Rökstoppsprojektet vill minska ojämlikhet i hälsa

– Vi har i Sverige en bristfällig samordning av insatser och vi vet mycket lite om effekterna och hur det går för olika grupper av rökare. Den danska modellen är en inspirationskälla för att lyfta arbetet med prevention, tobaksavvänjning och forskning i Sverige.

Rökning är förknippat med en rad allvarliga sjukdomar som kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärt-kärlsjukdomar och olika former av cancersjukdomar. Varje år orsakar rökning minst 12 000 dödsfall i Sverige. Kostnaderna för rökning uppskattas till 75 miljarder kronor per år till följd av produktionsbortfall och rökrelaterade sjukdomar.

–På 70-talet förbjöds materialet asbest eftersom man förstod att inandning av asbestfibrer kunde leda till cancer i andningsorganen. I dag skördar rökning långt fler liv än vad asbest någonsin gjort. En rimlig fråga är varför cigaretter inte är förbjudet när vi vet att det är så skadligt för hälsan, säger Matz Larsson.

Vid sidan av sitt arbete som lungspecialist och överläkare på tobakspreventiva enheten vid Örebros universitetssjukhus, är han även docent och knuten till Lunds universitet som forskare.

Rökfritt Skandinavien

Tillsammans med Hanne Tönnesen, professor vid Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård vid Lunds universitet, medverkade han tidigare i höstas vid en konferens som arrangerades av Regionalt cancercentrum väst.

Matz Larsson, lungspecialist och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, och Hanne Tönnesen, professor vid Lunds universitet, är båda engagerage i det nationella forskningsprojektet, Rökstoppsprojektet.

– Bakgrunden till inbjudan är att vi träffades på en internationell konferens i Polen i maj 2019. Vi deltog på ett seminarium om tobaksprevention och kopingstrategier. Då väcktes idén om att skapa ett skandinaviskt samarbete med visionen om ett rökfritt Skandinavien 2025. Visionen rimmar väl med det mål som regeringen och Sveriges kommuner och landsting satt upp om ett rökfritt Sverige år 2025.

Ett steg på vägen är den nya tobakslagen som började att gälla den 1 juli i år och som innebär att uteserveringar, busshållplatser och lekplatser ska vara rökfria. Förbudet omfattar även elektroniska cigaretter, säger Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum väst.

Rökning bland sårbara grupper

Såväl Matz Larsson som Hanne Tönnesen är pionjärer när det gäller tobaksprevention och starkt engagerade i ”Rökstoppsprojektet”, ett nationellt forskningsprojekt som vill förbättra utvärderingen av olika tobaksavvänjningsinsatser i Sverige.

– Vi vill ta reda på vilka program som är mest effektiva för olika grupper, inklusive utsatta och sårbara rökare. Det är själva framgångsnyckeln för att vi ska lyckas minska tobaksrelaterad ojämlikhet i hälsa, säger Matz Larsson.

Det bedrivs många olika former av insatser för tobaksavvänjning i Sverige, men kunskapen om vilken effekt de har är inte särskilt väl undersökt.

Trots att Sverige har en förhållandevis låg andel tobaksrökare, cirka 10 procent i den vuxna befolkningen, är skillnaderna mellan olika grupper stora. Bland personer med beroendeproblematik är andelen rökare hög, mellan 70 till 90 procent. Andra utsatta grupper är personer med psykisk sjukdom där andelen rökare beräknas vara 40 procent. Andra utsatta och sårbara grupper är personer utan arbete, migranter, hemlösa, ungdomar och äldre.

– Rökavvänjning tillhör hälso- och sjukvårdens mest kostnadseffektiva insats. Med ett mer effektivt omhändertagande och stöd till rökare kan vi uppnå avsevärda effekter på folkhälsan i Sverige.

Rökstoppsprojektet, som finansieras av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, bygger på en framgångsrik dansk modell för tobaksavvänjning.

– I Danmark har vi etablerat en nationell databas, rygestopsbasen, där vi samlar in individuella data. Vi har cirka 300 rökstoppsenheter i 98 kommuner och vi erbjuder gratis läkemedel och rådgivning med bland annat intensivkurser, säger Hanne Tönnesen.

Alla som erbjuder tobaksavvänjning kan gratis använda den nationella databasen för att registrera och följa upp rökare med hjälp av fem indikatorer.

– Utvärderingar visar att 68 procent av de som deltagit i våra intensivkurser slutar röka, jämfört med 22 procent i kontrollgruppen.

Den danska modellen är vetenskapligt utvärderad och har även framgångsrikt använts för att nå rökare i de mest utsatta och sårbara grupperna i samhället.

Ny nationell rökstoppsdatabas

Inom ramen för det svenska ”Rökstoppsprojektet” pågår nu rekrytering av enheter som arbetar med rökavvänjning runt om i landet. Det är Lunds universitet som koordinerar forskningsprojektet och ansvarar för att bygga upp en nationell rökstoppsdatabas.

– Flera svenska universitet och framstående forskare som arbetat länge med tobaksprevention är med i projektet som nu är i en uppbyggnadsfas. Resultaten från projektet kommer vi sedan att kunna använda för att skräddarsy framtida insatser så att vi mer effektivt kan stötta utsatta och sårbara grupper av rökare, och därigenom minska ojämlikheten i hälsa, säger Matz Larsson.

Den sista cigaretten. I drömmen om en rökfri värld är cigaretter förbjudna och kan endast beskådas som utställningsföremål på museum.

Lungcancer är den sjätte största cancerdiagnosen och varje år insjuknar cirka 4 000 personer i sjukdomen. Rökstopp är det överlägset bästa sättet att förebygga lungcancer, menar Thomas Björk-Eriksson.

I den långsiktiga inriktningen för det nationella arbetet med cancervården anges att landets regionala cancercentra bör vara inriktat på ett mer effektivt arbete med att förebygga och upptäcka cancer tidigt. Att röka vid cancersjukdom ger flera nackdelar; behandlingar blir mer toxiska och livskvaliteten minskar.

– Vi behöver samarbeta nationellt, men också över landsgränser. En spännande tanke är att knyta samman forskare som arbetar med tobaksprevention i våra grannländer och även etablera en skandinavisk rökstoppsdatabas. Genom att samarbeta och implementera vetenskapligt effektiva metoder skulle vi kunna kraftsamla våra resurser för att också uppnå målet om ett rökfritt Skandinavium 2025, säger Thomas Björk-Eriksson.

Text & foto: Eva Nordin