Frågor och svar om standardiserade vårdförlopp (SVF)

Om SVF fördröjs mer än tre veckor på grund av att ni inte får kontakt med patienten ska SVF avslutas med orsakskod ”VXX76 – Patientens val” även om patienten här inte gjort ett aktivt val.

Koden (VXX91) används för att markera själva mottagandet och det är datum för remissmottagandet som ska anges.

Företagshälsovården kan klassas som primärvård i det här sammanhanget.

Ja, t.ex. om ett SVF har avslutats första gången på grund av att kriterierna för välgrundad misstanke inte var uppfyllda, men att det vid ett förnyat besökstillfälle finns symtom som uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke. Vid misstanke om ny primärtumör efter avslutad uppföljning, och för vissa vårdförlopp även under pågående uppföljning (se respektive kodningsvägledning), ska nytt SVF startas.

Ja, om två cancerdiagnoser misstänks samtidigt ska patienten utredas och kodas för SVF i båda diagnoserna, t.ex. om en misstänkt primär lungcancer upptäcks inom utredningen av en annan diagnos. Planeringen kommer att behöva vara individuell och anpassas till vad som är till störst nytta för patienten.

Ett standardiserat vårdförlopp (SVF) ska endast omfatta de patienter som får den aktuella cancerdiagnosen för första gången och de som insjuknar igen efter ett avslutat uppföljnings- eller kontrollprogram. Patienter som får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska inte inkluderas i SVF. I några SVF finns förtydliganden av hur nya primärtumörer ska betraktas i detta sammanhang. En sammanställning av detta finns i kodningsvägledningen för samtliga diagnoser pdf, 684 kB..

Ja, information till patienter och närstående har tagits fram på nationellt nivå. Materialet distribueras till regionerna via cancercentrum.se och kan anpassas efter regionala och lokala behov och förutsättningar. Det finns även information om standardiserade vårdförlopp som vänder sig till patienter och närstående på 1177.se Länk till annan webbplats..

SVF gäller patienter som är 18 år och äldre. Undantaget är SVF för akuta leukemier som även gäller patienter 16–18 år som vårdas vid vuxenklinik.

I de flesta vårdförlopp anges vilka symtom eller fynd som ska ge misstanke om diagnosen och vilka utredningar som ska vidtas för att säkerställa eller avfärda att ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt. Vid välgrundad misstanke ska det standardiserade vårdförloppet startas. Välgrundad misstanke kan också uppstå utan att det tidigare har funnits någon misstanke, t.ex. som ett bifynd i samband med undersökning som görs av något annat skäl.

En så kallad egen vårdbegäran granskas på samma sätt som en remiss från t.ex. primärvården. Om beskrivningen innehåller symtom som ingår i definitionen av välgrundad misstanke kan remissgranskaren starta utredning enligt standardiserat vårdförlopp.

Ja, välgrundad misstanke ska alltid registreras då någon inser att kriterierna är uppfyllda, oavsett om någon annan borde ha insett det tidigare. Vid uppföljning kommer det att ge en falskt kortare ledtid, vilket påverkar statistiken. Då systemet satt sig kommer detta bli allt mer sällsynt.

Koden VXX10 – Beslut välgrundad misstanke, ska sättas det datum då patienten får information om fyndet. Det innebär naturligtvis en fördröjning jämfört med om koden skulle sättas vid datum för undersökning eller vid svar till remittenten, men ett SVF ska aldrig starta utan en föregående dialog med patienten och detta får anses vara överordnat.

Huvudprincipen är att ett SVF inte ska starta utan en föregående dialog med patienten. Alltså sätts koden VXX10 – Beslut välgrundad misstanke det datum då patienten får information om att det finns cancermisstanke och att utredningen därför kommer att ske enligt SVF.

För patienter som får en cancerdiagnos avslutas vårdförloppet när patienten startar sin första cancerbehandling. Denna behandling kan vara operation, strålbehandling, medicinsk behandling eller ett beslut om så kallad exspektans (regelbunden uppföljning av patienten utan att sätta in tumörbehandling). För patienter som inte får en cancerdiagnos avslutas vårdförloppet då utredningar visar att cancer kan uteslutas/ej bekräftas. I dessa fall avslutas alltså vårdförloppet det datum då patienten får information om utredningsresultat.

Om patienten är under pågående uppföljning för sin tidigare diagnos bör SVF avslutas med "VXX70 – Kriterier för välgrundad misstanke ej uppfyllda".

Om uppföljnings- eller kontrollprogrammet är avslutat bör SVF fortsätta tills patienten startar behandling. SVF avslutas då med koden för den aktuella behandlingen.

Riktlinjerna för detta beskrivs i vårdförloppsdokumenten, under rubriken "Hantering av recidiv": "Ett standardiserat vårdförlopp (SVF) ska omfatta de patienter som får den aktuella cancerdiagnosen för första gången och de som insjuknar igen efter ett avslutat uppföljnings- eller kontrollprogram. Patienter som får recidiv under pågående uppföljning ska inte inkluderas i SVF, däremot omfattar vissa SVF även nya primärtumörer under uppföljning." Se respektive kodningsvägledning.

Det är den första insatta behandlingen (utöver allmän symtomlindrande behandling) som räknas som start av behandling, oavsett om den riktas mot primärtumören eller mot en metastas.

En patient opereras och avslutas med kod VXX50 – Start av behandling, kirurgi, men PAD-svaret visar inte på malignitet. Ska koden i efterhand ändras till VXX78 – Misstanke om cancer avskrivs?

Nej, huvudprincipen ska vara att man inte kodar om.

Ibland kan en operation bara bli öppning och stängning, p.g.a. oväntad spridning eller annat fynd. Då blir operationen inte behandling. Hur ska SVF avslutas?

SVF avslutas vid datum för operationen, kod VXX50 – Start av första behandling, kirurgi, eftersom operationen genomfördes med intentionen att vara behandling.

Använd kod VXX74 – Andra medicinska skäl.

Använd avslutskod VXX76 – Patientens val.

Ange det datum då patienten får information om detta, t.ex. när patienten får diagnosbesked med annan diagnos.

Använd kod VP878 – Misstanke om cancer avskrivs. Koden heter ”Misstanke om cancer avskrivs” men kan i vissa fall tolkas som ”Misstanke är ej bekräftad”.
I vissa vårdförlopp finns koden ”exspektans” som kan användas i vissa situationer när patienten ska följas. Se respektive kodningsvägledning hur koden ska användas.

Målet är att minst 70 procent ska utredas enligt SVF. Det innebär inte att 30 procent av patienterna ska exkluderas. Det finns dock några exempel på patienter som av olika skäl inte kommer att inkluderas i SVF.

1. Patienter som blir akutopererade och där operationen innebär både diagnos och behandlingsstart vid samma tillfälle.
2. Patienter som inte vill bli utredda enligt SVF.
3. Patienter där cancermisstanke uppstår i en mycket sen palliativ fas.

Gemensamt för dessa grupper är att de inte gynnas av en snabb och standardiserad utredning. Det är vanligare i vissa diagnoser och mindre vanligt i andra diagnoser.

Den ledtid som ska följas upp på nationell nivå (från välgrundad misstanke till start av första behandling) ska läsas som den sammanlagda maximala ledtiden (ej mediantid) angivet i kalenderdagar. Ledtidsuppgiften anger hur många kalenderdagar som åtgår för att med god kvalitet och säkerhet utföra alla nödvändiga utredningsmoment i en utredning, under förutsättning att det inte förekommer någon kötid eller andra organisatoriska fördröjningar.

Som ett stöd i införandet finns även ledtider angivna för de ingående momenten i vårdförloppet. Dessa ledtider bygger på arbetsgruppens bedömning av vad som är medicinskt motiverad tid, men det finns inga krav på att regionerna måste klara att hålla dessa, så länge den sammanlagda ledtiden hålls.

Beskrivningarna av vårdförloppen anger i vissa fall även vad som ska göras för att gå från misstanke till välgrundad misstanke och hur många dagar detta kan kräva. Den ledtiden kommer inte att mätas nationellt men kan fungera som vägledning och fördjupad uppföljning för regionerna.