Stor variation i väntetider på melanomdiagnos i sydöst
Väntetiden på diagnosbesked vid hudmelanom varierar stort i sydöst, visar siffrorna från 2021 i det nationella kvalitetsregistret för hudmelanom. Även ledtiderna enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) skiljer sig åt mellan de olika regionerna.
- Främst är det långa svarstider från patologiska kliniken är som orsaken, säger Christina Berndes Sköldmark, processledare i sydöst för hudmelanom och hudläkare på Länssjukhuset Ryhov.
Förra året registrerades 650 nya fall av melanom i sydöst i det nationella kvalitetsregistret för hudmelanom. Statistik från detta register och från standardiserat vårdförlopp, SVF, visar att tiden som patienten får vänta på besked om hudförändringen är malignt eller inte varierar stort i sydöstra sjukvårdsregionen.
Stor stress att vänta på provsvar
För prover som är rutinmärkta, dvs där läkaren inte har stark misstanke om hudmelanom men ändå bedömer att de ska skickas för analys, förekommer det i Region Jönköping och Region Östergötland att patienten får vänta på besked flera månader. Christina Berndes Sköldmark, som är sydöstra sjukvårdsregionens processledare för hudmelanom vid sidan av sitt uppdrag som hudläkare på Länssjukhuset Ryhov, kommenterar siffrorna:
- Det är inte bra att så många patienter får vänta så pass länge på diagnosbesked i Region Östergötland och i Region Jönköping. Även om läkaren inte har en stark misstanke om hudmelanom så måste vi beakta att det oftast innebär en stor stress för den enskilde patienten att vänta på ett provsvar.
Svarstiden från patologiska klinikerna stoppar upp
Enligt SVF ska det inte ta längre än 26 kalenderdagar från att en läkare gjort bedömningen om ”välgrundad misstanke” om hudmelanom, tills patienten kan få besked om diagnos och om man behöver göra någon mer åtgärd eller inte.
Enligt kvalitetsregistret, där även melanom som inte gått via SVF registreras, sträcker sig spannet i sydöstra sjukvårdsregionen från en genomsnittlig väntetid från första läkarbesök till diagnosbesked från 24 kalenderdagar i Region Kalmar till 33 i Region Jönköping och 36 i Region Östergötland. Här bör dock noteras att kvalitetsregistrets ”första läkarbesök” inte kan likställas med tidpunkten för ”välgrundad misstanke” i SVF.
- Främst är det långa svarstider från patologiska klinikerna som är orsaken till att det tar lång tid. De upplever en hög arbetsbelastning med bristande resurser och det är något som behöver åtgärdas för att vi ska kunna komma tillrätta med de skillnader som finns, säger Christina Berndes Sköldmark.
Region Kalmars patologklinik ger svar inom 13 dagar
Region Kalmar län har alltså kortare väntetider än de rekommenderade 26 kalenderdagarna mellan välgrundad misstanke och besked. Katarina Holmdahl Källén, överläkare och verksamhetschef för Hudkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar, säger:
- För några år sedan satte vi oss ned med våra kollegor från kirurgkliniken och patologkliniken och tittade på vad vi kunde förbättra. Patologen kunde se att det aldrig behöver ta längre än tretton dagar för dem att ge svar på de prover de analyserar. Utifrån det kunde vi sedan planera flödet och skruva på det så mycket vi kunde för att få ned övriga handläggningstider.
De flesta patienter i Kalmar län kallas för bedömning vid hudkliniken på tisdagar, eftersom tisdag eftermiddagar är vikta för kirurgi. Om hudförändringen behöver opereras kan detta då göras samma dag. Dessutom bokas redan då en tid in för ett eventuellt andra ingrepp 13 dagar framåt i tiden, för de fall då de kommande provsvaren visar att detta behövs.
SVF-märkning på patolog-remisser
Region Jönköpings lokala processgrupp för hudmelanom planerar nu att analysera de olika stegen, för att se om det går optimera processen ytterligare inom och mellan de olika klinikerna.
I Region Östergötland finns för närvarande ingen processgrupp för hudmelanom, och det första avgörande steget är att få till en sådan. En annan faktor som Christina Berndes Sköldmark pekar på är att patologen i Region Östergötland inte gör någon prioritering enligt SVF, utan endast skiljer på akut och rutin.
- Att skapa en SVF-märkning av patologi-remissen kan vara ett sätt att hjälpa patologerna att prioritera bland den stora mängd preparat de handlägger, säger Christina Berndes Sköldmark.
Samsyn i hur man rapporterar till kvalitetsregistret
Christina Berndes Sköldmark belyser att skillnaderna i ledtiderna i kvalitetsregistret delvis, men inte helt, kan bero på att regionerna har olika sätt att rapportera på. En del tolkar tidpunkten för första läkarbesök som första gången patienten sökte för den aktuella förändringen, ofta inom primärvården, medan andra tolkar det som första läkarbesöket på specialistklinik, såsom hudklinik eller kirurgklinik.
- Vi måste se till att vi rapporterar på samma sätt. Det får bli en prioriterad punkt på nästa registreringsmöte, som är planerat till september. Det är viktigt att verksamheterna får en god tilltro till att de data vi får ut stämmer med verkligheten så att vi tillsammans kan utgå från dem i det gemensamma förbättringsarbetet, avslutar hon.
Mer information
Resultatredovisning hudmelanom maj 2022
Statistik över väntetider för utredning av hudmelanom (SVF)