Gynekologiska sarkom
Gynekologiska sarkom förekommer i en frekvens av cirka 0,4–2 per 100 000 invånare och år. Av dessa uppkommer cirka 88 % i livmodern (uterus), i Sverige rör det sig om ca 55 fall per år. Sarkom som utgår från ovarier, vulva och vagina är extremt ovanligt, i stort följer de dock behandlingen av sarkom i uterus och andra lokaler.
Medianåldern vid diagnos av sarkom i uterus är 56 år, jämfört med 69 år för endometriecancer. Trycksymtom och blödningsrubbningar är de vanligaste symtomen, men även krampartade buksmärtor, förstorad uterus och tillväxande uterus förekommer, framför allt hos postmenopausala kvinnor. Symtomen är också vanliga vid benigna myom och kan därför vara svåra att skilja. Vid leiomyosarkom (LMS), som är det vanligaste sarkomet i uterus, är femårsöverlevnaden cirka 40 %.
Behandling av uterussarkom är i första hand kirurgisk och vid misstanke om uterussarkom bör patienterna handläggas på enheter med vana och kunskap om gynekologiska sarkom.
Nationellt vårdprogram
Gynekologiska sarkom - bilaga i Nationellt vårdprogram buksarkom, Kunskapsbanken
Alla vårdprogram, vägledningar och SVF finns i RCCs Kunskapsbank.
Stödjande RCC är Regionalt cancercentrum sydöst.