Utvärdering av teledermatoskopi som metod för tidig diagnostik och handläggning av hudmelanom i Västerbotten

Viktiga förutsättningar för att arbetet skulle lyckas var:

• Ett väletablerat TD-system i hela Västerbotten, med lång tidsserie av data (2014–2024).
  Tillgång till patologidata från tioårsperioden före och efter TD-införandet, vilket möjliggjorde robust jämförelse.
• Engagerade medarbetare i primärvården, inklusive vårdcentraler i glesbygd.
  Specialistkompetens inom dermatologi och innovationsmetodik, vilket gjorde det möjligt att både analysera och omsätta kunskapen till förbättringsåtgärder.
• Ekonomiskt stöd från RCC Norr, vilket möjliggjorde datauttag, analys och kunskapsspridning.
  

Bakgrund och initiala utmaningar

Melanom är en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige. Samtidigt är tillgången till hudspecialister begränsad, särskilt i norra Sverige. Det leder till:

• Försenad diagnostik.
• Onödiga excisioner av godartade lesioner.
• Ojämlik tillgång till specialistbedömning mellan tätort och glesbygd.

Västerbotten införde TD 2014 för att möta dessa utmaningar. Antalet remisser ökade kraftigt (209 → 7 707 på 8 år), vilket skapade nya behov:

• Att förstå vilka faktorer som påverkar remisskvalitet.
• Att se om TD verkligen leder till tidigare melanomdiagnostik.
• Att identifiera hur primärvårdens rutiner kan stärkas.

Projektet startades för att svara på dessa frågor med robust data.

Metoder och aktiviteter

Arbetet genomfördes i tre datadrivna delprojekt:

1. Patologi före/efter TD

Utdrag av alla exciderade pigmenterade hudförändringar 2010–2019
Jämförelser av:

• Breslowtjocklek.
• Andel tunna melanom.
• Number Needed to Excise (NNE).

Syfte: mäta TD:s påverkan på diagnostikens precision och tidighet.

2. Analys av TD-remisser 2014–2024

Analys av 67 137 konsultationer.
Variabler: ålder, kön, benign/malign bedömning, geografi, remittenttyp.
Syfte: förstå hur TD används och hur jämlik vården är.

3. Enkät till primärvården

Kartläggning av arbetsflöden, roller, utbildning och interna rutiner
Syfte: identifiera vilka faktorer som påverkar remisskvaliteten.

Kunskapsspridning:

• Presentationer på EADV, Norra Regiondagarna, primärvårdsutbildningar.
• Intervju i Dagens Medicin.
• Planerad presentation på Sjukvårdsregionala cancerdagar.

Tidplan:

Datainsamling: mars–april 2025
Analys: maj–augusti 2025
Presentationer: september 2025 – april 2026

Resultat och effekter

1. Tidigare diagnos av melanom

Medel-Breslow minskade 1,44 mm → 1,08 mm
Andelen tunna melanom ökade 51,4 % → 70,6 %
→ Stark indikation på kortare diagnostisk fördröjning och bättre prognos.

2. Färre onödiga kirurgiska ingrepp

NNE förbättrades 23,32 → 9,01
→ Bättre selektion, mindre belastning på kirurgi och patologi.

3. Stärkt jämlikhet

Ca hälften av alla remisser kommer från glesbygd, i linje med befolkningen
→ TD når patienter i hela Västerbotten, inte bara större orter.

4. Rutiner påverkar remisskvalitet

Lägre andel benigna remisser vid enheter som:

• Har TD-diskussioner på APT.
• Har namngiven TD-ansvarig.
• Där personal genomfört RCC:s webbutbildning.

Högre andel benigna remisser vid enheter där:

• Distriktssköterskor ensam ansvarar för prickmottagning.
• Personal saknar grundläggande TD-utbildning.

5. Upplevd nytta

• Primärvårdspersonal upplever mer struktur och tydligare arbetsflöden.
• Patienter får snabbare besked och slipper många onödiga besök.
• Hudkliniken får bättre triagering och kan prioritera rätt patienter.
  

Budget och andra resurser

Tilldelat belopp 750 000 kr användes till:

• Personalkostnader (projektledning, analys, presentationer).
• Datauttag från patologi.
• Resor och konferensavgifter för kunskapsspridning.
• Enkätverktyg och sammanställning.

Lärdomar och erfarenheter

• Datadrivet förbättringsarbete ger starkt genomslag och legitimitet.
• Lokala rutiner spelar större roll än förväntat — tydliga roller och utbildning är avgörande.
• TD fungerar bäst som teamarbete, inte som individuell bildtolkning.

• Återkoppling per hälsocentral skapar engagemang och förbättringsvilja.
  
  Med dagens erfarenhet hade vi:
  
• Börjat tidigare med en strukturerad återkopplingsmodell.
• Erbjudit mer stöd till enheter med hög benignandel.
• Involverat patienter mer formellt redan från start.