Genetisk analys i Umeå kan hitta fler med ökad ärftlig cancerrisk
Artikeln publicerades 16 april 2026
Snart startar analys av behandlingsprediktiva markörer med GMS560-panelen vid Klinisk Genetik, Norrlands universitetssjukhus (NUS). Analysen sker primärt för att personanpassa behandlingen, men samtidigt blir det möjligt att identifiera fler personer med ökad risk för ärftlig cancer. Nya rutiner ska hjälpa vården att hitta och hjälpa riskgrupper.
Christina Edwinsdotter Ardnor, överläkare vid Cancergenetiska mottagningen i Umeå.
Tidigare har norra sjukvårdsregionen skickat prover till andra laboratorier i landet för genetisk analys av bland annat behandlingsprediktiva markörer. När GMS560 panelen börjar användas vid NUS kan avancerade genetiska analyser istället utföras direkt i Umeå. Det betyder att fler patienter snabbare får tillgång till viktig information om sin cancerdiagnos och potentiella ärftliga riskfaktorer.
På Cancergenetiska mottagningen i Umeå ser medarbetarna fram emot det nya arbetssättet. Nya sjukvårdsregionala rutiner tas fram till vårdgivare om hur de ska använda informationen från analysen kopplat till ärftlighetsutredningar. Det finns idag tydliga nationella riktlinjer för vilka gener som bör granskas för ärftlighet av cancer, och även när blodprov ska tas vid upptäckt av genförändring i en tumör som misstänks vara ärftlig.
– Det här är en av de viktigaste rutinförändringarna som sker inom det cancergenetiska fältet. Just nu håller vi på att skapa ett lättanvänt och tydligt flöde för hur hanteringen ska se ut, förklarar Christina Edwinsdotter Ardnor, överläkare vid Cancergenetiska mottagningen i Umeå.
När GMS560-panelen analyserar tumörvävnad är de flesta genförändringar inte ärftliga, utan har uppstått i själva tumören. Men analysen har potential att avslöja bakomliggande ärftliga mutationer som ökar risken för olika cancerformer. Det öppnar för att hitta personer som annars inte hade identifierats, och att erbjuda deras släktingar riktade kontroller och förebyggande åtgärder. Med de nya möjligheterna finns också utmaningar att lösa i de rutiner som ska tas fram:
– En utmaning är att genförändringar som upptäcks i till exempel livmoderkroppscancer kan signalera risk för andra cancerformer, såsom bröstcancer. En annan är att vårdgivare som tidigare inte arbetat med ärftlighetsutredningar nu bli involverade, för att snabbt kunna agera och rädda liv, menar Christina Edwinsdotter Ardnor.
Processen inleds med livmoderkroppscancer, men ambitionen är att skapa ett arbetsflöde som enkelt kan anpassas till andra tumörgrupper framöver.
– Även om vi nu börjar med en enstaka tumörgrupp är jag övertygad om att analysen inom kort kommer vara aktuell för de flesta cancerdiagnoser, avslutar Christina Edwinsdotter Ardnor.
Läs mer: Nya rutiner uppdateras framåt här: Cancergenetisk mottagning i Umeå