Processteam prisas för att stärka barncancervården

Ett möte varannan vecka kanske inte låter som mycket, men kan göra desto mer för cancervården. Genom att stötta varandra har de byggt upp strukturer för långtidsuppföljning, rehabilitering och en trygg övergång till vuxenvården. De har också bidragit till att förbättra vård i hemmet för sjuka barn i hela regionen.

Förvånade och överraskade är ord som dyker upp när teamet beskriver själva beskedet om utmärkelsen. Men trots överraskningen är drivkraften tydlig. – Jag tror att vi drivs väldigt mycket av att göra det så bra som möjligt för våra patienter och deras familjer. Det är ju grunden för alla de här initiativen, säger Li Villard, fysioterapeut på Karolinska Universitetssjukhuset och processledare inom barncancer med fokus på rehabilitering.

Ett team med flera specialiteter

I början bestod teamet av enbart Stefan Söderhäll, pensionerad överläkare inom barnonkologi och den första processledaren för barncancer på RCC. Sedan dess har han varit med och drivit barnfokuset inom cancervården framåt.

– Det började med att jag ville prioritera uppföljningsproblemet och överföring till vuxenvården där vi inte hade någon organiserad uppföljning efter behandling, säger Stefan.

Under de senaste åren har teamet vuxit och består idag av flera professioner med olika perspektiv. Utöver Li och Stefan ingår Cecilia Petersen, överläkare inom barnonkologi och processledare med fokus på långtidsuppföljning, och Christoffer Malmström, sjuksköterska och processledare inom omvårdnad och långtidsuppföljning.

– Ambitionen har varit att vi ska skapa en jämlik struktur där vi fångar alla som har behov, säger Li.

Långtidsuppföljning

Teamet har varit drivande i att utveckla strukturer för långtidsuppföljning, både under uppväxten och i övergången till vuxenvården.

– När vi pratar långtidsuppföljning menar vi inte tumöruppföljning. Det handlar om hela människan, säger Cecilia.

Det handlar om sena komplikationer, psykisk och social hälsa och att skapa en sammanhållen vård när patienten lämnar barncancervården.

– Det ser ju olika ut. Det kan handla om många olika vårdgivare på vuxensidan. Jag tror det har varit en framgångsfaktor att man jobbar kliniskt inom det området, säger Cecilia.

Rehabilitering

Tidigare har tillgången till rehabilitering sett olika ut beroende på diagnos. Med nya arbetssätt och ett särskilt team för eftervård har fler barn fått möjlighet till stöd.

– Vi vill säkerställa att alla får tillgång till rehabiliteringsinsatser om man har behov av det, säger Li.

Förbättrad vård i hemmet

Ett annat viktigt område är utvecklingen av hemsjukvård för barn med stora behov, där teamet arbetat för att stärka jämlikheten i hela regionen.

Tidigare fanns stora skillnader beroende på var patienten bodde. Arbetet har handlat om att samverka med flera aktörer och bygga upp strukturer som når längre ut.

– Vi har också varit engagerade i att få till ett eget vårdprogram för palliativ vård av barn, säger Stefan.

Långsiktigt arbete som kräver uthållighet

Att utveckla barncancervården är ett komplext arbete som involverar många delar av vården, och tar tid.

– Det måste få mogna. Det måste landa och man kan inte vara hur intensiv som helst. Det går inte fortare för det, utan vissa saker tar tid, säger Stefan.

Samtidigt har de senaste årens satsningar gjort stor skillnad.

– Mycket var förberett, men väldigt mycket kom på banan snabbare genom barncancersatsningen, fortsätter Stefan.

En gemensam drivkraft

Trots olika uppdrag och fokusområden förenas teamet av ett tydligt mål: att förbättra livet för varje barn som drabbas av cancer.

– Då blir det ganska tydligt vad vi ska göra, avslutar teamet.

Det är också det som gjort dem till årets processteam.