God rapportering till register för cancerläkemedel
Rapporteringen till cancerläkemedelsregistret fungerar bra i sydöstra sjukvårdsregionen. Samtliga tre regioner ligger väl till vad gäller antal rapporterade behandlingar per invånare.
– Det har dock inte gjorts någon analys av täckningsgrad, det vill säga hur stor andel av behandlingarna som verkligen rapporteras, vilket innebär en osäkerhet, säger Henrik Lövborg, ordförande för regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel och medlem i den Nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel (NAC).
Ett cancerläkemedelsregister är ett viktigt komplement till övriga kvalitetsregister. Flera nya och många gånger kostsamma läkemedel används vid flera olika tumörtyper.
– Vi behöver en bättre bild av hur nya cancerläkemedel används och vilka patienter som behandlas. Det är av stor vikt att vården kan redovisa hur skattepengar används inom läkemedelsområdet. Det är avgörande för att fortsatt kunna prioritera denna typ av behandlingar och kunna se om de gör den nytta som vi tror. För att få en rättvis bild av användningen över landet är det viktigt att alla kliniker som använder dessa läkemedel bidrar och rapporterar, säger Henrik.
Per Nodbrant, verksamhetschef Länssjukhuset Ryhov, Region Jönköpings län
Hur fungerar rapporteringen till cancerläkemedelsregistret i Region Jönköpings län?
– Den fungerar bra och är mer eller mindre hundraprocentig i Region Jönköpings län. Vi har två personer som sköter all inrapportering – en för onkologin och en för gyn/lunga och hematologin, berättar Per.
Vad ser du för fördelar med ett läkemedelsregister?
– Man kan följa klinikens förskrivning och användning av läkemedel och jämföra det med användandet nationellt sett. Man kan försäkra sig om att kliniken förhåller sig till de rekommendationer och indikationer som anges av NT-rådet (Nya terapier). Man kan också på kliniken följa behandlingsresultat för en viss diagnos och ett specifikt preparat och jämföra mot de studier som utgör grunden för preparatets godkännande, säger Per.
– En utmaning kan vara att få alla verksamheter i landet att förstå behovet av ett välfungerande nationellt läkemedelsregister. Jag tycker det är väldigt viktigt att följa och utvärdera den utgiftspost som är klinikens största kostnad, säger Per.
Magnus Lagerlund, basenhetschef och överläkare på onkologiska kliniken och strålningsfysik, Region Kalmar län
Hur fungerar rapporteringen till cancerläkemedelsregistret i Region Kalmar län?
– Det fungerar över lag bra i vår region. Vi har bra täckning på Onkologkliniken, dock lägre på övriga klinker. Vi har lyft detta till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för vidare arbete. Det är viktigt med full täckning för att få till bra jämförelser mellan regionerna och för att kunna analysera utfallet på ett korrekt sätt, säger Magnus. På onkologkliniken har vi har en ansvarig sjuksköterska som sköter registreringen och gör regelbundna koller med hjälp av vårt ordinationssytem.
Vad ser du för fördelar med ett läkemedelsregister?
– Det finns flera fördelar med ett läkemedelsregister. Dels kan man nationellt ha koll på att introduktionen av ett nytt läkemedel/ny indikation sker jämlikt. Vi får också en uppfattning om effekten av läkemedlet för respektive indikation är den förväntade utifrån studieresultaten och kan på så vis ha kontroll på om det håller för ett fortsätt användande. Det är viktigt att hela landet får till en god täckningsgrad för att analyserna skall vara trovärdiga, säger Magnus.
– Vi i verksamheterna måste kunna visa att vi har kontroll på vad vi gör för att vi ska få använda effektiva men kostsamma läkemedel. Cancerläkemedelsregistret är en grund för detta och därför är det viktigt att se till att registreringen fungerar på ett bra sätt, säger Magnus.
Åsa Ahlenbäck, utvecklingsledare hälso- och sjukvårdsenheten, Region Östergötland
Hur fungerar rapporteringen till cancerläkemedelsregistret i Region Östergötland?
– Jag tycker att det i stort fungerar bra i Östergötland. Det finns olika upplägg för hur man sköter inrapporteringen på de olika klinikerna. Verksamhetschefen är ansvarig för inrapporteringen, men det vanligaste är att någon annan funktion sköter denna i samråd med läkare, säger Åsa.
Vad ser du för fördelar med ett läkemedelsregister?
– Den största fördelen är att snabbt nationellt kunna göra jämförelser mellan olika regioner. Oavsett var i Sverige man som medborgare får sin vård ska man ges samma möjligheter och tillgång till nya läkemedel. Det är också viktigt att se över hur olika regioner kan lära av varandra när det kommer till saker som exempelvis biverkningar eller patienters ”performance-status” (bedömning av allmäntillstånd enligt en WHO-skala), säger Åsa.
Foto Magnus Lagerlund: Anna Nyqvist
Foto Per Nodbrant: Johan W Avby