Små förändringar, stora effekter – Gotland stärker radiologin

Under året har Region Gotland drivit tre förbättringsprojekt med medel från den nationella satsningen på cancervården genom RCC Stockholm Gotland. De alla syftar till minskad sårbarhet, stärkt diagnostik inom cancervården och att möta ökande krav på tillgänglighet och kvalitet. Tina Röös är avdelningschef på Röntgen och ansvarig för samtliga projekt.

Projektet Säkra framtiden för mammografiverksamheten i Visby

Efter en pensionsavgång är man beroende av läkare från Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, som flygs in en dag i veckan. Det fungerar bra men blir sårbart och påverkar kontinuiteten, bland annat på grund av väder och vind. Lösningen har blivit att utbilda en av lasarettets egna läkare till bröstradiolog, genom både kurser och kliniskt arbete. Läkaren som nu är under utbildning utför i dag screening i både Visby och Stockholm.

- Möjligheten hade inte funnits om vi inte hade haft det här nära samarbetet med Karolinska.Vår förhoppning på sikt är att vi ska ha en egen bröstradiolog, vilket då ökar tillgängligheten för patienter med bröstcancer. Men också att vi kan ha kvar det här täta samarbetet med Karolinska, det behövs eftersom vår verksamhet är så liten. Vi har små volymer, så vår läkare åker nu regelbundet till Stockholm för att titta på bilder där.

Dessutom är kirurgerna och onkologerna i Visby är nöjda över att det nu finns en läkare på plats att diskutera med. Förhoppningsvis leder detta till ytterligare förbättringar och ökad patientnöjdhet. Men en svårighet i projektet rör just de små volymerna i Visby, vilket gör att det kan ta tid för den blivande bröstradiologen att bli klar. Önskemålet är att få till en teknisk lösning där läkaren kan granska bilder från Stockholm på distans. En sådan lösning skulle också kunna möjliggöra för läkare från Karolinska att vara placerad i Visby. Det senare skulle svara mot utmaningen att få tid för upplärning, i en hårt pressad mammografiverksamhet – allt ska ju i dag göras den enda dag i veckan som läkare från Stockholm är på plats.

Projektet Uppgiftsväxling mammografin

Initiativet syftar till ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet på mammografin i Visby. Genom att utbilda en undersköterska till att självständigt kunna utföra screeningundersökningar ska frigöra tid för mammografisköterskor. Det utbildningsupplägg man har tagit fram innehåller både klinisk bröstradiologi, bildtagning och strålsäkerhet. Tanken är att undersköterskan ska skolas in praktiskt.

- Våra ordinarie sjuksköterskor som jobbar på mammografin var väldigt positivt inställda och tyckte att upplägget är bra. Under nästa år hoppas jag en undersköterska ska vara vara fullärd och jobba.

De små flödena inom mammografin i Visby blir en utmaning även i detta projekt och dessutom att det är det är svårt att dra ner på takten för att man ska utbilda eller skola in nya personer.

- Det blir väldigt sårbart. Det handlar både om personalresurser och om maskintillgång. Vi har bara har en maskin och den behöver liksom gå varm för att man ska hinna med det vi ska göra.Men vi har hopp om att projektet på sikt ska ge positiva effekter.

Projektet Kortare ledtider och ökad tillgänglighet inom radiologin Visby lasarett

Med endast en magnetkamera och en stadig ökning av antalet undersökningar har ledtiderna blivit en utmaning, särskilt för patienter som utreds enligt standardiserade vårdförlopp.

I projektets första skede under 2024 låg fokus på förkortade ledtider på MR, där lösningen var att ta hjälp av ett externt bolag som körde den enda magnetkameran på kvällar och helger. Det ledde till ökad tillgänglighet på alla nivåer, och frigjorde resurser på avdelningen till jobb med den egna produktionen. Fortsättningsprojektet 2025 som pågår nu syftar till ytterligare förbättrade flöden. Tina Röös berättar:

- Vår tanke under förra året var att också använda frigjord tid till att öka tillgängligheten mer långsiktigt. Det är det arbetet vi har fortsatt med i år, genom flera olika delar. Förbättringsarbetet påbörjades med att en röntgensjuksköterska såg över produktionen på MR. Sedan gick vi igenom alla delar, från det att remissen kommer in, till prioritering av remissen, till bokning, till utförande av undersökningen och sedan granskning. Vi kunde identifiera förbättringsområden och genomföra åtgärder som gav god effekt.

Tina Röös berättar att årets projekt innebär mer tvärprofessionellt arbete. Hon har suttit i en arbetsgrupp med enhetschef, tidbokspersonal, MR-radiologer och MR-sköterskor, där man tillsammans fortsatt att försöka identifiera områden som behöver förbättras för att snabba upp flödet. De har även tittat på delar där de behöver samarbeta med andra kliniker, och haft möten med bland annat narkosen och barnkliniken.

- Genom att mötas och sätta sig ner får man en bättre förståelse, och det ökar ju också möjligheten till samarbete på ett bättre sätt.

En central del i projektet har varit att ta hjälp av ett statistikverktyg som tar fram bokningsanalyser.

- Vi har uppsatta mål och kan se och följa vår produktion lättare och därmed se förbättringar av de åtgärder vi har gjort. När det har stuckit iväg eller vi inte har haft önskat resultat, har vi tagit tag i de. Vad var det som hände den veckan? Vad kan vi dra för lärdomar av det? Hur går vi vidare? Det här är ett arbetssätt som vi långsiktigt kommer att fortsätta med.

Ett exempel när man kan göra stora skillnader med väldigt små förändringar, är att de bara genom att ändra en inställning i sitt granskningssystem. Nu flaggar upp SVF-patienter så att de syns direkt i arbetslistan, vilket har gett väldigt goda resultat.

- Man riskerar att tappa rutinerna, till exempel under sommaren. Man behöver verkligen hålla i, fortsätta följa dem. Där har den här bokningsanalysen verkligen blivit ett verktyg. Annars är det lätt att missar uppföljningen, tänka att man är klar och så glöms den bort. Men nu har vi ett arbetssätt där vi lättare håller span.