaktssjuksköterska för cancerprocessen övre GI.

- Funktionen är viktig och behovet av kunskapsspridning och att knyta samman kontaktsjuksköterskor inom vår cancerprocess är stort. Det är också viktigt att vi kan tydliggöra och stärka kontaktsjuksköterskans roll som samordnande länk mellan läkare och patienter i snabba vårdförlopp.

Flera nätverksträffar har ägt rum digitalt då pandemin har satt stopp för fysiska möten.

- Det har varit ett omtumlande år på många sätt, inte minst att den digitala omställningen och att lära sig ny teknik. Nu när allt fler har vaccinerats är förhoppningen att vi ska kunna samla kontaktssjuksköterskor inom vår diagnos för ett fysiskt möte i Lund i oktober.

Elisabeth Einarsson ÅbergUppdraget som samordnande kontaktssjuksköterska har många olika funktioner, inte minst att ta fram enhetlig behandlingsinformation, både generell och diagnosspecifik som kan kopplas till Min vårdplan.

- Det kommer ständigt olika direktiv och uppdateringar och vi behöver få ut information enklare och snabbare. Det kan exempelvis handla om hälsoskattningar före kirurgi eller implementering av strukturerade bedömningsinstrument för cancerrehabilitering. Kontaktsjuksköterskor har olika arbetssituationer och förutsättningar, och vi kan vara ett stöd utifrån rådande behov, säger Elisabeth.

I hennes nätverk finns cirka 18 kontaktsjuksköterskor. Elisabeth har under pandemin haft mejlkontakt med var och en för att fånga upp specifika behov och önskningar.

- Jag tror mycket på den här satsningen. Projektet hoppas jag ska stärka den samlade patientprocessen och kontaktsjuksköterskans viktiga roll.

Sarkom

Svetlana Mårtensson har arbetat med omvårdnad inom sarkom sedan 2006. Från 2014 och framåt har hon arbetat som kontaktsjuksköterska vid onkologiska kliniken i Lund.

När erbjöds det nya uppdraget som samordnande kontaktssjuksköterska tackade hon ja på stående fot.

- Det finns helt klart ett behov för en sådan funktion. Inom vår diagnos finns det cirka 13 kontaktsjuksköterskor i Region Syd. Min roll är att vara spindeln i nätet och bidra till en mer jämlik och patientfokuserad cancervård, i dag gör vi fortfarande olika.

På grund av pandemin har samarbetet med de regionala processledarna inom onkologi och ortopedi inte hunnit ta form.

- Jag har mejlat dem och ser fram emot ett närmare samarbete. På vår onkologiska enhet har kontaktsjuksköterskor en stark position, men jag vet inte riktigt hur det ser ut på kirurgiska och ortopediska enheter.

Trots att hon ser många vinster med projektet och att hennes funktion kan bidra till att utjämna skillnader mellan regionerna, har det varit tufft under året som har gått.

- Jag har försökt att bjuda in till ett flertal Teamsmöten, men närvaron har varit låg. Pandemin har tagit mycket tid och resurser i anspråk och pilotprojektet har inte fått den start som jag hade önskat. Min förhoppning är nu att arbetet kan ta ny fart och att vi kan börja planera för studiebesök olika. Det finns mycket vi kan lära av varandra för att höja kvaliteten på omhändertagande av våra patienter, säger Svetlana Mårtensson.

Vad händer nu?

Behovet av att stödja ett större antal processer genom att facilitera samverkan, utbildningsinsatser och gemensamma arbetssätt kring bland annat cancerrehabilitering och aktiva överlämningar är stort och något som RCC Syd prioriterar. Under hösten kommer ett utvärderingsarbete at göras, för att se vilka insatser som bäst kommer både vården och patienten tillgodo. Flera regionala patientprocessledare saknar en partner med fokus på omvårdnad. För att alla patienter ska få tillgång till en god och jämlik vård behöver kompetens från både medicin och omvårdnad samverka i större utsträckning. Målet är att RCC Syd ska kunna bidra till att skapa rätt förutsättningar för detta.