Implementering av palliativt vårdförlopp i klinisk verksamhet

Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus

Mål

  • Implementera det nationella palliativa vårdförloppet i klinisk verksamhet för patienter med gastrointestinal cancer.
  • Skapa tydligare ansvarsfördelning och stärka teamarbetet.
  • Förbättra patientnytta genom ökad kontinuitet och kvalitetssäkrade behandlingsplaner.

Utmaningar

  • Identifiera palliativa vårdbehov i ett tidigt skede.
  • Vikten av att arbeta utifrån ett samordnat palliativt vårdförlopp.
  • Behov av att utveckla personalens kompetens.

Metod & aktiviteter

  • Utarbeta flödesschema.
  • Genomgång av arbetsuppgifter och fördelning efter kompetens.
  • Effektivare patientflöde – längre nybesök, färre återbesök.
  • Pilotprojekt: Fem patienter och anhöriga testade det nya vårdförloppet.
  • Teamarbete: Införande av GI-konsult och stärkt roll för behandlingssjuksköterskor.
  • Utbildning.
  • Stödmaterial: Mallar i fickformat: samtalsstöd, kriterier för palliativt vårdförlopp, remissinnehåll.

Resultat & effekter

  • Bättre möjlighet till samtal, bedömningar och behovsinventering.
  • Färre GI-patienter till akutintag.
  • Cirka 250 personer har genomgått temadagen om samtal vid allvarlig sjukdom. Se nedan för fler resultat.

Fördjupad information

Dessa var förutsättningarna

  • Ekonomiskt stöd från RCC Norr och verksamhetsledningen.
  • Tillgång till utbildning i samtal vid allvarlig sjukdom.
  • Engagerad personal från flera yrkeskategorier.
  • Pilotprojekt med patienter och anhöriga för att testa flöden.
  • Långsiktigt arbete.

Bakgrund och initiala utmaningar

Att uppmärksamma palliativa vårdbehov i ett tidigt skede och arbeta utifrån ett samordnat palliativt vårdförlopp har visat sig vara värdefullt både för patienter, deras närstående och för vårdens organisation. För att stärka personalens kompetens i samtal vid allvarlig sjukdom identifierades ett behov av utbildningsinsatser. Samtidigt fanns även ett behov av att utveckla vårdens kontinuitet, kvalitet och struktur för personer som befinner sig i ett palliativt skede.

Aktiviteter och tidplan

Flödesschema

  • Utarbeta ett flödesschema för palliativa vårdförloppet för patienter med gastrointestinal cancer.

Sektionsarbete

  • Genomgång av arbetsuppgifter och fördelning efter kompetens.

Effektivare patientflöde

  • Färre läkarbesök genom att fler patienter följs i direktdagvård och sköts av konsult och behandlingssjuksköterska. Grundplan är längre nybesök, färre återbesök.
  • Resurs och kapacitetsplanering av mottagningsbesök.

Pilotprojekt

  • Fem patienter och anhöriga testade det nya vårdförloppet.

Teamarbete

  • Införande av GI-konsult och stärkt roll för behandlingssjuksköterskor.
  • Övriga diagnosgrupper inför liknande arbetssätt.

Utbildning

  • Informationsmöten, SWOT analys, kunskapsspridning.
  • 3 dagars utbildning i ”Samtal vid allvarlig sjukdom” för KSSK och onkolog.
  • Temadag för hela kliniken.

Stödmaterial

  • Mallar i fickformat: samtalsstöd, kriterier för palliativt vårdförlopp, remissinnehåll.

Resultat och effekter inom GI-sektionen

  • Förlängd tid för nybesök gav bättre möjlighet till samtal/bedömningar och behovsinventering.
  • Införandet av GI-konsult och diagnosspecifik behandlingssjuksköterska ökade teamets kännedom om patienterna.
  • Tidiga remisser till hälsocentralen förbättrade samverkan och underlättar palliativa konsultteamets arbete.
  • Ökad tydlighet kring patientansvar och kontaktvägar för hälsocentraler.
  • Färre GI-patienter till akutintag.
  • Positiv respons från personal och patienter kring kontinuitet och samordning.
  • Fem sektionsträffar av sex är påbörjade.
  • Cirka 250 personer har genomgått temadagen som samtal vid allvarlig sjukdom. Kursutvärderingen visade på nöjda deltagare.
  • Positiv respons från hälsocentralen kring att remisser till hälsocentralen skrivs tidigt.

Budget och andra resurser

  • Tredagars utbildning ”Samtal vid allvarlig sjukdom” för en kontaktsjuksjuksköterska och onkolog. Utbildningen var kostnadsfri och tillhandahölls av RCC Norr.
  • Kostnader för mat, lokaler samt informationsmaterial.
  • Tjänsteutrymme.

Lärdomar och erfarenheter

  • Att börja i liten skala, med en sektion, gav värdefulla erfarenheter inför ett breddinförande.
  • Sektionsmöten med fler yrkeskategorier ökade teamkänslan och gör förändringar mer förankrade och hållbara i verksamheten.
  • Gemensam genomgång av behovsinventering (hälsoskattning) vid läkarbesök är tidseffektivt.
  • Små, riktade utbildningstillfällen med exempel från GI-sektionen var viktig för att möjliggöra en bred implementering i kliniskverksamhet.

Innehållet är uppmärkt med följande områden

Kontaktperson

Lisette Forsberg