Bredare utbud av rehabiliteringsinsatser och ökad kapacitet

Centrum för cancerrehabilitering

Mål

  • Att fler personer ska få tillgång till strukturerad och anpassad rehabilitering efter avslutad cancerbehandling
  • ​Stärkt kompetens
  • ​Stärkt patientsamverkan i utvecklingsarbetet

Utmaningar

  • Kapacitet att hjälpa fler och på flera olika sätt (bredden av insatser)
  • Tillgänglighet för de patienters som inte kan/orkar komma till Centrum för cancerrehabilitering.

Metod & aktiviteter

  • Ta fram av nya insatser utifrån behovs- och riskanalyser samt patientsamverkan.
  • Kompetenssatsa genom både rekrytering och utbildning inom bland annat bland annat samtalsmetodik, sexuell hälsa, smärttillstånd i bäckenbotten, gruppmetodik, psykologisk traumabehandling och fysisk träning inom cancerrehabilitering.

Resultat & effekter

  • Utökat utbud: Flera fysioterapeutiska gruppinsatser som syftar till att hantera stress och balansera nervsystemet har införts. Och andra insatser som till exemepl KBT för att hantera återfallsångest.
  • Utökad kapacitet: Fler patienter kan få tillgång till strukturerad och anpassad rehabilitering efter avslutad cancerbehandling.
  • Kvalitet: Ökad träffsäkerhet, både i bedömningen, i individens målsättningen med rehabiliteringen, i de insatser som ges och i utvärderingen av dem, genom nytt arbetssätt som utgår från rehabiliteringsmetodik.
Ylva Svahn

Nytt utbud av kvalitetssäkrade rehabiliteringsinsatser som utgår rehabiliteringsmetodik

Under 2024 och 2025 har Centrum för cancerrehabilitering i Region Stockholm fått ett rejält uppsving, tack vare de riktade nationella satsningarna på cancervården. Nya insatser har tagits fram utifrån behovs- och riskanalyser samt patientsamverkan. Och efter test och utvärdering har de nu integrerats fullt ut i ordinarie verksamhet. Det innebär att fler patienter kan få tillgång till strukturerad rehabilitering efter avslutad cancerbehandling.

Cancerrehabiliteringens roll i hela cancervårdsprocessen

Centrum för cancerrehabilitering tar emot färdigbehandlade patienter på remiss. Det pågår ett arbete med att kvalitetssäkra alla rehabiliteringsinsatser så att de grundar sig på senaste evidens och/eller beprövad erfarenhet. Insatserna utgår ifrån rehabiliteringsmetodik där fokus ligger på patienternas resurser och förmåga snarare än symtomlindring, vilket ibland också är en viktig del.

- Det här arbetssättet innebär att vi kan vara mer träffsäkra, både i bedömningen, i individens målsättningen med rehabiliteringen, i de insatser som ges och i utvärderingen av dem. Det här är ett vedertaget arbetssätt inom rehabilitering generellt men som ännu inte fullt ut är implementerat inom cancerrehabilitering där fokus lätt hamnar på symtom och biverkningar berättar Ylva Svahn, chef Centrum för cancerrehabilitering i Region Stockholm.

Nya gruppinterventioner

Under två år har flera nya gruppinsatser utvecklats. Gruppverksamhet för män som behandlats för prostatacancer ingår numera i det ordinarie rehabiliteringsutbudet. Där kombineras samtalsstöd med kurator med fysisk träning i grupp ledd av fysioterapeut. En tidigare gruppinsats för kvinnor som behandlats för bröstcancer och som fått biverkningar i form av svåra klimakteriebesvär har vidareutvecklats och förbättrats. Flera fysioterapeutiska gruppinsatser som syftar till att hantera stress och balansera nervsystemet har införts, till exempel digital mediyoga, kroppskännedomträning och rörelser till musik.

- Tanken är att patienterna ska lära sig en metod, tex mediyoga som de sedan kan använda på egen hand när rehabiliteringen hos oss är avslutat. Det handlar om att lära sig att ta ansvar för sina behov och ha verktyg för att kunna göra det, fortsätter Ylva Svahn.

KTB och bäckenbottenbesvär

Tack vare medlen har verksamheten samtidigt kunnat satsat på kompetensförsörjning genom både rekrytering och utbildning, vilket har ökat kapaciteten och bredden på utbudet. Kompenssatsningar har gjorts inom bland annat samtalsmetodik, sexuell hälsa, smärttillstånd i bäckenbotten, gruppmetodik, psykologisk traumabehandling och fysisk träning inom cancerrehabilitering.

- Tack vare kompenssatsningarna har vårt psykosociala team utvecklat en KBT-insats med syfte att hantera återfallsångest. En fysioterapeut och en sjuksköterska har utvecklat och infört en metod för att identifiera och behandla bäckenbottenproblematik. Strukturerade frågor och vaginal palpation är viktiga delar för att kunna bedöma och erbjuda anpassade behandlingar vid smärta, urin- och avföringsbesvär samt sexuell hälsa, säger Ylva Svahn.

Patientdelaktighet på tre nivåer

Patientens delaktighet har varit en central del i utvecklingsarbetet. En strategi för patient- och närståendedelaktighet har tagits fram som säkerställer delaktighet på flera nivåer i verksamheten: delaktighet både i det enskilda mötet och den indivuella rehabiliteringsplanen, delaktighet på gruppnivå genom träffar och samarbete med patient- och närståenderådet vid RCC Stockholm Gotland.

Cancerrehabiliteringens roll i hela cancervårdsprocessen

Den fulla implementeringen av det uppdaterade nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering pågår kontinuerligt. Som den del i det arbetet spelade Centrum för cancerrehabilitering in en film i samarbete med Palliativt kunskapscentrum (PKC) i augusti 2025. Den kommer att ingå i PKC:s grundutbildning i onkologi. Syftet är att lyfta cancerrehabiliteringens roll i hela cancervårdsprocessen – både under och efter behandling.

- Implementeringen av det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering är ett omfattande arbete som alla som arbetar inom cancervården behöver hjälpas åt med, avslutar Ylva Svahn.

Fördjupad information

Dessa var förutsättningarna

När Centrum för cancerrehabilitering sökte medel var det till en större satsning för att genomgripande utveckla verksamheten.

Bakgrund och initiala utmaningar

Samtliga insatser var inte tidigare utvecklade utifrån rehabiliteringsmetodik som innebär ett helt fokus på förmåga, mer än symtom.

Aktiviteter och tidplan

  • Ta fram av nya insatser utifrån behovs- och riskanalyser samt patientsamverkan.
  • Kvalitetssäkra alla rehabiliteringsinsatser så att de grundar sig på senaste evidens och/eller beprövad erfarenhet. Insatserna ska utgå från rehabiliteringsmetodik där fokus ligger på patienternas resurser och förmåga snarare än symtomlindring.
  • Testa och utvärdera för att sedan integrera fullt ut i ordinarie verksamhet
  • Kompetenssatsa genom både rekrytering och utbildning inom bland annat bland annat samtalsmetodik, sexuell hälsa, smärttillstånd i bäckenbotten, gruppmetodik, psykologisk traumabehandling och fysisk träning inom cancerrehabilitering.
  • Samarbeta med Palliativt kunskapscentrum (PKC)
  • ​Ta fram av strategi för patient- och närståendedelaktighet har tagits fram som säkerställer delaktighet på flera nivåer i verksamheten.
  • Stöd till fullständig implementeringen av det uppdaterade nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering.

Resultat och effekter

  • Ny gruppverksamhet för män som behandlats för prostatacancer: samtalsstöd med kurator tillsammans med fysisk träning i grupp ledd av fysioterapeut.
  • Utvecklad gruppinsats för kvinnor som behandlats för bröstcancer och som fått biverkningar i form av svåra klimakteriebesvär
  • Flera fysioterapeutiska gruppinsatser som syftar till att hantera stress och balansera nervsystemet har införts, till exempel digital mediyoga, kroppskännedomträning och rörelser till musik.
  • ​Ny KBT-insats med syfte att hantera återfallsångest (psykosociala teamet)
  • ​Ny metod för att identifiera och behandla bäckenbottenproblematik (sjuksköterska och fysioterapeut)
  • Ny film som i samarbete med Palliativt kunskapscentrum som kommer att ingå i PKC:s grundutbildning i onkologi.
  • Fler patienter kan få tillgång till strukturerad och anpassad rehabilitering efter avslutad cancerbehandling.
  • Ökad träffsäkerhet både i bedömningen, i individens målsättningen med rehabiliteringen, i de insatser som ges och i utvärderingen av dem, vid nytt arbetssätts om utgår från rehabiliteringsmetodik.

Budget och andra resurser

Satsningen har sökt och fått medel från nationella satsningen 2024-2025 via RCC Stockholm Gotland. Det har inneburit både rektyrering av nya medarbetare och roller, samt vidarutbildning.

Lärdomar och erfarenheter

  • Patientsamverkan för verksamhetsutveckling har varit svårt att få till på fysiska möten, nu jobbar vi med digitala möten.
  • Viktigt med kommunikation till mottagningarna om det nya utbudet och kapaciteten.

Innehållet är uppmärkt med följande områden

Kontaktperson

Ylva Svahn