Information om testning för prostatacancer

• Arabiska Pdf, 4 MB.
• Dari Pdf, 1 MB.
• Engelska Pdf, 1 MB.
• Persiska Pdf, 4 MB.
• Somaliska Pdf, 3 MB.

Följande kan tala för regelbunden testning:

• Om du tycker att det är viktigare att minska risken för att drabbas av en allvarlig prostatacancer, än att undvika biverkningar av behandlingar.
• Om din far eller bror har haft prostatacancer har du ökad risk att drabbas av sjukdomen, särskilt om de fick sin diagnos före 75 års ålder. Om fler män i din familj har haft prostatacancer ökar risken för att du ska drabbas.
• Om du tidigare har lämnat PSA-prov och vill fortsätta att testa dig.

Följande kan tala emot testning:

• Om du har en allvarlig sjukdom, som kanske blir livshotande inom de närmaste tio åren, bör du inte testa dig. Det tar ofta omkring tio år för en prostatacancer, av den typ som brukar upptäckas vid testning, att utvecklas till en allvarlig sjukdom.
• Om du tycker att det är viktigare att undvika upprepade undersökningar och biverkningar av behandlingar, än att minska risken att drabbas av allvarlig prostatacancer senare i livet.

Prostatacancertestning - steg för steg

I filmen beskrivs hur testning för prostatacancer kommer gå till för personer med en prostata som fyller 50 år 2020-2025 och bor i Västra Götaland. Det börjar med att ett brev skickas hem med information om fördelar och nackdelar med testning och ett erbjudande om att testa sig för prostatacancer. För den som väljer att testa sig är första steget att lämna ett blodprov, ett så kallat PSA-test, på en vårdcentral eller provtagningscentral som är ansluten till projektet. Om PSA-värdet är över en viss nivå erbjuds en magnetkameraundersökning av prostatan och eventuellt vävnadsprov, för att ta reda på om det förhöjda värdet beror på en godartad prostatasjukdom eller cancer.

Undertextning på arabiska, engelska, farsi, dari och somaliska finns att välja i videospelaren under inställningar.

Om du väljer att testa dig för prostatacancer är första steget att lämna ett blodprov på en provtagningsenhet.

(Se ovan under Provtagninsenheter för att hitta vilka enheter du kan gå till)

Provet tas med en nål som sticks in i ett ytligt blodkärl i armen. I blodprovet analyseras prostataspecifikt antigen (PSA), ett ämne som utsöndras från prostatakörteln. PSA-värdet i blodet ökar med åldern, eftersom prostatan långsamt blir större hos de flesta män. Värdet stiger mer vid godartad prostataförstoring, prostatainfektion och prostatacancer. Om PSA-värdet är över en viss nivå behöver prostatan undersökas för att ta reda på om orsaken till ditt förhöjda PSA-värde är en godartad prostatasjukdom eller cancer.

Ett högt PSA-värde beror oftast inte på cancer

Omkring 1 av 10 medelålders män har ett måttligt förhöjt PSA-värde och rekommenderas därför utredning för att ta reda på om de har prostatacancer eller inte. Den vanligaste orsaken till ett måttligt högt PSA-värde är en helt godartad förstoring av prostatan. Godartad prostataförstoring är mycket vanligt hos medelålders och äldre män. Förstoringen behöver inte behandlas om den inte ger något hinder för urinflödet. En urinvägsinfektion kan leda till en kraftig, övergående höjning av PSA. Det kan ta flera månader innan PSA-värdet har blivit normalt igen efter urinvägsinfektion.

Om du är 50–69 år och ditt PSA-värdet är över 3 mikrogram per liter bör prostatan undersökas för att ta reda på om orsaken till det förhöjda värdet är en godartad prostatasjukdom eller en prostatacancer.

Ett lågt PSA-värde innebär att allvarlig prostatacancer är osannolik

De allra flesta män har ett lågt PSA-värde i blodprovet. Om PSA-värdet är under 3 mikrogram per liter är risken liten för att du har en allvarlig prostatacancer. Ett mycket lågt PSA-värde (under 1 mikrogram per liter) innebär minimal risk att ha prostatacancer och mycket liten risk att drabbas av spridd prostatacancer de närmaste tio åren. Om ditt PSA-värdet är mellan 1,0 och 2,9 mikrogram per liter kommer du att få ett nytt erbjudande om att ta ett PSA-prov om 2 år. Om värdet är under 1 mikrogram per liter erbjuds du ett nytt PSA-prov om 6 år.

För en del män gäller lägre gränsvärden

Om din far eller bror och ytterligare någon i din familj har haft prostatacancer bör din prostata undersökas om PSA-värdet är 2,0 mikrogram per liter eller högre. Du bör också lämna PSA-prov tätare, med 1–2 års mellanrum. Kontakta i så fall kansliet för prostatacancertestning.

Antal 50-åriga män som utreds

Av 1000 män som genomgår PSA-provtagning rekommenderas 24 av dessa magnetkameraundersökning. Hos 12 män hittas ett avvikande område, de rekommenderas ett vävnadsprov. Av dessa diagnostiseras sex män med prostatacancer, fyra män rekommenderas behandling och två regelbunden uppföljning.

Om ditt PSA-värde är över 3 mikrogram per liter kommer du att bli erbjuden en magnetkameraundersökning. Om magnetkameraundersökningen visar ett avvikande område kommer du bli erbjuden en undersökning med
vävnadsprovtagning av prostatan. En del män blir erbjudna undersökning på en urologimottagning utan att först ha gjort en magnetkameraundersökning.

Undersökning med magnetkamera

Vid undersökningen med magnetkamera tas bilder av prostatan. Undersökningen tar cirka 20–30 minuter. När bilderna tas behöver du ligga stilla på en brits inuti en tunnelformad apparat. Undersökningen gör inte ont men en del kan tycka att det känns obehagligt att ligga i det ganska trånga undersökningsutrymmet. Om inget avvikande hittas under undersökningen får du ett nytt erbjudande om att lämna blodprov för kontroll av prostataspecifikt antigen (PSA-prov) om två år. Om magnetkameraundersökningen visar ett avvikande område kommer du bli erbjuden en undersökning med vävnadsprovtagning av prostatan.

Om PSA-värdet är högt i förhållande till hur stor din prostata är, kan du bli rekommenderad vävnadsprovtagning även om magnetkameraundersökningen inte visar något avvikande område.

Vävnadsprovtagning

Läkaren förklarar för dig vad ditt PSA-värde innebär och vad magnetkamerabilderna visade. Vid undersökningen kommer en läkare att undersöka din prostata med ett finger och sedan med en smal ultraljudsstav i ändtarmen. Genom ultraljudsstaven lägger läkaren lokalbedövning och tar 4–12 vävnadsprover från prostatan med en smal nål. Undersökningen och provtagningen kan upplevas som obehagliga, men brukar inte göra ont.

Vad händer sen?

Analysen av vävnadsproven kan ta några veckor. Du får besked av en läkare eller sjuksköterska om proven visade cancer eller inte. Om vävnadsproven visar en prostatacancer kommer du bli erbjuden en tid till läkare för diskussion om behandling. En del typer av prostatacancer bör behandlas, andra behöver bara följas upp med regelbundna kontroller. Om vävnadsproven inte visar någon cancer får du ett nytt erbjudande om att lämna blodprov om två år.

Prostatan omsluter urinröret precis nedanför urinblåsan. Den behövs för fortplantningen. Från omkring 40-års ålder växer prostatakörteln hos de flesta män, så kallad godartad prostataförstoring. Cancer i prostatakörteln blir också vanligare med stigande ålder, men det finns inget samband mellan godartad förstoring och prostatacancer. Både godartad prostataförstoring och prostatacancer kan göra så att urinstrålen blir svagare och att man kan få gå och kissa oftare. Symtomen beror mycket oftare på godartad prostataförstoring än på prostatacancer. När prostatacancer ger tydliga symtom kan sjukdomen sällan botas, men sjukdomen kan lindras och bromsas med hormonell behandling.
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. De flesta som insjuknar i prostatacancer är över 70 år och sjukdomen är sällsynt före 50 års ålder. Risken att drabbas ökar om du har en far eller bror, och flera i familjen, som har haft prostatacancer.
Trots att prostatacancer ofta är en allvarlig sjukdom, är de flesta cancrar i prostatan små och växer långsamt. Många män lever ett långt liv med sin cancer och dör av andra anledningar. Var tjugonde svensk man dör av prostatacancer. Hälften är då över 82 år gamla.

Behandling av tidigt upptäckt prostatacancer

Prostatacancer som upptäcks efter ett PSA-prov kan oftast botas med antingen operation eller strålbehandling. Båda behandlingarna leder ofta till försämrad erektionsförmåga (svårt att få stånd). Strålbehandlingen ger ibland ändtarmsbesvär och kan göra att man får behov att kissa oftare. Operationen kan ibland medföra besvärande urinläckage.

Många män som diagnostiseras med prostatacancer efter PSA-prov har en liten och ofarlig cancer. Då brukar man följa utvecklingen med regelbundna kontroller i stället för att operera eller stråla bort prostatan. Om cancern växer med tiden, kan det vara aktuellt med en operation eller strålbehandling.

Hantering av personuppgifter vid testning för prostatacancer