Cancerforskning vid RCC Sydöst

Komplikationer efter cancer hos barn, ungdomar och unga vuxna i Sverige

I en nyligen etablerad multidisciplinär forskargrupp vill vi analysera hur det går för individer som har överlevt cancer som barn, ungdom eller ung vuxen i Sverige. Vi kommer bland annat använda oss av cancerregistret, slutenvårdsregistret, befolkningsregistret, försäkringskassans register samt flera organspecifika nationella kvalitetsregister.

Bröstcancerforskning med lång uppföljningstid 

I gemensamma projekt med Västra sjukvårdsregionen arbetar vi med bröstcancerforskning baserat på de regionala kvalitetsregistren för bröstcancer och använder data från år 1989. Hittills har samarbetet resulterat i tre publikationer:

• Jämförelse av överlevnaden för bröstcancerpatienter som vid diagnostillfället hade minst en och högst tre lymfkörtelmetastaser i axillen. Under diagnosperioden rekommenderades radioterapi för denna patientgrupp i större utsträckning i Sydöstra sjukvårdsregionen än i Västra sjukvårdsregionen. I våra analyser, med en uppföljningstid på över 15 år, sågs trots olika behandlingsindikationer, ingen nämnvärd skillnad i överlevnad mellan sjukvårdsregionerna.
• Redovisning av hur bröstcanceröverlevnaden i de båda sjukvårdsregionerna har sett ut över en 20-årsperiod. Vi fann att patienter med bröstcancer i stadium III var den grupp där överlevnaden hade förbättrats mest över tid.
• Analys av överlevnaden av patienter med olika morfologi (lobulär eller duktal bröstcancer). Resultaten visade att överlevnaden var bättre för patienter med lobulär bröstcancer de första åren efter diagnos, men sett över en längre uppföljningstid jämnade skillnaderna ut sig.

Kohortstudie för patienter med prostatacancer

I en retrospektiv multicenterstudie i Sydöstra sjukvårdsregionen analyserades patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer. Det primära syftet var att undersöka den progressionsfria överlevnaden vid 12 och 24 månader. Det sekundära syftet var att studera observerad överlevnad, biverkningar av behandling och sjukhusinläggningar.

Resultat från studien visade att den progressionsfria överlevnaden var 75 % vid 12 månader och 58 % vid 24 månader. Den observerade överlevnaden var 93 % vid 12 månader och 86 % vid 24 månader. Feber var registrerat hos 21 % av patienterna, och 26 % av patienterna hade minst en oplanerad sjukhusinläggning efter cytostatikabehandling.

Forskningsprojekt om patientperspektivet av standardiserade vårdförlopp (SVF)

Patienternas tillfredställelse och nöjdhet av cancervårdens tillgänglighet mäts med hjälp av en enkät som fylls i efter avslutad utredning. Sedan 2016 har över 100 000 personer svarat på enkäten.

Inom projektet planeras två separata publikationer:

1. En beskrivning av patientupplevelsen av SVF inom olika vårdförlopp, regioner och andra relevanta subgrupper över tid.
2. En beskrivning av hur covid-19-pandemin har påverkat patienternas erfarenheter av SVF.

Prognosinstrument för hudmelanom

Prognosinstrumentet baseras på data ur det svenska kvalitetsregistret för hudmelanom och melanomspecifik överlevnad. Genom en kombination av oberoende riskfaktorer beräknas överlevnaden 1, 5 samt 10 år efter diagnos

Prognosinstrumentet finns sedan tidigare publicerat i vårdprogrammet för hudmelanom.

En uppdatering av prognosinstrumentet kommer att ske under 2022 med mer data och viss modifiering av instrumentet. En publikation kring projektet finns publicerad och en ny publicering planeras att ske i samband med uppdateringen.

Forskningsdatabas för hudmelanomregistret (MMBase)

MMBase är en sammanläkning av flera register till en forskningsdatabas. Databasen innehåller data från Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom samt matchad kontrollpopulation med data från:

• Patientregistret
• Dödsorsaksregistret
• Cancerregistret
• Läkemedelsregistret
• Flergenerationsregistret (koppling mellan och föräldrar, syskon och barn),
• LISA (individbaserade uppgifter om disponibel inkomst, socialbidrag, pension, utbildningsnivå, yrkesgren, bostadsförhållanden, m.m.),
• Registret över totalbefolkningen
• MIDAS-databasen (sjukskrivning och pensioner).

Forskningsdatabasen kommer att kunna användas till flertalet projekt framöver.

Hälsorelaterad livskvalitet och informationsbehov hos patienter med malignt melanom

I en enkätstudie har melanompatienter fått rapportera sin hälsorelaterade livskvalitet, funktionsförmåga, symtom, vilken information de fått samt i vilken utsträckning de var nöjda med information. Projektet har genomförts som ett samarbete mellan RCC sydöst och RCC norr och har resulterat i två publikationer.

• I den första publikationen visades att patienter med melanom där tumörtjockleken är 2 mm eller tunnare har bättre funktionsförmåga, färre och mildare symtom samt bättre livskvalitet jämfört med patienter som har ett melanom tjockare än 2 mm.
• En andra publikation visar att patienter som är nöjda med den information de fått i lägre grad drabbas av oro och ångest jämfört med patienter som är mindre nöjda. Nöjda patienter har även en bättre hälsorelaterad livskvalitet. Det finns även en åldersfaktor där individer med en ålder på 40-69 år är mer nöjda med informationen jämfört med både yngre och äldre individer. Resultaten pekar på att en individanpassning av informationen är nödvändig.