Hoppa till innehåll

INCA

Väntetider i SVF

Statistiken över väntetider visar hur stor andel av patienterna som startar behandling inom den tid som anges i respektive SVF.

Om graferna visas felaktigt rekommenderar vi att du använder webbläsaren Chrome.

När SVF infördes satte regeringen som mål att minst 80 procent av alla patienter med cancer som utretts inom ett SVF ska starta behandling inom den angivna tiden.

Vid analys av väntetiderna bör man väga in hur stor andel av alla cancerpatienter som utreds med SVF, det så kallade inklusionsmålet. Om en region eller diagnos ligger långt under inklusionsmålet innebär det att väntetiderna bara visas för en begränsad del av alla cancerpatienter. Väntetiderna som visas här kan då ge en helt annan bild än det verkliga väntetidsläget. RCC gör fördjupade analyser av bland annat detta i rapportform.

Regionerna rapporterar sitt SVF-arbete till regeringen varje år. I dessa rapporter finns regionernas egna förklaringar och kommentarer till statistiken. Länkar till rapporterna finns längst ner på sidan, tillsammans med fler förklaringar och kommentarer till hur statistiken ska tolkas.

Andel patienter som genomgår SVF inom den angivna ledtiden - per diagnos

Diagrammet visar hur stor andel av patienterna som startar behandling inom den angivna ledtiden. Det uppdateras löpande i takt med att regionerna rapporterar och korrigerar.

Vid analys av väntetiderna bör man väga in hur stor andel av alla cancerpatienter som utreds med SVF, det så kallade inklusionsmålet. Om en region eller diagnos ligger långt under inklusionsmålet innebär det att väntetiderna bara visas för en begränsad del av alla cancerpatienter. Väntetiderna som visas här kan då ge en helt annan bild än det verkliga väntetidsläget.

Se andelen patienter som utreds inom SVF

Varför döljs data när det är färre än 5 patienter?

Väntetidsdata visas bara om det finns minst fem patienter registrerade i den diagnos och region man har valt. Orsaken är att enstaka avvikelser får för stor påverkan på statistiken och alltså inte säkert  ger en rättvisande bild av regionens förmåga att ge behandling inom den angivna väntetiden.

I små regioner innebär detta att de ovanligare diagnoserna ofta är dolda. Uppgifterna ingår dock i sammanställningen för sjukvårdsregionen och riket.

Varför ska inte 100 procent utredas inom ledtiden?

För enskilda patienter kan det ibland krävas längre tid för utredning i vissa moment, t.ex. om patienten måste sluta med ett läkemedel, ska få behandling mot en annan sjukdom eller behöver mer tid att reflektera inför behandlingsbeslutet. I dessa fall ska avvikelsen samt skälet till denna noteras i uppföljningen i av patientens ledtid. Regeringen har satt ett långsiktigt mål att minst 80 procent av patienterna ska utredas inom de angivna ledtiderna.

Om graferna visas felaktigt rekommenderar vi att du använder webbläsaren Chrome.

När SVF infördes satte regeringen som mål att minst 80 procent av alla patienter med cancer som utretts inom ett SVF ska starta behandling inom den angivna tiden.

Vid analys av väntetiderna bör man väga in hur stor andel av alla cancerpatienter som utreds med SVF, det så kallade inklusionsmålet. Om en region eller diagnos ligger långt under inklusionsmålet innebär det att väntetiderna bara visas för en begränsad del av alla cancerpatienter. Väntetiderna som visas här kan då ge en helt annan bild än det verkliga väntetidsläget. RCC gör fördjupade analyser av bland annat detta i rapportform.

Regionerna rapporterar sitt SVF-arbete till regeringen varje år. I dessa rapporter finns regionernas egna förklaringar och kommentarer till statistiken. Länkar till rapporterna finns längst ner på sidan, tillsammans med fler förklaringar och kommentarer till hur statistiken ska tolkas.

Andel patienter som genomgår SVF inom den angivna ledtiden - per diagnos

Diagrammet visar hur stor andel av patienterna som startar behandling inom den angivna ledtiden. Det uppdateras löpande i takt med att regionerna rapporterar och korrigerar.

Vid analys av väntetiderna bör man väga in hur stor andel av alla cancerpatienter som utreds med SVF, det så kallade inklusionsmålet. Om en region eller diagnos ligger långt under inklusionsmålet innebär det att väntetiderna bara visas för en begränsad del av alla cancerpatienter. Väntetiderna som visas här kan då ge en helt annan bild än det verkliga väntetidsläget.

Se andelen patienter som utreds inom SVF

Hur redovisas patienter som har utretts och fått vård i flera regioner?

Patienter redovisas i sin hemregion. Exempel: En person bor i Gävle och söker vård där. Vårdgivaren startar en SVF-utredning och remitterar sedan patienten till Uppsala för behandling. Statistiken visas då i staplarna för Region Gävleborg, som är patientens hemregion.

Själva inrapporteringen till väntetidsdatabasen görs av den region som startar behandling, i detta fall Region Uppsala.

Tidigare har patienter redovisats i staplarna för den region som rapporterat, men detta gäller inte längre.

Varför döljs data när det är färre än 5 patienter?

Väntetidsdata visas bara om det finns minst fem patienter registrerade i den diagnos och region man har valt. Orsaken är att enstaka avvikelser får för stor påverkan på statistiken och alltså inte säkert  ger en rättvisande bild av regionens förmåga att ge behandling inom den angivna väntetiden.

I små regioner innebär detta att de ovanligare diagnoserna ofta är dolda. Uppgifterna ingår dock i sammanställningen för sjukvårdsregionen och riket.

Varför ska inte 100 procent utredas inom ledtiden?

För enskilda patienter kan det ibland krävas längre tid för utredning i vissa moment, t.ex. om patienten måste sluta med ett läkemedel, ska få behandling mot en annan sjukdom eller behöver mer tid att reflektera inför behandlingsbeslutet. I dessa fall ska avvikelsen samt skälet till denna noteras i uppföljningen i av patientens ledtid. Regeringen har satt ett långsiktigt mål att minst 80 procent av patienterna ska utredas inom de angivna ledtiderna.

Utveckling över tid

Nedan följer tre diagram (A–C) som på olika sätt visar regionernas uppfyllelse av vårdförloppens ledtider. Det första diagrammet visar andelen patienter som genomgått vårdförloppen inom angiven ledtid och möjliggör jämförelse mellan regioner. De två följande diagrammen visar spridningen av faktisk väntetid i förhållande till angiven ledtid.

Innevarande tidsperiod börjar visas när det finns data för ett par månader. Antal inrapporterade månader kan variera mellan regionerna på grund av olika rapporteringsrutiner. Du kan se antalet hittills inrapporterade patienter genom att ställa pekaren på punkten för tidsperioden.

För vårdförlopp med få patienter kan det förekomma stora svängningar i resultatet. Dessa svängningar beror ibland på enstaka patienter eftersom varje patient utgör en relativt stor del av gruppen totalt. Detta innebär att data måste tolkas med försiktighet.

A. Andel som genomgått SVF inom angiven ledtid

Diagrammet visar hur stor andel av patienterna som startar behandling inom den angivna ledtiden. Välj en sjukvårdsregion eller region för att göra jämförelser.

B. Spridning av väntetider för patienter som startat behandling

Diagrammet visar spridningen av väntetider och hur utvecklingen har sett ut över tid. Patienterna är indelade i fyra grupper utifrån när de startat behandling i förhållande till angiven ledtid:

  • inom angiven ledtid
  • med 1–25 procent längre ledtid
  • med 26–75 procent längre ledtid
  • med 75 procent längre ledtid

Angiven ledtid varierar för olika vårdförlopp och behandlingsalternativ. Diagrammet visar andelen patienter i de olika grupperna i förhållande till angivna ledtider för respektive vårdförlopp och behandlingsalternativ.

C. Väntetider för alla som startat behandling, dagar

Diagrammet visar spridningen av väntetider och hur utvecklingen har sett ut över tid. Samtliga patienter som startat behandling har i diagrammet delats in i fyra grupper beroende på hur många dagar de har väntat på att starta behandling. 

Antalet dagar ändras när du byter diagnos eller behandling. Det beror på att den angivna ledtiden skiljer sig mellan diagnoser och behandlingar, och varje stapelgrupp representerar en procentsats av den angivna ledtiden.

Varje stapel visar ett år. Peka på stapeln för mer information.

Hur tolkar jag diagrammet? Exempel

Samtliga patienter som startat en cancerbehandling finns med i någon av staplarna på bilden. Om en stapel ökar måste därför en annan minska eftersom summan alltid är 100 procent.

I exemplet nedan ser man att knappt 80 procent av patienterna i den valda diagnosen har startat behandling i tid (de fyra staplarna längst till vänster). Man ser också att färre får behandling i tid för varje år. När andelen som startar behandling i tid sjunker ökar i detta fall i stället andelen som får vänta längst, alltså stapeln längst till höger. Det är också något fler som får vänta någon dag extra (staplarna näst längst till vänster).

 

Exempelfigur ledtider

D. Väntetider för alla som startat behandling, procent

Diagrammet visar spridningen av väntetider och hur utvecklingen har sett ut över tid. Samtliga patienter som startat behandling har i diagrammet delats in i fyra grupper beroende på hur länge de väntat på att starta behandling.

För patienter som väntat längre än den angivna ledtiden anges det hur mycket längre de väntat i procent. Varje stapel visar ett år. Peka på stapeln för mer information.

Frågor och svar om statistiken

Varifrån kommer siffrorna?

Statistiken bygger på den data som regionerna rapporterar in till SKR:s väntetidsdatabas. Rapporteringen sker löpande och korrigeras ofta i efterhand vilket innebär att antalet patienter både kan öka och minska under upp till ett halvår. Några regioner har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare. Skillnader mellan regioner i t.ex. antal patienter kan alltså både bero på faktiska skillnader och på olika rapporteringsrutiner.

Hur säker är statistiken? Finns det andra källor?

Täckningsgraden i regionernas inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan regionerna, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av läget på riksnivå. Jämförelser mellan regioner och mellan diagnoser ska göras med försiktighet.

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen visar på skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.


Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL 2018 Pdf, 5 MB, öppnas i nytt fönster.

Varför saknas de första åren för vissa diagnoser?

Statistik visas inte för det år som ett SVF infördes eller året efter. De åren betraktas som ”startår” där registreringen är osäker. För de diagnoser som infördes 2015 visas alltså statistik för 2017 och framåt.

För inklusionsmålet visas data från 2018 och framåt eftersom det så kallade beräkningsunderlaget anses hålla tillräcklig kvalitet först från 2018.

Hur redovisas patienter som har utretts och fått vård i flera regioner?

Patienter redovisas i sin hemregion. Exempel: En person bor i Gävle och söker vård där. Vårdgivaren startar en SVF-utredning och remitterar sedan patienten till Uppsala för behandling. Statistiken visas då i staplarna för Region Gävleborg, som är patientens hemregion.

Själva inrapporteringen till väntetidsdatabasen görs av den region som startar behandling, i detta fall Region Uppsala.

Tidigare har patienter redovisats i staplarna för den region som rapporterat, men detta gäller inte längre.

Hur såg väntetiderna ut innan SVF infördes?

När SVF infördes gjorde RCC en analys av hur ledtiderna såg ut året före införandet. Analysen gjordes med hjälp av de olika kvalitetsregistren. Kvalitetsregistren använder ofta andra mätpunkter än de som anges i SVF, och tiderna är därför inte helt jämförbara.

Rapporter och analyser

Regionernas årliga rapportering av SVF arbetet