MENY

Många fördelar med standardiserde vårdförlopp

Sidan publicerades 30 januari 2015

Standardiserade vårdförlopp har många fördelar – kortare köer, tryggare patienter och en mer sammanhållen vård. Men det finns många utmaningar längst vägen. För att ett införande ska bli möjligt krävs det både tätare samarbeten och nya arbetssätt. Det konstaterade deltagarna på den regionala dialogdag som hölls den 23 januari.

I måndags presenterade regeringen och Sveriges kommuner och Landsting den nya satsningen för att korta köerna i cancervården. Men redan förra veckan höll Regionalt cancercentrum väst en regional dialog om införande av standardiserade vårdförlopp, som är den största delen av satsningen. 

Helena Brändström, projektledare på Regionala cancercentrum i samverkan”Måste släppa stuprörsarbetet”

En av dem som deltog var Helena Brändström, projektledare på Regionala cancercentrum i samverkan. Hon ser många fördelar med införandet.

– Möjligheterna är att vi äntligen kan få en sammanhållen vård där vi både satsar på kvalitet och korta väntetider. En stor vinst är att vägen genom vården blir tydligare för patienten. Man vet vad som är på gång, vad nästa steg är och varför man väntar. Det skapar trygghet, säger hon.

Men för att det ska bli verklighet behöver man först komma tillrätta med en del svårigheter.

– Framför allt krävs det ett nytt tankesätt där vi arbetar med ett helt flöde, i stället för det här stuprörsarbetet vi har ägnat oss åt. Jag tror det behövs en hel del diskussioner. Att folk från de olika verksamheterna sitter ner och funderar hur deras vardag ser ut gemensamt, så att man inte bara utgår från sitt eget stuprör, säger hon.

Kan behöva halvera väntetiderna

Standardiserade vårdförlopp innebär att väntetiderna ska kortas betydligt. För vissa diagnoser rör det sig om en halvering eller mer. Vid prostatacancer blir den nya rekommenderade väntetiden från remiss till behandling till exempel 28-60 dagar, beroende på vilken typ det är och hur spridningen ser ut. 2012-2013 var motsvarande mediantid i Sverige 117-271 dagar, beroende på vilket landsting man bor i.

För inspirera och visa på möjligheter hade flera talare från olika förvaltningar bjudits in. Ett av de goda exemplen kom från Södra Älvsborgs Sjukhus. Malin Börjesson, överläkare och tumöransvarig vid öron-näs- hals- mottagningen, berättade om ett utvecklingsarbete som gjort att man nästan halverat tiden från remissankomst till behandlingsbeslut – från över 50 dagar till under 30 dagar.

Har redan uppnått målet

Framgångsreceptet var bevaknings- och checklistor, förbokade tider och en tydligare arbetsfördelning internt, så att färre läkare möter cancerpatienter och därmed får större erfarenhet.

– Jag drog nytta av generationsväxlingen vi hade och visade mycket siffror för hela kollegiet, där man såg att vi verkligen inte hade något bra resultat. Det tror jag var en ögonöppnare som fick många att inse att vi inte kan vara för många som sysslar med cancer, sa hon.

Malin Börjesson följde även upp väntetiderna under arbetet och tittade särskilt på enskilda patienter där väntetiden stuckit iväg, för att se var man brustit.

– Därefter har jag återkopplat till hela kollegiet. Inte för att sätta dit något, utan så att alla gemensamt ska lära sig någonting av det, säger hon.

Text och foto: Karin Allander


Ansvarig redaktör: Karin Allander

Sidan uppdaterad: 7 juli 2015