KLL är den vanligaste leukemiformen hos vuxna. Varje år får cirka 80-100 personer i Västra sjukvårdsregionen diagnosen. Den regionala vårdprocessen för KLL arbetar för att förbättra behandling, omvårdnad och uppföljning av dessa patienter.
Kronisk lymfatisk leukemi utvecklas ofta långsamt. Många patienter saknar helt sjukdomssymtom vid diagnos och förloppet kan vara mycket stillsamt. Det är vanligt att sjukdomen upptäcks av en slump, till exempel i samband med en hälsokontroll. Har man inga besvär kan man ofta vänta länge med behandling. Cirka en tredjedel av alla patienter med KLL behöver aldrig någon behandling. Aggressivare varianter av sjukdomen kan ha ett snabbare förlopp och ge symtom som trötthet, viktnedgång, feber, blodbrist, smärta och nattsvettningar.
Huvudbehandlingen vid KLL är cellgifter i kombination med antikroppar och på senare år har även nya läkemedel, så kallade BTK-hämmare, introducerats. Alla högdosbehandlingar med cytostatika och behandlingar med stamcellsstöd och allogena transplantationer görs vid Hematologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
KLL är en kronisk sjukdom, vilken innebär att det i dagsläget inte finns någon bot. Tillgängliga behandlingar kan dock ge symtomlindring, ökad livskvalité och förlänga livet. Sjukdomen är också en form av lymfkörtelcancer (lymfom).
Läs mer om lymfom och lymfomvård i Västra sjukvårdsregionen här.
Just nu arbetar vi bland annat med: .
Vårdprocessen för lymfom/KLL har ett nära samarbete med de regionala vårdprocesserna för myelom och leukemi.
regional processägare lymfom och kronisk lymfatisk leukemi (KLL), universitetssjukhusöverläkare, docent
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
