Palliativt samarbete för att göra döden till en del av livet
Att stärka kompetensen om palliativ vård i alla vårdnivåer och att stödja vården i att utgå ifrån patienters och närståendes behov och önskemål, det är några av målsättningarna med förbättringsprojektet Palliativt samarbete för ökad kunskap och kvalitet. Men projektgruppen vill också skapa en större förståelse kring vad palliativ vård är.
Palliativt samarbete för ökad kunskap och kvalitet är ett av de förbättringsprojekt som RCC beviljat pengar till under året. Målet är att öka kunskapen och kvalitén i den palliativa vården inom NU-sjukvården och dess upptagningsområde.
Just nu är projektet i startgroparna och arbetar bland annat med att hitta arbetsformer och strukturer för projektet. Men trots att de bara varit i gång en kortare tid, har de redan startat och stärkt den konsulterande och rådgivande verksamhet ut mot sjukhusen, kommuner och Närhälsan, redan marknadsfört sig och hållit i ett antal utbildningar som alla varit fullbokade. Klart är att det finns ett stort intresse.
Ellinor Carlsson och Frida Almestål, Foto: Liselott Osberg Ferm
- Vi ser genom vår marknadsföring att man gärna vill veta mycket om palliativ vård. Vi har också fått olika förfrågningar från kommunen om utbildningar för hemsjukvården. Så platserna bokas upp och vi fyller på med nya tider, säger Ellinor Carlsson.
De multiprofessionella konsultteamen har också förändrats genom att en läkare, sjuksköterska och kurator nu alltid deltar. Det gör att alla professioner tillsammans kan fånga upp patienters och närståendes palliativa vårdbehov på ett bättre sätt.
- Jag har många gånger saknat fler professioner och framför allt då kanske kuratorsrollen. Och nu när vi får gå alla tre professioner så känns det att vi blir mer heltäckande och kan bidra med en kvalitetsökning, säger Ellinor Carlsson.
Många missförstånd
Projektgruppen har också märkt att det finns många myter och missförstånd om vad palliativ vård är och de menar att det finns en rädsla bland vårdanställda att prata om döden med patienterna.
- Kanske är det för att man inte vill göra patienten ledsen, kanske vill man inte skapa en oro, säger Frida Almestål som anställts som kurator i projektet.
Men att livet håller på att ta slut kommer sällan som en överraskning för patienterna själva, menar hon. Att våga prata om det ger också möjligheter att bättre hinna ordna upp praktiska saker som försäkringar, lån och arv. Det skänker också patienter och närstående en trygghet när de blir tagna på allvar.
- När jag har pratat med närstående och patienter om att vi ser att tiden är begränsad, säger de, ”Ja det är som vi tänkte, men det är ingen som har sagt något. Tack för att du gjorde det”, berättar Frida Almestål.
Döden ger perspektiv
- Sedan jag började jobba här med livet i förhållande till döden varje dag, så får jag ju också själv perspektiv på livet. Vad är egentligen viktigt? Jag tänker att om vi pratar mer om den fruktade döden generellt, så blir vi kanske också lite mer uppmärksamma på vad som faktiskt är viktigt i stort, fortsätter hon.
Ellinor Carlsson instämmer och talar engagerat om vikten av att ta vara på den tid som är kvar, att inte slösa på patienters och närståendes tid och kraft, utan att i stället kunna tala rakt och öppet om att göra det bästa av det som är kvar av livet.
- Då måste vi veta vad som är viktigt för dig som patient och dina närstående. Det tänker jag att vi i vården behöver ta vårt ansvar kring, för vi har faktiskt kunskapen om allt, ålderdom, multisjuklighet och kroniska sjukdomar, vilka ju alla till sist slutar med döden.
Vill ändra allmän uppfattning
Nu hoppas Ellinor Carlsson och Frida Almestål att projektet ska få fortsätta. De vill att det ska bidra till ökad kunskap och kvalitet i den palliativa vården, men också att det kan göra så att det skapas en större förståelse och samarbetsvilja. Att man vågar fråga om hjälp och samarbeta över professionsgränser överallt i vårdkedjan.
- Och styrka de olika professionernas stolthet. Att inte fokusera på en hierarki utan på teamet. Alla roller är lika viktiga och tillsammans blir vi lite bättre, säger Frida Almestål.
- Jag önskar att den allmänna uppfattningen om palliativ vård ändras från något negativt till positivt. Att döden kan bli lika självklar som födseln. Här kommer vi in i livet, här kliver vi av. Det är lika viktigt att det blir bra, säger Ellinor Carlsson.
Fakta
Den nationella satsningen på förbättringsprojekten är ett särskilt initiativ för att utveckla cancervården.
RCC i samverkan fick i uppdrag av regeringen att under 2024 fördela 220 miljoner kronor till olika initiativ i regionernas cancervård. Syftet är att förbättra rehabilitering, palliativ vård samt effektivisera tillgängligheten inom bilddiagnostik och patologi och uppnå kortare väntetider i de fall då personer utreds för standardiserade vårdförlopp.