MENY

Gällande vårdprogram prostatacancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2018-12-11.

2. Inledning

2.1 Vårdprogrammets giltighetsområde

Vårdprogrammet riktar sig till alla som utreder och behandlar prostatacancer. Vårdprogrammet gäller för prostatacancer hos vuxna, ICD C61.9.

2.2 Förändringar jämfört med tidigare version

Version 4.1, 2019-02-14

Korrigering av IPSS-värden som kriterium för behandling i avsnitt 12.2.4 Brachyterapi och 12.2.5 Lågdosrat brakyterapi som monoterapi.

Version 4.0, 2018-12-11

Detta är den tredje revideringen av det nationella vårdprogram som publicerades i april 2014. Målet är att fortsätta att uppdatera vårdprogrammet årligen.

De viktigaste förändringarna har särskilt lyfts fram i kapitel 1 Sammanfattning. För ekonomiska, organisatoriska och strukturella konsekvenser av vårdprogrammet hänvisar vi till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancersjukvården, där de mest betydande områdena har tagits upp. Ett undantag är den nivåstrukturering som vi rekommenderar i kapitel 18 Underlag för nivåstrukturering. Rekommendationerna bygger på regeringens nationella cancerplan och de regionala cancercentrumens ambition att koncentrera avancerad verksamhet, för att på så sätt förbättra såväl vårdens kvalitet som förutsättningarna för forskning och utveckling.

Tidigare versioner av vårdprogrammet har inte tydliggjort skillnaden mellan bör, ska eller kan på ett tydligt sätt. Vårdprogrammet följer nu riktlinjerna i manualen för nationella vårdprogram.

2.3 Standardiserat vårdförlopp

För prostatacancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, gällande från och med år 2015. Det har genomgått en revidering år 2016 och gäller från 2017. Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också läsas i sin helhet på RCC:s hemsida om Vårdförlopp.

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som bör göras medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

 

2.4 Evidensgradering

Vissa åtgärder finns med i 2014 års version av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancersjukvården. För de åtgärderna anger vi prioriteringen, t.ex. SoS NR 2014: Prio 4. Skalan går från 1 (högst prioriterad) till 10 (lägst prioriterad). De åtgärder som Socialstyrelsen anser inte bör utföras i rutinsjukvård anges som ”icke-göra” eller ”FoU” (bör utföras inom ramen för forskning eller utvecklingsprojekt). För det vetenskapliga underlaget och evidensen för dessa rekommendationer hänvisar vi till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I de fall ändringar har gjorts i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer har detta särskilt motiverats.

Evidensvärdering av övriga rekommendationer har gjorts enligt GRADE med skalan starkt (⊕⊕⊕⊕), måttligt (⊕⊕⊕), begränsat (⊕⊕) och otillräckligt () vetenskapligt underlag. I de fall en sådan värdering saknas, har ingen evidensgradering kunnat göras, eller så bygger värderingen på ”klinisk praxis”. Ambitionen har varit att alla rekommendationer i vårdprogrammet ska vara evidensbaserade, men ibland har denna ambition överskuggats av målet att i första hand skapa ett välfungerande arbetsverktyg och underlag för utredning och behandling i praktisk klinik. Vårdprogrammet baseras alltså inte på en fullständig vetenskaplig evidensanalys.

Rekommendationerna är ofta samlade i en ruta i inledningen av varje avsnitt. I vissa avsnitt var det svårt att bryta ut rekommendationerna från underlaget; då är de i stället insprängda i texten.

I slutet av vårdprogrammet finns referenser. För rekommendationer som baseras på Socialstyrelsens riktlinjer hänvisar vi till de referenslistor som finns i de vetenskapliga underlagen till riktlinjerna. För dessa rekommendationer anger vi därför inga eller bara ett fåtal referenser.  

2.5 Förkortningar

Förkortningar
ALP

Alkalisk fosfatas. Blodprovet ALP används vid prostatacancer främst eftersom det ofta stiger vid spridning till skelettet.  ALP kan även stiga vid spridning till levern och vid en rad andra tillstånd som påverkar skelettet eller leverfunktionen. 

DT

Datortomografi, kallas också skiktröntgen.

Gy

Gray, en enhet för att mäta strålningsdos. 

IPSS

International Prostate Symptom Score, ett frågeformulär som värderar symtom som har med urineringen att göra. 

MDK Multidisciplinär konferens. Patientens sjukdom och behandling diskuteras vid ett möte där representanter från olika discipliner deltar, t.ex. kirurg, onkolog och radiolog.
MRT

Magnetresonanstomografi, kallas också magnetkamera. 

mpMRT

Magnetresonanstomografi (magnetkamera) som utförs med både anatomiska bilder och särskilda tekniker som avspeglar t.ex. celltäthet och blodförsörjning. 

NPCR

Nationella prostatacancerregistret. Alla prostatacancerfall registreras i det nationella kvalitetsregistret som handläggs av RCC. 

NSAID

Non-steroidal anti-inflammatory drugs, ett samlingsnamn för inflammationshämmande, smärtstillande läkemedel. 

PAD

Patologisk anatomisk diagnos. Den diagnos som en patolog ger efter mikroskopisk undersökning av vävnadsprov. 

PIN

Prostatisk intraepitelial neoplasi, cellförändringar som anses vara ett förstadium till prostatacancer, men långt ifrån alla som har PIN utvecklar en allvarlig prostatacancer. 

PROM

Patient Reported Outcome Measures, patientrapporterad livskvalitet och funktionsstatus.

PREM

Patient Reported Experience Measures, patientrapporterad upplevelse av och tillfredsställelse med vården.

PSA

Prostataspecifikt antigen, ett ämne som utsöndras av såväl normala prostatakörtlar som av prostatacancerceller. Man mäter halten av PSA i blodprov vid utredning och uppföljning av prostatacancer.

RIK

Ren intermittent katetrisering. RIK innebär att patienten tömmer sin urinblåsa genom att själv föra in en kateter i urinblåsan. Katetern dras sedan ut när blåsan har tömts.

SPCG

Scandinavian Prostate Cancer Group, en nordisk sammanslutning som genomför klinisk forskning om prostatacancer.

SVF

Standardiserade vårdförlopp. De standardiserade vårdförloppen ska förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. De beskriver vilka utredningar och första behandlingar som bör göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller dels för hela förloppet, dels för de olika utredningsstegen.

TNM

Tumour, Node, Metastasis. TNM-systemet beskriver en cancersjukdoms utbredning i kroppen. T står för den lokala tumörutbredning i och närmast kring det organ där cancern har börjat. N står för spridning till de närmaste (regionala) lymfkörtlarna. M står för spridning med lymfa eller blod till andra organ än de regionala lymfkörtlarna.

TUMT

Transuretral mikrovågsterapi, en metod för att behandla godartad prostataförstoring genom att via en kateter i urinröret värma upp prostatakörteln med mikrovågor.

TURP

Transuretral resektion av prostata, en operation som utförs genom urinröret för att åtgärda ett hinder för urinflödet. En godartad eller elakartad förstoring av prostatan hyvlas bit för bit bort med elektrisk ström.