Dialogturné för tarmcancerscreening 2022

Våren 2022 har tarmcancerscreeningen i Västra Götalandsregionen äntligen rullat igång efter en lång process av förberedelser som påbörjades med den nationella SCREESCO-studien år 2014. Nu får de tre inledande årskullarna i screeningprogrammet med personer som fyller 60, 62 och 64 år sina provtagningskit hemskickade, och en del blir därefter kallade till endoskopi på någon av regionens endoskopimottagningar om provet visat på osynligt blod i avföringen.

För att kunna se över och föra ett samtal kring hur vårdkedjan fungerat under den första perioden genomförde regionala processägaren Andreas Pischel och projektledare Malin Samuelsson från RCC Väst en dialogturné under ett par dagar i juni med besök på några av endoskopimottagningarna i regionen. Vid den här turnén besökte de Skaraborgs sjukhus i Skövde, Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan, Kungälvs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Mölndals sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Östra sjukhuset i Göteborg. Både Malin och Andreas lyfter hur givande det varit att äntligen få komma ut och träffa personalen på plats.

— Överlag har turnén varit en väldigt positiv upplevelse, mycket tack vare att vi äntligen kunnat besöka personalen på deras mottagningar och få se deras lokaler och utrustning. Det ger en mycket bättre uppfattning om arbetet. Vi är också glada över att det varit så stort deltagande på de allra flesta besöken med många av de professioner som är involverade i screeningen – alltifrån berörda sjuksköterskor, undersköterskor, skoperande sköterskor, verksamhetschefer och läkare till ekonomer, verksamhetsutvecklare och sekreterare, berättar Malin.

— Men dialogturnén handlar även om att försöka ta bort avstånden i kommunikationen och mötas utanför den vanliga linjen, för att förhoppningsvis kunna prata på ett mer ofiltrerat vis. Det är fantastiskt att se hur engagerad och ambitiös personal vi har, deras yrkesheder är verkligen närvarande i varje arbetsmoment, men det har också blivit tydligt att det stundtals är tuffa förutsättningar och att det finns flera olika utmaningar för verksamheterna, påpekar Andreas.

Många fynd av både polyper och cancer

En genomgående rapportering från alla dialogmöten är att personerna som får provtagningskit hemskickade är duktiga på att skicka in dem, och även att de som behöver kallas till endoskopi gärna kommer på sin undersökning. Detta är något som också kan ha bidragit till att man på samtliga förvaltningar upptäcker fler polyper och cancer än förväntat. Elisabeth Brunius arbetar som sjuksköterska på endoskopimottagningen på NÄL och bekräftar att de gör oväntat många fynd.

— Det har varit bra uppslutning från personerna som vi kallat och vi har haft många fina möten där de flesta varit pålästa och lugna, det finns mycket bra information att ta del av idag både innan och efter sin undersökning. Vi har ju hittat en hel del polyper men även flera cancer, och då ser vi hur viktiga de här förbyggande undersökningarna är, säger Elisabeth.

Även Erik Alestig, vårdenhetsöverläkare på medicinmottagningen för gastroenterologi i Mölndal, instämmer i att tarmcancerscreeningen varit effektfull inledningsvis.

— Här i Mölndal var det faktiskt så att den allra första patienten vi undersökte hade en cancer, så då kände vi verkligen att vi gjorde stor nytta direkt! berättar Erik. Det har också känts bra att ha kunnat ta bort en hel del lite större polyper som kanske hade riskerat att utvecklas till cancer med tiden.

Under dialogturnén har Malin och Andreas även samlat på sig flera goda exempel på problemlösning och innovativa idéer som utvecklats i verksamheterna, för att kunna sprida till kollegorna på de andra sjukhusen. Bland annat kom SÄS i Borås med ett lite oväntat glädjebesked gällande hur man på ett smart sätt kan distribuera laxermedel med hjälp av apoteken.

— Arbetssättet med laxermedlet vill vi gärna hoppa på, säger Elisabeth Brunius. Laxermedel ska ju vara gratis för de personer som ska genomgå en endoskopi, men idag går det inte alltid att lösa i praktiken om de inte själva kan komma till mottagningen och hämta det. Det skulle vara väldigt effektivt för alla om vi kunde komma fram till en gemensam lösning.

Utmaningar för framtidens screeningbehov

Men även om de flesta är eniga om att själva omhändertagandet av personerna som kommer till screening hittills har fungerat bra, finns det orosmoln inför det fortsatta arbetet. Tillgången till salar och personal är ett av de större problemen, där de anställda stundtals rapporterade om brister som orsakar problem i både arbetsmiljö, patientsäkerhet och sekretess. Elisabeth Brunius berättar att bristen på skopister ofta är det som riskerar att skapa en flaskhals i verksamheten på NÄL, medan Sahlgrenskas personal inte har tillräckligt med salar och utrymme.

— Här har det under dialogerna visat sig att de har lite olika utmaningar på förvaltningarna. Men det gemensamma problemet är ju egentligen personalpolitiken och hur vi ska kunna anställa, utbilda och behålla tillräckligt med personal för att klara av det framtida behovet av screening. Från ledningens håll lyckas man fortfarande inte satsa på sjuksköterskorna tillräckligt mycket i form av löner eller kompetensutveckling för att bli en attraktiv arbetsgivare, konstaterar Andreas Pischel.

Enligt RCCs prognoser kommer behovet av endoskopier att fördubblas inom loppet av 5-7 år, allteftersom att screeningprogrammet byggs ut till sin slutgiltiga omfattning. Erik Alestig berättar att även om de i Mölndal just nu är fullt bemannade utifrån sina lokaler, så kommer inte det räcka särskilt länge till om man ska kunna leverera enligt uppdraget:

— Vi vill och behöver utöka vår endoskopiverksamhet både i volym och kvalitet så att vi inom förvaltningen kan ge patienterna bästa omhändertagande, men vi saknar en riktigt bra plan för hur vi ska kunna göra det utan alltför stora undanträngningseffekter. Idag får vi dessutom själva jaga efter de resurser som behövs – det hade varit önskvärt om fler högre upp i linjen varit mer engagerade i frågan och hjälpt oss med bra beslut.

Dialogturné för att förbättra kommunikationen

Utifrån detta lyfter Malin Samuelsson återigen den viktiga position som RCC kan ha för att stötta verksamheterna i det som framkommit under dialogturnén:

— Vi kan ju inte lösa alla problem, men vi kan hjälpa till att trycka på rätt knappar och föra verksamheternas talan vidare. Vi har upptäckt en del information som inte riktigt ramlat ned, till exempel lönepåslaget till de skoperande sjuksköterskorna och nya besked om lokaler i Mölndal. Där har vi chans att under dialogturnén försöka bli en förmedlare mellan ledning och verksamhet, men även att föra de olika verksamheterna närmare varandra.

Till nästa dialogturné hoppas både Malin och Andreas att ännu fler i personalen ska ha möjlighet att vara med och träffas på de lokala mötena, men även att medverka på det avslutande gemensamma mötet där man sammanfattar turnén och blickar framåt.

— Nästa gång hoppas vi på att fler vill vara med och berätta om sina arbetssätt och erfarenheter vid det avslutande tillfället. Vi vill verkligen ta vara på den lokala uppfinningsrikedomen, och det är mycket mer trovärdigt om personalen själva berättar än om det bara kommer från oss, avslutar Andreas.