Kartläggning av cancerrehabilitering i hela vårdkedjan för mer jämlik vård

Tydligare bild av cancerrehabiliteringen

Cancerrehabilitering är en viktig del av cancervården, men ansvaret är ofta fördelat mellan flera verksamheter och vårdnivåer. Det gör att patienter ibland kan riskera att falla mellan stolar. För att få en tydligare bild av hur cancerrehabiliteringen fungerade i praktiken och hur väl vården levde upp till det nationella vårdprogrammet genomförde Region Örebro län en omfattande kartläggning av hela rehabiliteringskedjan.

Johanna Grönqvist och Anette Danesjö Gustafsson ledde projektet

– Vi ville få en tydlig bild av hur väl vi lever upp till det nationella vårdprogrammet. Inte bara säga att vi arbetar enligt programmet, utan verkligen undersöka hur det fungerade i praktiken, säger Anette Danesjö Gustafsson, verksamhetsutvecklare vid utvecklingsenheten i Region Örebro län.

Arbetet genomfördes av den lokala arbetsgruppen för cancerrehabilitering och omfattade specialistvård, regional primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Projektledarna lyfter att kombinationen av klinisk kompetens och kompetens inom verksamhetsutveckling var en viktig framgångsfaktor i det omfattande projektet.

– Det är inte så många som har gjort en gapanalys av ett helt vårdprogram på det här sättet tidigare och det har känts tryggt att vi har kompletterat varandra och haft med oss kunskaper både om det kliniska och verksamhetsutveckling. Det var en hel del arbete, och vi är väldigt stolta att vi rodde allt i land, säger Johanna Grönqvist, arbetsterapeut och ordförande i den lokala arbetsgruppen för cancerrehabilitering och får medhåll från Anette Danesjö Gustafsson.

Flera verksamheter behövde arbeta tillsammans

Under arbetets gång blev det tydligt att olika delar av vården hade olika bilder av vad cancerrehabilitering innebär och vilket ansvar respektive verksamhet har.

– Vi såg att det fanns olika uppfattningar om vem som gör vad. Det finns behov av tydligare riktlinjer, bättre samverkan och en gemensam syn på vad rehabilitering innebär, säger Johanna Grönqvist, arbetsterapeut och ordförande i den lokala arbetsgruppen för cancerrehabilitering.

En viktig del av arbetet var involvering. Arbetsgruppen insåg att specialistvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård behövde finnas med redan från början i ett så pass omfattande utvecklingsarbete. En patient- och närståenderepresentant deltog aktivt i arbetsgruppen och bidrog med erfarenheter från patientperspektivet.

– Patientrepresentanten bekräftade också något vi såg i analysen, nämligen att personer ibland upplever att de hamnar mellan stolarna när cancerbehandlingen är avslutad. Det är en viktig signal för oss att ta vidare, säger Anette Danesjö Gustafsson.

Även nyckeln till att få in så många enkätsvar till analysen byggde på involvering.

– Involveringen av socialchefer och primärvårdsledning innan enkäten skickades ut var verkligen avgörande för att vi skulle få in så många svar, berättar Johanna och Anette samstämmigt.

Fyra prioriterade utvecklingsområden

Analysen pekade ut fyra övergripande utvecklingsområden: arbetssätt, samverkan, dokumentation samt riktlinjer och rutiner. Därefter identifierades ett antal konkreta förbättringsförslag inom varje område. Bland annat lyftes behovet av regelbundna rehabiliteringsbedömningar med hälsoskattning för alla patienter, tydligare teamstrukturer för den specialiserade rehabiliteringen och bättre överenskommelser mellan olika vårdnivåer.

– Regelbundna hälsoskattningar kan göra stor skillnad för patienterna eftersom vården lättare kan upptäcka patientens rehabiliteringsbehov och se till så att rätt insatser erbjuds under hela vårdförloppet, säger Johanna Grönqvist.

Arbetet visade också på behovet av tydligare och mer aktiva överlämningar när patienter går från specialistvård till primärvård eller kommunal vård.

– Nu vet vi betydligt bättre var våra förbättringsområden finns. Analysen ger oss ett konkret underlag för hur vi ska arbeta vidare, säger Anette Danesjö Gustafsson.

Nästa steg

Nästa steg är att omsätta resultaten i konkreta handlingsplaner och fortsätta utveckla samarbetet mellan vårdens olika aktörer. Ett parallellt projekt pågår också för att förtydliga ansvarsfördelning och vårdnivåöverenskommelser inom cancerrehabiliteringen.

– Genom att genomföra de identifierade åtgärderna hoppas vi kunna bidra till en mer jämlik och sammanhållen cancerrehabilitering i länet, säger Anette Danesjö Gustafsson.

GAP-analysen pdf, 510 kB.

Läs mer om projektet