MENY

Gällande vårdprogram prostatacancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2018-12-11.

17. Uppföljning

17.1 Uppföljning av patienter med förhöjt PSA

Rekommendationer

  • När en urolog har bedömt att risken för behandlingskrävande prostatacancer är liten, vanligen efter prostatabiopsier och minst ett års observationstid av PSA-värde över åtgärdsgränsen, bör patienten följas med årliga PSA-prov under 3–5 år (klinisk praxis).
  • Patienter med höggradig prostatisk intraepitelial neoplasi (PIN) bör följas med årliga PSA-prov tills en kurativt syftande behandling inte längre skulle vara indicerad vid en eventuell cancerdiagnos (klinisk praxis).
  • Uppföljningen kan ske i primärvården eller inom urologin. 
  • Ett enstaka ökat PSA-värde under uppföljningen bör i första hand föranleda ett nytt PSA-prov inom tre månader. Inte sällan är då värdet lägre, vilket talar för en godartad orsak till ökningen och fortsatt uppföljning utan en urologbedömning.
  • Prostatapalpation behöver inte utföras under uppföljningen om patienten inte har symtom från nedre urinvägarna eller stigande PSA-värde över angivna gränser.
  • Urologen bör i en remiss för uppföljning ange vid vilken PSA-nivå som det är motiverat med en ny urologbedömning. Patienter som behandlas med 5-alfareduktashämmare bör remitteras till en urolog om PSA-värdet ökar med mer än 0,5 µg/l under en tvåårsperiod (⊕⊕). 

Nedanstående riktlinjer gäller för patienter med ett godartat palpationsfynd, PSA-densitet lägre än 0,3 µg/l/cm3 och väsentligen oförändrat PSA-värde under mer än 1 års observation. Handläggningen av övriga patienter måste individualiseras. 

17.1.1 Patienter som skulle få en kurativt syftande behandling vid eventuell senare prostatacancerdiagnos

En kurativt syftande behandling kan vara aktuell för män med mer än 10 års förväntad kvarvarande livstid. 

Patienter som inte behandlas med 5-alfareduktashämmare följs upp i primärvården med ett årligt PSA-test i 3–5 år. Urologen bör i remissen för uppföljning ange vid vilken PSA-nivå som patienten bör få en ny urologbedömning.

Patienter som behandlas med 5-alfareduktashämmare följs upp i primärvården med ett årligt PSA-test i 3–5 år. Patienten bör åter bedömas av en urolog om PSA-värdet ökar med mer än 0,5 µg/l under en tvåårsperiod. 

17.1.2 Patienter som inte skulle få en kurativt syftande behandling vid eventuell senare prostatacancerdiagnos

En kurativt syftande behandling är sällan aktuell för män med mindre än 10 års förväntad kvarvarande livstid (5 år vid högrisk). Grundprincipen är att följa upp patienten i primärvården med ett årligt PSA-test i 3 år. Urologen bör i remissen för uppföljning ange vid vilken PSA-nivå det är aktuellt med en ny urologbedömning. Tillkomsten av behandlingskrävande symtom är skäl till en återremiss, liksom ett malignitetsmisstänkt palpationsfynd. Prostatapalpation behöver inte utföras vid oförändrade symtom.

17.2 Uppföljning av patienter med prostatacancer

För sammanfattning i tabellform, se bilaga 10 Uppföljning av patienter med prostatacancer. Samtliga rekommendationer nedan baseras på klinisk praxis.

Se även behandlingsspecifik uppföljning i avsnitt


12.6.3.3 Hormonellt verkande behandlingar
12.6.4.1 Docetaxel
12.6.4.2  Cabazitaxel
12.6.5 Radionukleidbehandling

 

17.2.1 Patienter som har fått kurativt syftande behandling

  • Bedömare: Speciellt utbildad sjuksköterska eller läkare vid urologisk eller onkologisk enhet.
  • Intervall: Halvårsvis under de första 2 åren (5 år vid högriskcancer), därefter årligen till 10 år. Vid cancer i resektionsranden och när strålbehandling kan bli aktuell kortas intervallen under de första åren, t.ex. till var 4:e månad i 2 år och därefter halvårsvis i 3 år.
  • Innehåll: PSA. För strålbehandlade kan även Hb och kreatinin vara av värde eftersom det finns risk för rektalblödning och viss risk för återfall även vid låga PSA-nivåer. PSA 0,01–0,09 μg/l beror inte sällan på kvarvarande godartad prostatavävnad och dessa värden bör därför svaras ut som < 0,1 μg/l. Den kliniska nyttan av att känna till dessa låga värden är nämligen obetydlig och bedöms inte uppväga den oro som varierande värden kan medföra för patienten.
  • Kommentarer: Kontrollerna kan vanligen bestå av enbart blodprov med ett brevbesked om resultatet. Stigande PSA > 0,1 μg/l efter radikal prostatektomi talar starkt för ett återfall och bör föranleda kontakt med en urolog. Efter kurativt syftande strålbehandling bör en urolog eller onkolog kontaktas vid PSA nadir plus 2 µg/l.

17.2.2 Obehandlade patienter som vid progress planeras få kurativt syftande behandling

Se avsnitt 12.2.1 Aktiv monitorering.

17.2.3 Obehandlade patienter utan kända fjärrmetastaser som först vid progress planeras få hormonell behandling

  • Bedömare: Speciellt utbildad sjuksköterska eller läkare vid urologisk enhet, eller allmänläkare.
  • Intervall: Halvårsvis för blodprov, halvårs- till årsvis för kontakt.
  • Innehåll: Besök eller telefonkontakt för specifik anamnes avseende miktionsbesvär och skelettsmärtor. Analys av PSA, Hb och kreatinin, eventuellt ALP.
  • Kommentarer: En urolog bör kontaktas vid snabbt stigande PSA (dubblering < 1 år), PSA > 30 µg/l (om ingen annan, specifik gräns har angetts), vid stigande kreatinin liksom vid symtom som kan vara orsakade av cancersjukdomen, t.ex. miktionsbesvär eller skelettsmärtor. Patienten bör uppmanas att kontakta den som ansvarar för uppföljningen om han får nya eller ökande symtom från urinvägar eller skelett.

17.2.4 Patienter med hormonell behandling utan kända fjärrmetastaser

  • Bedömare: Speciellt utbildad sjuksköterska eller läkare vid urologisk enhet, eller allmänläkare. Patienter med hormonell behandling bör i första hand följas vid en urologisk eller onkologisk enhet, men särskilda omständigheter kan medföra att en allmänläkare tar över ansvaret för patienter med stabil sjukdom.
  • Intervall: Halvårsvis för blodprov, halvårs- till årsvis för kontakt.
  • Innehåll: Besök eller telefonkontakt för specifik anamnes avseende miktionsbesvär, skelettsmärtor och biverkningar av behandlingen. Analys av PSA, Hb och kreatinin, eventuellt ALP. Patienten bör uppmanas att kontakta den som ansvarar för uppföljningen om han får nya eller ökande symtom från urinvägar eller skelett. Under kastrationsbehandling bör osteoporosrisken bedömas med 2–3 års intervall (se avsnitt 12.5.4.4 Biverkningar av kastrationsbehandling (kirurgisk kastration, GnRH-analog, GnRH-antagonist)).
  • Kommentarer: PSA-värdet avspeglar inte sjukdomsaktiviteten lika väl som vid obehandlad sjukdom. Man får således vara uppmärksam på symtom även vid låga PSA-värden, särskilt vid inslag av Gleasongrad 5. Vid stigande PSA, kreatinin eller ALP samt vid sjunkande Hb bör en urolog kontaktas. Patienter med symtomgivande progress bör handläggas av eller i samråd med en urolog och onkolog. 

17.2.5 Patienter med hormonell behandling och fjärrmetastaser

  • Bedömare: Läkare eller speciellt utbildad sjuksköterska vid urologisk eller onkologisk enhet 
  • Intervall: Var 3:e till 6:e månad
  • Innehåll: Specifik anamnes avseende miktionsbesvär, skelettsmärtor och biverkningar av behandlingen. Analys av PSA, Hb, kreatinin och ALP. Under kastrationsbehandling bör osteoporosrisken bedömas med 2–3 års intervall (se avsnitt 12.5.4.4 Biverkningar av kastrationsbehandling (kirurgisk kastration, GnRH-analog, GnRH-antagonist)).
  • Registrering: Registrering bör ske i NPCR:s modul Patientöversikt prostatacancer.
  • Kommentarer: Se kommentarer för patienter med hormonell behandling utan kända fjärrmetastaser, avsnitt 17.2.4 Patienter med hormonell behandling utan kända fjärrmetastaser. Patienten bör informeras om att snarast höra av sig om han får nya skelettsymtom och inte avvakta till nästa planerade kontroll. Observera särskilt risken för ryggmärgskompression med svaghet eller förlamning i benen.

17.2.6 Patienter med klinisk progress under hormonell behandling

  • Bedömare: Läkare vid urologisk eller onkologisk enhet i samverkan med övriga vårdgivare. Kontinuitet och multiprofessionellt samarbete är nödvändigt.
  • Intervall: Åtminstone var 3:e månad. Det är viktigare att sjukvården är tillgänglig vid behov än att intervallerna mellan planerade kontroller hålls.
  • Innehåll: Symtomanalys och klinisk undersökning. Värdering av behovet av behandling för att förebygga skelettkomplikationer. Analys av PSA (kan utelämnas om resultatet inte påverkar behandlingen), Hb och kreatinin. Övrigt innehåll beror på symtom och sjukdomsbild.
  • Registrering: Registrering bör ske i NPCR:s modul Patientöversikt prostatacancer
  • Kommentar: Patienterna har stort behov av snabbt tillgänglig sjukvård. Samverkan mellan urolog, onkolog, kontaktssjuksköterska, primärvård och hemsjukvård är nödvändig.