Genetiskt test får inte användas i befolkningsbaserad testning
Artikeln publicerades 23 oktober 2025
Blodprovet ”Stockholm3” får inte användas i den organiserade prostatacancertestningen (OPT). Det är resultatet av en omfattande utredning och en dom i kammarrätten. Beslutet kan få konsekvenser för möjligheterna att utveckla cancerscreeningen.
Stockholm3 är ett genetisk test som kan användas i kombination med PSA-prov och magnetkameraundersökning i utredningen av prostatacancer. Testet är utvärderat i studier och Regionerna Stockholm och Gotland har ansökt om att använda det i sin organiserade prostatacancertestning, OPT.
Ansökan utreddes av Socialstyrelsen som bedömde att testet inte fick användas. Det beslutet överklagades och har nu prövats i både förvaltningsdomstolen och kammarrätten, med resultatet att Socialstyrelsens bedömning står fast. Högsta förvaltningsdomstolen har nu beslutat att inte ta upp fallet, och det innebär att domen har vunnit laga kraft.
Motivet till avslaget är att det gentest som ingår i blodprovet inte bidrar tillräckligt mycket till den sammantagna riskbedömningen, och det är lagen om genetisk integritet som ligger till grund.
– Vi överklagade för att vi ville att lagen skulle prövas ordentligt, eftersom tolkningen är relevant för vilka liknande tester vi kan utveckla inom övrig screening, säger Lisa Jelf Eneqvist verksamhetsutvecklare vid RCC Stockholm Gotland och samordnare for regionernas OPT-satsning."
Potential att minska överdiagnostik som är vanligt vid PSA-prov
Stockholm3-testet är vetenskapligt validerat och är tänkt att användas efter PSA-prov för att mer träffsäkert avgöra vilka män som bör gå vidare till magnetkameraundersökning. Det är ett sätt att minska överdiagnostik och onödiga ingrepp. Testet används för att beräkna risken för aggressiv prostatacancer genom att kombinera klinisk information som ålder, tidigare prostatacancer i familjen, läkemedelsanvändning, proteinnivåer och genetiska markörer. Enligt domen uppfyller inte testets genetiska komponent lagkravet på att visa "påtagligt förhöjd risk" för sjukdom, vilket krävs för att få användas inom allmän hälsoundersökning.
- Inom OPT:n erbjuds en utvald åldersgrupp testning för prostacancer. Testningen anses vara en allmän hälsoundersökning, det vill säga ett erbjudande som vänder till sig friska personer. Domen visar tydligt att Stockholm3-testet inte får användas i något steg mellan PSA-prov och slutlig diagnos, säger Lisa Jelf Eneqvist.
Domen kan få konsekvenser
Domen innebär inte ett hinder för att använda testet i ordinarie klinisk verksamhet. Däremot kan den få konsekvenser för vilka nya diagnostiska metoder som kan utvecklas inom de olika screeningverksamheterna. Forskningen inom precisionsdiagnostik och precisionshälsa är i hög grad inriktad mot att använda genetisk information för att förbättra träffsäkerheten i diagnostiken, bland annat inom screening. Skillnaden mellan klinisk verksamhet och allmän hälsoundersökning blir nu viktigare.
– Lagen antogs för ungefär 20 år sedan och har snäva ramar för genetisk testning inom allmän hälsoundersökning. Sedan dess har det tillkommit mycket forskning och innovation som är inriktad på att använda genetisk information för att ytterligare förbättra träffsäkerheten i screeningen och därmed även effektivisera vårdens resurser. Det finns stora möjligheter på det området, men vi vet nu att den lagliga möjligheten att använda just gentester i screening är begränsat, säger Lisa Jelf Eneqvist.