Cancerrehabilitering
Behov av cancerrehabilitering kan vara aktuellt före, under och efter en patients cancerbehandling och behov kan även uppstå eller öka långt efter avslutad behandling.
Det behövs därför riktlinjer för strukturerad uppföljning och strukturerat omhändertagande i alla regioner, på samtliga vårdnivåer och i hela vårdkedjan. Det behövs nationell samordning i vissa frågor, till exempel kvalitetsuppföljning och fortbildningsinsatser, för att cancerrehabiliteringen ska bli jämlik i landet och mellan de olika cancerdiagnoserna.
Definition
Insatser, utifrån en persons behov och förutsättningar, som syftar till att förebygga funktionsnedsättningar samt till att personen ska bibehålla eller återfå bästa möjliga funktionsförmåga, aktivitetsförmåga och livskvalitet samt ett aktivt deltagande i samhällslivet trots konsekvenser av cancer och cancerbehandling.
Vårdprogrammet ger följande förklaring av cancerrehabilitering i relation till definitionen:
- Ett hälsofrämjande och personcentrerat förhållningssätt är basen inom cancerrehabilitering.
- I cancervården är rehabilitering nära integrerad med preventiva insatser, medicinska insatser och omvårdnadsinsatser. Detta kräver ett strukturerat arbetssätt i cancervården vad gäller planering av insatser inklusive uppföljning, ansvarsfördelning, överlämning mellan enheter och samverkan vid behov.
- Bemötande, information, råd och inventering av behov, planering av eventuella riktade och tidsbegränsade rehabiliteringsinsatser och uppföljning är grunden i vårdens insatser. Insatserna kan vara av fysisk, psykologisk, social och existentiell art.
- Personens och eventuellt närståendes delaktighet är central för att personen ska stöttas att bemästra situationen och uppleva livskvalitet.
- Levnadsvanor och egenvård är viktiga delar som kompletterar vårdens insatser och som personen själv ansvarar för, vid behov vid stöd av vården. Därtill kan hälsofrämjande aktiviteter i samhället bidra till ökad hälsa hos personer med cancer.
Cancerrehabilitering kan vara aktuellt före, under och efter cancerbehandling.
Information om cancerrehabprocessen
Cancerrehabilitering kan vara aktuell inom alla vårdnivåer, i primär- och närsjukvård, i öppen och sluten specialiserad sjukvård, i specialiserad hemsjukvård eller med stöd inom den palliativa vården.
Rehabiliteringsbehov ska beaktas från den första misstanken om cancer, vid diagnos, under cancerbehandling och under uppföljning samt om patienten färdigbehandlats men fått sena biverkningar av behandlingen, eller fått en kronisk cancerdiagnos.
Behov av rehabilitering ska även beaktas när patienten är införstådd med att palliativ vård inletts och när vårdens målsättning framförallt är symtomlindring.
Regionerna och kommunerna är ansvariga för att patienter med rehabiliteringsbehov får sina behov tillgodosedda, se 8 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen, Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) | Sveriges riksdag (riksdagen.se) Länk till annan webbplats.
När vårdansvaret för cancerrehabilitering ligger på flera professioner eller verksamhetsområden behöver ansvarsfördelningen tydliggöras.
Inom varje verksamhetsområde som behandlar patienter med cancer behövs systematiska processer för att bedöma rehabiliteringsbehov, initiera rehabiliteringsinsatser och upprätta och följa upp rehabiliteringsplan samt tydliga dokumentationsrutiner.
Rutiner behövs för remittering till annan vårdgivare om patienten har rehabiliteringsbehov som behöver tas om hand inom en annan verksamhet.
Regionspecifikt innehåll
Välj region ovan för information från specifikt regionalt cancercentrum.
Kalender
-
19
maj
-
20
maj
Förbättringsprojekt inom digital cancerrehabilitering
Plats: Online
-
3
jun
Digital lunchföreläsning om cancerrehabilitering
Plats: Online