För lite eller för mycket – kongress lyfter hållbar cancerupptäckt
Artikeln publicerades 15 juni 2026
Hur hittar vi cancer tidigt utan att överutreda, belasta patienter i onödan och samtidigt hushålla med vårdens resurser? Det var en av frågorna vid den nordiska kongressen i allmänmedicin i Jönköping med över 1 400 deltagare. Hållbarhetsperspektivet genomsyrade både symposium, workshop och projektpresentationer kring cancerupptäckt som leddes av några av RCC:s nationella samordnare.
Primärvården spelar en nyckelroll i att upptäcka cancer tidigt. Samtidigt möter allmänläkare dagligen patienter med diffusa symtom där risken för cancer oftast är låg. En alltför låg tröskel för utredning riskerar att överbelasta systemet och tränga undan andra patientgrupper. Sätts tröskeln för högt finns i stället en risk att cancer upptäcks för sent.
Helena Brändström, Jenny Nevelius, Maria Fagerquist, Eliya Abedi, Marianne Olsson och Elinor Nemlander.
– Att avgöra vem som behöver utredas är en av primärvårdens svåraste avvägningar. Frågan är inte bara medicinsk den är också organisatorisk och samhällsekonomisk – var vi lägger ribban påverkar hela vårdens kapacitet. Primärvården ser hela bredden och behöver väga olika behov mot varandra, men hela vårdsystemet behöver ta ett gemensamt grepp för vad som är en hållbar nivå, säger Elinor Nemlander, distriktsläkare och nationell samordnare för tidig cancerupptäckt.
Workshop diskuterade hinder och möjliggörare till tidig cancerupptäckt
Workshopen genomfördes i samarbete med LIF och Nätverket mot cancer. Deltagarna identifierade flera utmaningar kopplade till tidig cancerupptäckt i primärvårdens vardag i Norden. Det handlar bland annat om den relativt låga förekomsten av cancer i primärvården i kombination med många möjliga differentialdiagnoser för vanliga symtom. Andra återkommande hinder var brist på tid och bemanningsutmaningar som påverkar kontinuiteten – det är inte alltid samma läkare som träffar patienten vid upprepade besök. De uttryckte också att det finns allt större förväntningar på att hitta cancer tidigare, samtidigt som en ökad efterfrågan på vård och patientkontakter påverkar möjligheten att prioritera och följa upp patienter med större medicinska behov. Risk för överdiagnostik och oönskade fynd, i kombination med väntetider och begränsad tillgång till undersökningar, förstärker komplexiteten ytterligare.
Samtidigt pekade deltagarna ut vad som skulle kunna göra störst skillnad för en mer träffsäker cancerupptäckt i primärvården. Utöver bättre bemanning handlar det om ett ökat fokus på risk och symtom snarare än enbart diagnosspecifika vårdprogram, samt tydligare riktlinjer, varningsflaggor vid alarmsymtom och arbetssätt som stödjer en rimlig och hållbar nivå av utredning. Behovet av mer träffsäkra testmetoder lyftes också.
Ett ytterligare förbättringsområde som återkom var tid som en faktor i diagnostiken.
– För att undvika överutredning av självbegränsande sjukdomar kan man använda tid som ett aktivt verktyg i diagnostiken och följa symtom över tid i stället för att alltid utreda direkt. Ett konkret exempel på detta är metoden Trygga råd som bland annat handlar om att tydligt kommunicera med patienten: vad som är ett förväntat förlopp, när man ska söka igen och vilka symtom som bör leda till ny kontakt. På så sätt kan onödig utredning minska, samtidigt som allvarlig sjukdom fångas i tid, säger Eliya Abedi, distriktsläkare och nationell samordnare för tidig cancerupptäckt samt ordförande för nationell arbetsgrupp cancer i primärvården.
Symposium om utmanande patientfall
I ett symposium presenterade distriktsläkarna och forskarna Katarina Schmidt Mende och Elinor Nemlander fall som illustrerar svåra avvägningar i diagnostiken. Ett exempel handlade om när symtom tolkades i en annan riktning och cancerdiagnosen fördröjdes. Ett annat visade motsatsen: när cancer upptäcktes vid utredning men där patientens skörhet gjorde att nyttan av behandlingarna inte balanserade riskerna.
– Patientens perspektiv är avgörande. Vilja, förutsättningar och förståelse för vad en utredning innebär behöver vägas in i besluten. Många patienter vill utredas även vid mycket låg risk för cancer, vilket inte alltid överensstämmer med medicinska bedömningen. Samtidigt innebär utredningar inte bara trygghet, de kan också skapa oro, innebära belastning och i vissa fall medföra komplikationer. De patienter som inte får en cancerdiagnos efter en utredning hörs sällan, men utgör majoriteten. Även deras upplevelser behöver tas på allvar, säger Elinor Nemlander.
Kongressen visade att utvecklingen framåt kräver både nya arbetssätt och fortsatt kunskapsutveckling. AI:s potential för riskbedömning av cancer var ett återkommande tema. Eliya Abedi, presenterade ett projekt där AI används för att identifiera patienter med ökad risk för tjock- och ändtarmscancer baserat på journaldata i primärvården.
Vid kongressen fick Elinor Nemlander ta emot utmärkelsen Årets allmänmedicinska avhandling 2025.