MENY

Gällande vårdförlopp hudmelanom

Fastställt av SKLs beslutsgrupp 2017-12-07

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Misstanke

Följande fynd ska föranleda misstanke:

  • patienten söker för en hudförändring som kan vara hudmelanom
  • anamnestisk information om förändring eller symtom från lesion
  • klinisk misstanke om hudmelanom vid undersökning av patienten.

Vid misstanke ska 

  • fullständig anamnes tas, inklusive ärftlighet och andra riskfaktorer
  • hudförändringen undersökas, med dermatoskopi eller teledermatoskopi om det är möjligt. 

Innan misstanken avskrivs ska patienten erbjudas en fullständig hudundersökning för att inte melanom på andra hudområden än det patienten söker för ska missas. Studier har visat att 30 procent av de melanom som diagnostiseras påträffats på en annan del av huden än den lesion patienten söker för; se nationellt vårdprogram.

Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande:

  • klinisk undersökning och/eller anamnes inger stark misstanke om hudmelanom*
  • dermatoskopisk eller teledermatoskopisk undersökning som stärker misstanke om hudmelanom
  • histopatologiskt fynd av primärt malignt melanom, in situ-melanom, inklusive lentigo maligna, eller melanommetastas
  • undersökningsfynd talande för melanommetastas. 

*Stark misstanke innebär att syftet med utredningen är att ”bekräfta melanom”. Bedömningen grundas på läkarens kliniska erfarenhet. Se det nationella vårdprogrammet för vägledning. 

Om misstanken inte bedöms som stark (syftet är att ”utesluta melanom”) bör man remittera patienten till hudläkare för bedömning eller själv excidera förändringen och skicka till patolog för bedömning, men inte inom ramen för det standardiserade vårdförloppet. 

Hantering av patienter som ingår i uppföljningsprogram: Misstanke om recidiv under pågående uppföljningskontroller ska inte hanteras inom det standardiserade vårdförloppet utan följa uppföljningsprogrammets rutiner. Däremot ska stark misstanke om nytt primärt melanom hanteras som välgrundad misstanke enligt ovan, med start av nytt vårdförlopp. 

Remiss

Remissen ska innehålla 

  • symtom eller fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke 
  • lokalisation och storlek
  • ev. foto
  • anamnes, ange särskilt
    • när patienten sökte för symtomen eller fynden första gången
    • allmäntillstånd och samsjuklighet
    • tidigare hudcancer
    • ärftlighet för hudmelanom eller melanom i familjen
    • läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia)
    • social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • PAD-svar om sådant finns, inkl. datum för excisionsbiopsin
  • om relevant: hur patienten fick sitt PAD-besked
  • kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Kommunikation och delaktighet

Vid välgrundad misstanke ska patienten få information om 

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.  

Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Informationen ska ges vid ett fysiskt möte om man inte kommit överens om annat.