Från 30 till 85 procent – allt fler lungcancerpatienter får vård i rätt tid

Arbetet har sin grund i 2024 och 2025 års överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Varje RCC fick i uppdrag att särskilt analysera standardiserade vårdförlopp (SVF) för de patienter som har längst utredningstider. I Stockholm riktades uppdraget mot lungcancerflödet, där processledarna initialt gjorde en grundlig genomgång av både flödet och kvalitetsregistret.

Det imponerande resultatet har nåtts tack vare ett målmedvetet lagarbete, nya rutiner för remissflöden, realtidsuppföljning och införandet av en ”SVF-klocka”. En arbetsgrupp vid Lungonkologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset har dissekerat varje moment i utredningsspåren för att hitta flaskhalsar i jakten på dagar och till och med timmar – allt från personalbrist till hur länge en diktat ”hänger” innan den skrivs in i journalen.

- Det är enormt tillfredsställande att se att det faktiskt går att korta ledtiderna inom SVF. Den ovisshet som patienterna upplever när man väntar på besked efter utredningen är ofta den svåraste tiden. En av förbättringarna nu är att SVF-remisser bedöms i princip samma dag och att första besöket till oss sker oftast 1–2 dagar efter att remissen är bedömd och skriven. Vid första besöket hos oss får patienten information och kallelser till alla undersökningar som är planerade i utredningen. Då blir utredningsprocessen begriplig och mindre stressande när man vet vad som ska hända framåt, säger Olof Hjorthorn, sektionschef Lungonkologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset.

- Idag får patienterna oftast snabbt besked om beslutet som tas på MDK. Eftersom MDK‑anteckningarna förs live kan teamet följa beslutet i realtid. Så snart behandlingsbeslutet är skrivet, bokas patienten in för ett återbesök inom 1–2 dagar. Den snabba återkopplingen för behandlingsbeslut ger enheterna som ska utföra behandlingen möjlighet att boka in behandlingsstarten snabbt, säger Emelie Harju, koordinator Lungonkologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset, som är med i gruppen som driver förändringsarbete inom SVF.

Lärande arbetssätt och nära samverkan mot gemensamt mål

En viktig nyckel har varit ett brett samarbete mellan professioner: lungläkare, onkologer, thoraxkirurger, ST-läkare, radiologi, patologi, kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och medicinska sekreterare samt behandlingsavdelningar. Teamen har träffats regelbundet och arbetar i flödesgrupper med mandat över helheten.

- Vi har lagt stor kraft på att utbilda och informera om vad SVF innebär, varför tiderna är viktiga och vad som krävs av oss för att förbättra och hålla våra SVF tider. När medarbetare förstår helheten och hur viktigt det är att alla i teamet är informerade om målet, då levererar vi resultat och kedjan rör sig framåt, säger Maria Olin, omvårdnadschef Lungonkologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset.

Hanteringar av flaskhalsar

Två större ledtidsutmaningar identifierades tidigt: punktioner och patologisk analys.

- För DT-ledda punktioner har vi alltid haft en resursbrist med köbildning. För att korta väntetiderna har vi arbetat hårt med flödet och dirigerat om vissa fall, till exempel till direktkirurgi, eftersom vi varit så pass säkra radiologiskt att det här är lungcancer och en punktion inte ändrar handläggningen oavsett svar på punktionen. Ett medicinskt exempel är en groundglass-förändring som med tiden progredierar och blir mer solitt i sin karaktär, säger Olof Hjorthorn.

Tillsammans med patologen har arbetsgruppen också arbetat fram ledtider och felsökt när det drar ut på tiden, vilket har lett till snabbare patologisvar och att man kvickare kan fatta behandlingsbeslut.

Många bäckar små

Det finns fler saker som bidragit till förbättringarna. En är realtidsuppföljning i det visuella verktyget Tableau, som Karolinska Universitetssjukhuset implementerade för ett par år sedan. Det gör det möjligt att följa varje steg i processen – från remiss till MDK och behandling – och teamet kan tidigt se avvikelser. Då blir det enkelt att prioritera och fånga upp när något börjar dra ut på tiden.

Ett annat är stöd inför MDK:n.

- Vi har en checklista som säkerställer att alla nödvändiga undersökningar är genomförda och besvarade. Och vi har även en administratör som arbetar med att förbereda underlag inför MDK:n. Bokningen av återbesök görs direkt under pågående MDK. Behandlingsplanen finns skriven i journalen eftersom vi har en MDK-ansvarig läkare varje vecka som går igenom fallen inför varje deadline. Det gör att vi redan innan MDK:n kan börja boka in återbesök för de patienter som vi av olika orsaker behöver prioritera, säger Emelie Harju.

Ett ytterligare förbättringsinitiativ har varit införandet av ”SVF-klockan”.

- Den visar hur många dagar som återstår tills första behandlingen måste starta. Det gör det betydligt enklare för de andra mottagningarna att planera in patienterna för behandlingar i rätt tid. För behandling med strålning så har vi fått spärrade tider för vårt flöde vilket ger oss möjligheten att starta behandlingen snabbt, säger Olof Hjorthorn.

Till detta har man också kunnat förstärka läkarsidan med fler läkare där man under långt tid haft en tydlig resursbrist.

Fördelar med att äga vårdflödet

En viktig framgångsfaktor har varit att Lungonkologiskt centrum har ett tydligt ägarskap över hela vårdförloppet för lungcancer.

- Vi har mandat över hela det maligna lungflödet och ju mer av förloppet vi ansvarar för själva, desto snabbare kan vi göra små vardagliga förbättringar. Ett positivt exempel är lungläkare och thoraxkirurger som är integrerade i flödet som har förståelse och där jag kan påverka i stället för att förhandla med andra sektioner. Som ett negativt exempel kan man ta upp intravenösa medicinska behandlingar som är centraliserade på Karolinska till en medicinsk enhet. Hade vi kunnat ge första behandlingen själva så hade vi kunnat ge patienten behandling samma dag eller dagen efter jämfört med 1–2 veckor senare. Det är ett bra exempel på där vi ytterligare kan förbättra ledtiden mellan beslut och behandling när vi äger kedjan själva, säger Olof Hjorthorn.

Potential för ännu kortare SVF-flöden

Trots framgångarna finns fortfarande utvecklingsområden.

- Vi är fortsatt något underdimensionerade när det gäller DT-ledda punktioner, bronkoskopister med rätt kompetens för utredningsförloppet samt även onkologer för att delge information och ha en dialog med patienten, men optimerar efter bästa förmåga. En förhoppning är att en ny PCR-maskin med en ny NGS-plattform på molekylärlabbet hos patologen kan förkorta ledtiden för tumörgenetisk kartläggning från 10–14 dagar ner till 2–3 dagar. Det skulle bli en enorm skillnad för hela flödet och även förbättra studieinklusion, säger Olof Hjorthorn.

Slutligen vill hela arbetsgruppen betona att arbetet med att effektivisera flöden för att hjälpa patienter – oavsett om det sker inom ramen för SVF eller något annat – inte är en stödinsats. Det är ett realtidsarbete som måste pågå kontinuerligt.