Ledtider och uppföljning kortas när vårdprogram för analcancer uppdateras
Artikeln publicerades 27 augusti 2026
Det nationella vårdprogrammet för analcancer har uppdaterats. I den nya versionen betonas kortare ledtider, tydligare arbetssätt inför behandling och en mer anpassad uppföljning för patienter med låg risk för återfall och komplikationer.
Analcancer är en relativt ovanlig cancerform. Runt 200 patienter drabbas årligen av sjukdomen i Sverige. Såväl den onkologiska som den kirurgiska behandlingen har sedan 2017 centraliserats via nivåstrukturering till några få vårdenheter i landet, vilket gett personalen vid dessa enheter mer erfarenhet över tid. Erfarenheter som har lett till att vårdprogramgruppen har kunnat identifiera tydliga områden för förbättringar i vårdprogrammet.
– Jag vill särskilt framhäva att analcancer är en sjukdom som kan statuera exempel för att centraliserad behandling kan leda till stora förbättringar. Vi som arbetar med diagnosen har blivit mycket mer erfarna genom att få förtroendet att behandla ett stort antal patienter, säger Nina Cavalli-Björkman, ordförande för vårdprogramgruppen.
I den aktuella revideringen av vårdprogrammet har vårdprogramgruppen strävat efter att korta ledtiderna ytterligare genom att remitterande kirurg ska uppmanas att alltid ta ställning till eventuell preterapeutisk stomi.
Tiden för uppföljning av vissa patienter med mycket liten risk för återfall och behandlingskomplikationer har med tiden kunnat kortas ner. Det är en direkt följd av nivåstruktureringen. Med färre vårdenheter som hanterar en större mängd patienter har personalen kunnat bygga upp sin erfarenhet av att behandla denna patientgrupp. Detta har nu kommit till uttryck i det reviderade vårdprogrammet.
– Vi har ett bra samarbete sjukhusen emellan och hjälper varandra med särskilt knepiga situationer och allas erfarenhet kommer de andra till godo. Patienterna får genom detta en bättre behandling och vi kan i Sverige uppvisa väldigt fina behandlingsresultat. På sikt kan forskning ge fler behandlingsmöjligheter, men det är ännu för tidigt att rekommendera dem, säger Nina Cavalli-Björkman.
Förändringar i det nationella vårdprogrammet för analcancer
- En allmän uppdatering av samtliga kapitel har gjorts.
- Rekommendation om vissa åtgärder i initial utredning såsom HIV-testning och gynekologundersökning rekommenderas selektivt på indikation och inte till alla patienter.
- Rekommendation om genetisk utredning vid sällsynta tillstånd tas bort.
- Tydligare markering har gjorts att kirurgisk bedömning om stomibehov ska ske före start av behandling.
- Mycket sällsynta anala tumörer utanför detta vårdprograms område hänvisas till MDK för avancerad bäckenkirurgi.
- Nytt avsnitt om patienter med särskilda förutsättningar (äldre, organtransplanterade, med pågående abscedering etcetera) är tillagt.
- Cytostatikadelen är omskriven med förtydligande och uppdatering avseende studier kring immunterapi. Immunterapi kan framledes komma att rekommenderas i vårdprogrammet men det är ännu prematurt.
Till det nationella vårdprogrammet för analcancer i Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.
Bakgrund nivåstrukturering och nationellt vårduppdrag för analcancer
Den onkologiska behandlingen av analcancer centraliserades år 2017 via nivåstrukturering av RCC till fyra sjukhus: Umeå, Uppsala, Göteborg och Lund. I mars 2026 fattade Socialstyrelsen beslut om att samma fyra enheter skulle tilldelas tillstånd att driva vård under Nationell högspecialiserad vård, NHV, från årsskiftet 2026/27.
Kirurgin sköttes åren 2017-2025 bara av Malmö och Östra sjukhuset i Göteborg. Sommaren 2025 fick även Karolinska institutet i Stockholm tillstånd för avancerad bäckenkirurgi varför det nu är tre sjukhus i landet som gör så kallad salvagekirurgi vid analcancer.
Läs mer om det nationella vårduppdraget för analcancer Länk till annan webbplats.