MENY

Väntetid SVF bukspottkörtelcancer

Omkring 1 500 personer drabbas varje år av cancer i den bukspottsproducerande exokrina pankreas, endokrina hormonproducerande tumörer eller i det periampullära området, dvs. inklusive distal gallgångstumör, tumör i ampulla Vateri respektive duodenum.

Första behandling vid bukspottkörtelcancer kan vara kirurgi, läkemedelsbehandling eller palliativ symtomlindrande behandling. Den maximala utredningstiden enligt SVF är 22 dagar för palliativ symtomlindrande behandling, 29 dagar för läkemedelsbehandling och 36 dagar för kirurgisk behandling.

Under utredningsförloppet behöver vissa patienter genomgå kompletterande diagnostik. För dessa patienter är maximal ledtid förlängd med en vecka. De anges som ”efter utökad utredning” i redovisningen.

SVF för bukspottkörtelcaner infördes under 2016 och omfattar diagnoserna ICD C25.0–9 (exklusive C25.4), C24.0, C24.1 och C17.0.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid SKL. Täckningsgraden i landstingens inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan landstingen, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan landsting och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet. 

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren  och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Om färre än tio patienter rapporterats in från ett landsting visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
  • För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
  • Vissa landsting har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten finns två redovisningar för jämförelse. Den ena mäter datum för diagnos/bilddiagnostik till datum för åtgärdsbesked till patienter som får palliativ symtomlindrande behandling. Där konstateras att 75 procent fick besked inom maximal ledtid.

Den andra redovisningen visar datum för diagnos till datum för operation för patienter som opereras utan föregående neodajuvant behandling. Där konstateras att 33 procent opererades inom maximal ledtid.

Rapport Ingångsvärden, rapport 2, 2016 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister för bukspottkörtelcancer


Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm
Gemensam information uppdaterad: 24 november 2018