MENY

Gällande vårdprogram äggstockscancer

Fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan 2015-06-04

1. Inledning

Målgruppen för vårdprogrammet är i första hand de läkare (gynekologer, gynekologiska onkologer, gynekologiska tumörkirurger, gynpatologer, gyn bild- och funktionsmedicinare, palliativ medicinare) som har hand om ovarialcancer patienter i olika skeden av sjukdomen. I andra hand vänder sig programmet till sjuksköterskor och paramedicinare som vårdar dessa patienter, samt till kliniska genetiker och allmän medicinare. 

Ovarialcancer (äggstockscancer) definieras som en malign tumör som utgår från vävnaderna i en äggstock (en av de två kvinnliga reproduktiva körtlarna där äggen bildas). Majoriteten av ovarialcancer är epitelial cancer. I äggstocken kan det också uppträda icke-invasiva tumörer, så kallade borderlinetumörer. De har epitelialt ursprung och samma histologi som ovarialcancer, men en låg malign potential. Icke-epitelial ovarialcancer utgår antingen från äggcellerna eller stödjevävnaden i äggstocken. 

Viss typ av cancer i bukhinnan (primär peritonealcancer) och äggledarcancer (primär tubarcancer) är sällsynta tumörsjukdomar med likartad klinik och histologi som ovarialcancer, se även kapitel 3.2.1. Epitelial primär peritonealcancer och tubarcancer handläggs, stadieindelas och behandlas därför som ovarialcancer. Utredning och kirurgisk behandling bör göras på ett gynekologiskt tumörkirurgiskt centrum. 

Definitioner och statistiska begrepp förklaras i kapitel 19 och förkortningar i kapitel 20.

1.1 Vårdprogrammets giltighetsområde

Vårdprogrammet gäller för ovarial-, tubar- och primär peritonealcancer men är begränsat till att omfatta epitelial cancer. Vårdprogrammet gäller även för epiteliala borderlinetumörer. För icke-epiteliala ovarialtumörer hänvisar vi till Nationellt vårdprogram för icke-epiteliala äggstockstumörer.

1.2 Förändringar jämfört med tidigare version

Samtliga kapitel har uppdaterats och reviderats. Därutöver har ett kapitel om nivåstrukturering tillkommit. Särskilt vill vi betona nedanstående förändringar. 

Avsnittet Histopatologi har uppdaterats utifrån den nya WHO-klassifikationen för gynekologisk cancer som utkom i maj 2014. Ny är uppdelningen i höggradig och låggradig serös cancer, att mikropapillär typ av serös borderlinetumör har en egen kodning, och att invasiva implantat ska kallas och kodas som låggradig serös cancer. De seromucinösa tumörerna (tidigare betraktade som en undergrupp till de mucinösa) har fått en egen entitet. 

Ny är också rekommendationen om bevacizumab (Avastin®) i kombination med cytostatikabehandling (karboplatin och paklitaxel) i primärbehandling till patienter med epitelial ovarial-, tubar- eller primär peritonealcancer med FIGO-stadium III som efter primärkirurgi har resttumör, patienter med FIGO-stadium III som inte genomgår kirurgi, efter fördröjd primärkirurgi samt alla med stadium IV (högriskgrupp). Därefter ges bevacizumab som singelbehandling, i totalt upp till 15 månader, om inte oacceptabel toxicitet uppstår.

1.3 Vårdprogrammets förankring

Vårdprogrammet har utarbetats på uppdrag av RCC i samverkan, som utsett Elisabeth Åvall Lundqvist till vårdprogramgruppens ordförande.

I en första remissrunda har nedanstående organisationer inbjudits att lämna synpunkter på vårdprogrammets innehåll:

  • Svensk sjuksköterskeförening
  • Svensk förening för onkologi
  • Svensk förening för obstetrik och gynekologi
  • Svensk förening för patologi
  • Svensk förening för bild- och funktionsmedicin
  • Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation (Gynsam)
  • Nätverket mot gynekologisk cancer
  • Nationella nätverksgruppen för cancerrehabilitering
  • Sjuksköterskor i Cancervård
  • Regionala sjukvårdsorganisationer

Efter att vi reviderat vårdprogrammet utifrån synpunkterna vid den första remissrundan, har det skickats på ytterligare en remissrunda. Denna har gått till landstingens linjeorganisationer för kommentarer kring organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av vårdprogrammet. Efter den andra remissrundan har vårdprogrammet bearbetats och godkänts av vårdprogramgruppen samt fastställts av RCC i samverkan.

1.4 Vårdprogramgruppens sammansättning

De regionala representanterna i vårdprogramgruppen är kliniskt erfarna specialister i gynekologisk tumörkirurgi, gynekologisk onkologi, bild- och funktionsmedicin respektive patologi/cytologi. Dessa personer har utsetts av respektive sjukvårdsregioner. Därutöver består vårdprogramgruppen av två sjuksköterskerepresentanter, en representant från gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation (Gynsam) och experter som representerar vissa delområden. I vårdprogramgruppen ingår stödresurser från Regionalt cancercentrum väst med sjuksköterska, monitor och statistiker.

1.4.1 Nationell vårdprogramgrupp

Linköpings universitet 
Elisabeth Åvall Lundqvist, ordförande, överläkare, professor

 

Norrlands Universitetssjukhu

  • Ulrika Ottander, medicine doktor, överläkare, kvinnokliniken
  • Kristina Aglund, överläkare, onkologiska kliniken
  • Katrine Åhlström Riklund, professor, överläkare, bild- och funktionsmedicin, nuklearmedicin
  • Eva Lundin, universitetslektor, överläkare, kliniken för klinisk patologi/cytologi

 

Akademiska sjukhuset
  • Karin Glimskär Stålberg, medicine doktor, överläkare, kvinnokliniken
  • Bengt Tholander, medicine doktor, överläkare, onkologiska kliniken 
  • Antonina Bergman, medicine doktor, överläkare, Bild- och funktionsmedicinskt centrum
  • Anna Tolf, överläkare, kliniken för klinisk patologi/cytologi

 

Universitetssjukhuset Örebro
  • Fatma Bäckman, överläkare, kvinnokliniken
  • Andris Straumits, överläkare, onkologiska kliniken
  • Per Ingverud, överläkare, bild- och funktionsmedicin

 

Karolinska Universitetssjukhuset
  • Barbro Lönnberg Woxler, överläkare, kvinnokliniken
  • Joseph Carlson, medicine doktor, överläkare, kliniken för klinisk patologi/cytologi

 

Universitetssjukhuset i Linköping
  • Preben Kjølhede, professor, överläkare, kvinnokliniken
  • Gabriel Lindahl, doktorand, specialistläkare, onkologiska kliniken
  • Gunnar Lindblom, överläkare, röntgenkliniken
  • Julia Bak, överläkare, klinisk patologi och genetik, Diagnostikcentrum

 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Pernilla Dahm-Kähler, medicine doktor, överläkare, kvinnokliniken
  • Marie Swahn, överläkare, onkologiska kliniken
  • Henrik Leonhardt, doktorand, överläkare, radiologiska kliniken
  • Claudia Mateio, överläkare, kliniken för klinisk patologi/cytologi



Skånes Universitetssjukhus Lund
  • Christer Borgfeldt, docent, överläkare, kvinnokliniken
  • Susanne Malander, medicine doktor, överläkare, onkologiska kliniken
  • Katerina Håkansson, specialistläkare, BFC Röntgen
  • Anna Måsbäck, medicine doktor, överläkare, kliniken för klinisk patologi/cytologi

 

Karolinska Universitetssjukhuset
  • Inga Nicklasson, specialistsjuksköterska, kvinnokliniken, Kärnsjukhuset i Skövde
  • Hirouth Teleste Senbit, specialistsjuksköterska, onkologiska kliniken

 

Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation Gynsam
Margaretha Sundsten, ordförande och representant

 

Stödjande RCC Väst
  • Erik Holmberg, PhD, systemanalytiker, statistiker 
  • Anna-Karin Dahl, vårdutvecklare vård
  • Malin Samuelsson, vårdutvecklare vård

 

1.4.2 Adjungerade experter

Palliativ vård
Peter Strang

Professor, överläkare 

Stockholms sjukhem

 

Ultraljud
Elisabeth Epstein
Docent, överläkare 
Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

 

Fertilitet
Outi Hovatta
Professor, överläkare
Fertilitetsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset 

 

Sexualitet
Angelique Flöter Rådestad
Docent, överläkare
Gynekologimottagningen, Ersta sjukhus, Stockholm

 

Lymfödem
Katarina Karlsson
Sjukgymnast
Karolinska Universitetssjukhuset

 

1.4.3 Jäv och andra bindningar

Elisabeth Åvall Lundqvist har haft arvoderade uppdrag i Roche. Boehringer-Ingelheim, Astra Zenica och Merck Sharpe & Dohme. Kristina Aglund, Marie Swahn, Bengt Tholander och Susanne Malander har haft arvoderat uppdrag i Roche. Pernilla Dahm-Kähler har haft arvoderat uppdrag i Merck AB, Astellas Pharma AB och Roche. Anna Måsbäck, Christer Borgfeldt, Karin Glimskär Stålberg, Julia Bak, Fatma Bäckman, Katarina Karlsson, Preben Kjölhede, Gabriel Lindahl, Gunnar Lindblom, Angelique Flöter Rådestad, Anna Tolf och Barbro Lönnberg Woxler anger inga jäv eller andra bindningar. Jävsdeklarationerna finns hos Regionalt cancercentrum väst. 

1.5 Evidensgradering

De viktigaste rekommendationerna i detta vårdprogram har evidensgraderats. I vissa fall är det vetenskapliga underlaget svagt, men icke desto mindre är det viktigt att komma med en rekommendation. 

Evidensgraderingen som använts i dokumentet är SBU:s modifierade version av GRADE-systemet. 

Styrkan i rekommendationerna graderas i detta system enligt följande:

Starkt vetenskapligt underlag (⊕⊕⊕⊕)
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

 

Måttligt starkt vetenskapligt underlag (⊕⊕⊕)
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

 

Begränsat vetenskapligt underlag (⊕⊕)
Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med flera försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

 

Otillräckligt vetenskapligt underlag (⊕)
När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Vissa rekommendationer måste göras utan tydligt vetenskapligt underlag då det saknas studier som direkt tar upp frågeställningen. Vi har då utgått från vår samlade erfarenhet och internationella riktlinjer.

Rekommendationerna är ofta samlade i en ruta i inledningen av varje avsnitt. I vissa avsnitt är det svårt att bryta ut rekommendationerna från underlaget, och då är de i stället insprängda i texten.

Läs mer om GRADE-systemet.