Kliniska studier ökar kvaliteten i vården

Sidan publicerades 1 december 2016

- Alla sätt att öka antalet patienter i kliniska studier är positivt, eftersom det förbättrar kvaliteten i vården.

Det säger Ingemar Lagerlöf, hematolog och överläkare på Hematologiska kliniken på universitetssjukhuset i Linköping, apropå den nya databasen Cancerstudier i Sverige, som lanserades tidigare i höstas. Ingemar är en av de läkare som för in nya studier, framför allt om lymfom, i den nya databasen, och han hoppas att den ska medföra att fler patienter kommer att ingå i kliniska studier framöver.

-  Målet med databasen är i princip ett enda: att öka antalet patienter i kliniska studier. Cancerstudier i Sverige är tänkt att användas av patienter i samråd med sin behandlande läkare.

Ingemar Lagerlöfs egna patienter har han förhoppningsvis redan tipsat om de studier som är aktuella, eftersom han har ansvaret för att hålla databasen aktuell för alla studier för lymfombehandling i Sverige.

Patienter i kliniska studier nöjdare

Att ingå i en studie är inte förknippat med några ökade risker jämfört med den ordinarie vården, utan tvärtom är de patienter som ingår i studier generellt sett nöjdare med vården. Det finns ett regelverk (GCP) för hur studier där människor deltar ska gå till, som är accepterat i hela världen. I Sverige är det framför allt Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden som övervakar att regelverket följs. 

-  Att patienter som ingår i kliniska studier är nöjdare med vården än andra patienter kan nog bero på flera saker. De får ofta en tätare kontakt med vården tack vare studien, och i vissa fall kanske behandlingen gav positiva resultat. Inom en studie får deltagarna skräddarsydd information, om sin sjukdom och planerade behandling, som granskats i flera led. Det finns också en tillfredställelse i att, mitt i sin egen sjukdom, kunna hjälpa andra.

Kliniska studier påverkar nationella vårdprogram

En självklar del av en studie är att resultatet redovisas genom publicering i en vetenskaplig tidskrift. Sådana publikationer ligger sedan till grund för hur nationella vårprogram förändras med exempelvis tillägg av nya läkemedel eller minskning av given behandling med bibehållet resultat.

-  Första gången ett cancerläkemedel testas vid behandling av människor erbjuds det oftast till patienter som är mycket svårt sjuka, där annan behandling inte förväntas ge någon effekt, berättar Ingemar. Om läkemedlet ter sig lovande går man sedan vidare med studier tidigare i sjukdomsförloppet och ofta med en jämförelse med etablerad behandling i det skedet av sjukdomen. Det vanligaste upplägget är då att de som vill vara med i studien lottas mellan standardbehandling och den nya behandlingen.

Målet är att 10% av patienterna ska ingå

Dagens kliniska studier är ofta väldigt specialiserade. Det gör att det är få patienter som passar att delta i varje studie. Desto viktigare blir det att de patienter som kan ingå, också hittar till studien, så att patientunderlaget blir tillräckligt stort.

Målet för lymfomvården i Sverige är att 10% av patienterna som erhåller sin första behandling ska ingå i en klinisk studie, men det är svårt för den sydöstra sjukvårdsregionen (liksom de flesta regionerna i Sverige) att uppnå. En decentraliserad region med långa resvägar kräver ett samarbete utöver det vanliga. Därför hoppas Ingemar nu att Cancerstudier i Sverige ska öka andelen i Sydöst, som för närvarande ligger på ca 2 %.

-  Ju fler patienter, desto bättre kvalitet på studien, vilket i slutänden ger högre kvalitet på vården, avslutar Ingemar Lagerlöf.

Varför ska man som patient ingå i en klinisk studie?

  • Man får möjlighet till nya behandlingar.
  • Patienter som ingår i kliniska studier uppger att de är nöjdare med vården.
  • Bidra till ökad kvalitet i vården.

Hur går det till?