Trygg överföring för ungdomar med leukemi och lymfom mellan barnonkologen och vuxenhematologen

Barnonkologen och vuxenhematologen vid Karoliniska Universitetsjukhuset

Mål

  • Skapa en trygg och sammanhållen övergång till vuxenvården för unga som behandlats för leukemi eller lymfom.
  • Öka deltagandet i uppföljningen inom vuxenvården och minska risken att patienter uteblir.

Utmaningar

  • Begränsad tid för utveckling och samverkan mellan verksamheterna.

Metod & aktiviteter

  • Deltagande i kursen Praktiskt förbättringsarbete i team – tillsammans når vi längre.
  • Insamling av patienters erfarenheter genom enkäter.
  • Omvärldsbevakning och inspiration från etablerade arbetssätt inom andra diagnosområden.

Resultat & effekter

  • Ny rutin för övergången till vuxenvården, med planerade årliga uppföljningar och revideringar.
  • Förbättrat samarbete mellan barn- och vuxenvården.
  • Patienter upplever ökad trygghet och ett bättre omhändertagande.
  • Arbetet har inspirerat till ytterligare förbättringar.
Broprojeket

Tryggare övergång till vuxenvården för unga efter leukemi och lymfom

Att lämna barncancervården och övergå till vuxenvården kan kännas både osäkert och ensamt. Genom RCC:s kurs Praktiskt förbättringsarbete i team – tillsammans når vi längre, har kontaktsjuksköterskor och läkare från barn- och vuxensjukvården tillsammans utvecklat ett nytt arbetssätt som ska göra övergången till en bättre upplevelse för unga patienter med leukemi och lymfom. Arbetet inom ”Broprojektet ” har redan gett flera positiva resultat.

Läs hela artikeln

Gruppen började med att lyssna på ungdomarnas egna erfarenheter med hjälp av enkäter. De visade att flera kände sig vilsna i övergången till vuxenvården. 18-åringarna gick från en trygg och välbekant miljö till en obekant mottagning med väntrum där de inte sällan var de enda unga patienterna.

Annika Linder, sektionsledare för dagvården och kontaktsjuksköterska vid nyckelmottagningen på barnonkologen på Karolinska Universitetssjukhuset, och en av de sex personerna som ingick i projektgruppen, berättar:

– Vi fick höra att flera av våra patienter helst hade velat stanna kvar på barnsidan. De visste inte hur det såg ut på vuxenmottagningen, vem de skulle träffa eller vad som väntade dem. Det skapade osäkerhet och i vissa fall uteblev patienterna från sina kontroller.

Rätt personer och tid tillsammans

Ett arbete med att förbättra överföringen hade pågått under en längre tid utan att komma i mål. Först när rätt personer från både barn- och vuxensidan samlades i samma kursgrupp började arbetet ta fart.

– Vi insåg vid första kurstillfället att vi saknade en viktig nyckelperson från vuxensidan. När hon kom in i arbetet föll många bitar på plats. Då kunde vi skapa något tillsammans istället för att presentera färdiga lösningar för varandra som inte alls funkade i praktiken.

Kursen gav också något som ofta är svårt att få i vardagen: tid för gemensamt utvecklingsarbete.

– Vi hade försökt lösa frågan tidigare, men en timmes möte eller en workshop räcker inte för att förändra ett arbetssätt.

Ny rutin: Aktiv övergång mellan barnonkologen och hematologen vid 18 års ålder

Resultatet blev en ny rutin, inspirerad av sarkomflödets överföringsprocess men framför allt utformad utifrån ungdomarnas egna erfarenheter och önskemål. Rutinen innebär att kontaktsjuksköterskan från vuxensidan deltar redan vid överföringsbesöket på nyckelmottagningen på barnonkologen.

Vid besöket får patienten både muntlig och skriftlig information om den nya mottagningen samt besked om hur övergången till vuxenvården kommer att gå till och när det första besöket ska ske, ofta inom en relativt kort tid. Samtidigt får kontaktsjuksköterskan möjlighet att ta del av patientens behandlingshistorik och lära känna patienten innan övergången. Arbetssättet har redan prövats för flera patienter med positiva erfarenheter.

– En av ungdomarna berättade efteråt hur mycket det betydde att känna igen någon vid sitt första besök på vuxenmottagningen. Patienten sa: ”Jag satt i väntrummet och såg Amanda direkt när hon kom ut och vinkade till mig.” Det säger egentligen allt om varför det här är viktigt. Det handlar om att inte känna sig övergiven.

Kursen ledde inte bara till en ny rutin. Den skapade också nya kontakter mellan verksamheterna och gav inspiration från andra förbättringsarbeten i kursen. Det finns nu planer på både särskilda mottagningar och patientträffar för unga vuxna.

Fördjupad information

Budget och andra resurser

  • Avsatt tid motsvarande fem heldagar samt en avslutande kursdag för tre personer från barnkonologen och tre personer från hematologen.
  • Tid mellan kurstillfällena för dokumentation och utvecklingsarbete.

Lärdomar och erfarenheter

  • Att samla rätt personer/ roller är avgörande för ett framgångsrikt förbättringsarbete.
  • Att fysiska möten stärker engagemang och möjlighet att fördjupa arbetet
  • Avsatt och sammanhållen tid är viktigt för att driva utvecklingsarbete i en stressig klinisk vardag.

Innehållet är uppmärkt med följande områden

Kontaktperson