Så kan SVF säkras utan statliga stimulansmedel
Med en ny modell för finansiering av standardiserade vårdförlopp som ger en tydlig kostnadsbild planerar RCC Väst för fortsatt drift i nära samarbete med förvaltningar. Allt för att inte förlora det framgångsrika arbete som byggts upp sedan 2015.
Standardiserade vårdförlopp har inneburit ett mervärde för såväl patienter som personal. Patienterna är mer nöjda och känner en ökad trygghet. Vårdpersonal och läkare har bättre överblick. Fokus på snabb och lika utredning har lett till större tillfredsställelse och många uttrycker att SVF-koordinatorerna gör stor nytta. Det visar utvärderingar av den vård som ges inom de standardiserade vårdförloppen.
Från och med 2019 upphör sannolikt de statliga stimulansmedlen.
Modell för att säkra fortsatt effektivitet
Anna Karevi Verdoes är enhetschef på RCC Väst hon har tillsammans med Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef, Linda Tedenbrant och Caroline Trowald som är projektledare för SVF-införandet, ansvarat för att bereda förvaltningarnas behov av regional finansiering efter att de statliga stimulansmedlen är slut. 
Från vänster: Anna Karevi Verdoes, Linda Tedenbrant, Thomas Björk-Eriksson och Caroline Trowald.
Redan tidigt i höstas inledde RCC Väst ett tätt samarbete med regionens nio förvaltningar för att klargöra vad som krävs för att cancerpatienter ska handläggas enligt standardiserade vårdförlopp även i fortsättningen. Arbetet genomfördes tillsammans med RCC Västs styrgrupp och SVF-projektgrupp.
God framförhållning förenklar
Modellen de arbetat utifrån bygger på att sjukhusen först kartlägger vad det statliga pengarna använts till, vilka delar i satsningen som är implementerade i ordinarie verksamhet och vilka behov som kvarstår. Syftet är att skapa en tydlig bild av vad som behöver inarbetas i ordinarie vårdöverenskommelse och vad som behöver fortsatt finansiering från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. God framförhållning är nödvändig.
– För att behoven ska kunna tillgodoses i budgeten för 2019 behövde vi slutföra arbetet i mars i år. Förhandlingarna om vårdöverenskommelserna (VÖK) inleds i sin tur före sommaren, säger Anna Karevi Verdoes.
Fortsatt finansiering av koordinatorer
Kartläggningen visar att stimulansmedlen i hög grad använts till koordinatorstjänster, åtgärder för att arbeta bort flaskhalsar och uppbyggnad av diagnostiska centrum.
Många förvaltningar har utökat kapaciteten på röntgen och lab. Flera har genomfört utbildningsinsatser, gjort förändringar av arbetssätt för både planering och genomförande av olika vårdinsatser och satsat på kompetensutveckling för att ta emot en större andel patienter och korta ledtiderna.
– Vi ser bland annat att finansieringen av koordinatorstjänster behöver fortsätta åtminstone ett par år till, därefter får det hanteras inom den ordinarie vårdöverenskommelsen säger Anna Karevi Verdoes.
Tätt samarbete ger klar bild
För en lyckad planering av övergången från stimulansmedel till implementerad drift lyfter hon även vikten av att involvera både beställare och utförare för att alla ingående parter ska vara beredda.
– Tack vare det täta samarbetet har vi en klar bild av situationen och därför kunnat bereda frågan så noga det bara är möjligt. Då är det lättare att få gehör för en regional finansiering, säger hon.
Text: Annelie Petersson
Foto: Annika Magnusson