MENY

Vässade mål för cancervården inför 2020

Sidan publicerades 12 december 2019

Ett omfattande process- och utvecklingsarbete har under det gångna året gjorts för att förbättra cancersituationen i Västsverige. I början av december presenterade regionala processägare vid Regionalt cancercentrum väst, de viktigaste satsningarna och utmaningarna.

Den 5 och 6 december höll RCC Väst årets sista regionala processägarinternat på Campus Nya Varvet i Göteborg.

Mötet samlade nära hundra deltagare: regionala processägare, RCC Västs medarbetare, representanter för patient- och närståenderådet, omvårdnadsansvariga medarbetare inom vården.

–Jag är imponerad och stolt över den kraft och det samarbete som finns för att gemensamt åstadkomma målen i den regionala utvecklingsplanen ”En ännu bättre cancervård”, säger Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef för Regionalt cancercentrum Väst samt ordförande för det regionala programområdet cancer.

Mycket arbete har gjorts i de regionala processerna under det gångna året. Några exempel: dialogturnéer för att träffa och diskutera viktiga frågor och perspektiv med kollegor på förvaltningar ute i regionen, utvecklingen av multidisciplinära konferenser för att förbättra bedömning och behandling av patienter med cancer, nivåstruktureringar av den högspecialiserade cancervården, implementeringsarbete av nationella vårdprogram, etablering av nya databaser som kan stärka utvecklingsarbetet inom cancervården.

Under internatet lyftes även utmaningar och viktiga förbättringsområden inom de olika vårdprocesserna. Det handlar bland annat om ett fortsatt arbete att korta ledtider, att öka satsningar på cancerrehabilitering och palliativ vård. Men om också om bristen på vårdplatser, specialistläkare och annan vårdpersonal samt bristen på behandlings- och omvårdnadsresurser.

Här är röster från några av de processägare som medverkade.

Jenny Heiman

Jenny Heiman, regional processägare för bröstcancer.

– Vi delar många svårigheter och utmaningar, men även framgångsfaktorer. Vårt processarbete är på många sätt ett komplext och svårt arbete, men också utvecklande. Och vi har mycket att lära av varandra, säger Jenny Heiman, kirurg och processägare för bröstcancer.

Under 2019 har ett centrum för bröstcancer på Sahlgrenska universitetssjukhuset startats. Syftet är att centralisera och förbättra samordningen av vården, förkorta vårdtiderna, men också att stärka förutsättningarna för bättre diagnostik, omvårdnad och forskning om bröstcancer.

– Ett ordnat införande av genexpressionsanalyser i Västra Götalandsregionen har även tagit bort onödigt arbete. Det har också skett en utveckling av onkoplastikkirurgi på alla regionens sjukhus och andelen som får bröstbevarande kirurgi ökar.

Vi har även jobbat mycket med att implementera digitala versioner av information till patienter, säger Jenny Heiman.

AI - ett stöd i cancervården

I början av året startade det första nationella AI-centret på Lindholmen Science Park i Göteborg. Forskningscentret är den första noden i en nationell satsning ”AI Innovation of Sweden”.

– Här har vi ett unikt läge. Dagens forskning är morgondagens sjukvård. Jag upplever att RCC väst har en forskningsvänlig politik och en viktig uppgift att driva på utvecklingen för en bättre cancervård, säger Olle Larkö, dermatolog och processägare för hudcancer.

Med nya arbetssätt och digital teknik kan väntetider kortas och vården effektiviseras. Med hjälp av teledermatoskopi skulle vårdförloppet för patienter med melanom kunna effektiviseras och prognosen förbättras.

– Tidig diagnostik är avgörande. Med hjälp av en smartphone kopplat till dermatoskop skulle primärvården kunna skicka bilder på misstänkta förändringar till specialistsjukvården. I dag kan dessvärre inte den privata primärvården i VGR skicka in sina bilder på misstänkt hudcancer. Frågan har blivit löst i andra regioner, men dessvärre inte i VGR, säger Olle Larkö.

 

Magnus_Fovaeus_600px.jpg

Magnus Fovaeus regional processägare för njurcancer.


Guldgruva för forskning

Magnus Fovaeus är urolog och processägare för njurcancer. Han är stolt över det nya vårdprogrammet för njurcancer och att överlevnaden för patienter med metastaserad njurcancer har ökat.

Han lyfte även fram utvecklingen av en nationell databas för epidemiologisk forskning om njurcancer.

– Det är en riktig guldgruva och här finns det möjligheter till forskning och förutsättningar för ett 50-tal kommande avhandlingar.

Magnus Fovaeus skulle dock vilja se att ledtiderna för njurcancer förbättras, men flaskhalsarna handlar inte så mycket om brister i processarbetet, utan snarare i bristen på vårdplatser och onkologer, menar han.

– Sjukvården är en kunskapsorganisation och det har skett och sker en oerhört stark utveckling. Sjukvården var inte bättre för 15 år sedan, i alla fall inte om man var sjuk. Men den risk jag ser i dag är att vi får en allt tyngre administrativ överbyggnad på bekostnad av kärnverksamheten.

 

Johanna Hansson Wennerblom

Johanna Wennerblom regional processägare för bukspottkörtelcancer.

Johanna Wennerblom är kirurg och nybliven regional processägare för bukspottkörtelcancer. Det är mycket att lära sig och många frågor att sätta sig in i, menar hon.

– Jag har erfarenhet av registerforskning i pankreasregistret och en viktig uppgift tycker jag, är att fortsätta driva och utveckla detta förhållandevis unga register så att det kan användas till viktig forskning för kring pankreascancer.

Johanna Wennerblom ser RCC som en viktig facilitator för patientnära utvecklingsprojekt och en påtryckare för resursfördelning till forskning runt pankreascancer.

 

Kimia Kohestani

Kimia Kohestani, regional processägare för peniscancer.

Fler kontaktsjuksköterskor

Varje år drabbas av 170 män av peniscancer, det är urologins minsta cancersjukdom.

Ett viktigt arbete under året har varit att strukturera det regionala arbetet för denna diagnosgrupp tillsammans med nyrekryterade kontaktsjuksköterskor, menar Kimia Kohestani, regional processägare för peniscancer.

– De har en fundamental roll i en cancerprocess. I slutet av förra året stod vi utan, men nu har vi tre regionala kontaktssjuksköterskor. Det är det bästa som hänt under året. Vi har satsat en hel del på utbildningsinsatser, det är många personer som arbetar i processen och vi behöver hitta bra och effektiva rutiner, men också kunna identifiera vad som behöver förbättras.

En ny SVF-koordinator har även tillsatts. Tidigare har inmatningen av data till kvalitetsregister varit haltande och den har inte varit tillförlitlig, menar Kimia Kohestani.

– Nästa år kommer vi förhoppningsvis att ha en bättre inmatning av data och vi kommer då att få bättre förutsättningar att titta på och analysera ledtider.

Under 2020 är målet att 70 procent av alla nya cancerfall ska utredas via SVF. 80 procent av patienterna som rapporterats till start av behandling ska klara tidsmålet inom utsatt ledtid.

– Det är helt tydligt att vi har mycket kvar att göra inom cancervården för att vi ska nå målet. Det är alltså ingen tvekan om att hälso- och sjukvården inklusive cancervården kan och ska förbättras ytterligare mot en mer personcentrerad vård. Låt oss hjälpas åt att hålla i och hålla ut, så kommer vi att nå våra mål, säger Thomas Björk-Eriksson.

 

Text & foto: Eva Nordin


Sidan uppdaterad: 12 december 2019