MENY

Gällande vårdprogram bröstcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2019-01-30.

6. Screening

Rekommendationer 

I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen populationsbaserad mammografiscreening för åldrarna 40–74 år (A).

6.1 Mammografiscreening

Socialstyrelsen rekommenderar att alla kvinnor i åldern 40–74 år erbjuds screening för bröstcancer med mammografi. Alla landsting i Sverige följer denna rekommendation. I randomiserade studier har mammografisk hälsokontroll visats minska dödligheten i bröstcancer i de screenade åldersgrupperna. Minskningen av dödlighet är i storleksordningen 20–25 % (65) i hela populationen, och ännu högre bland dem som har deltagit i screeningen (++++) (14, 66, 67). Effekten av screening har dock ifrågasatts och det finns även en diskussion om att screeningen leder till överdiagnostik (65, 68, 69). 

Tack vare effektivare adjuvant behandling kunde man tänka sig att minskningen av dödlighet är lägre i dag än när de första screeningstudierna gjordes (13). Detta motsägs dock av nyligen publicerade studier som snarare visar att minskningen av dödlighet ökar med tiden (14, 15, 67, 70-72), men detta är svårt att analysera eftersom patienterna samtidigt erhåller mer och effektivare adjuvanta behandlingar. I dag finns det således inget som övertygande motsäger en minskad dödlighet genom mammografisk hälsokontroll, varför rekommendationen från Socialstyrelsen står fast. 

Det vetenskapliga underlaget är inte entydigt när det gäller vilket tidsintervall som är det optimala mellan undersökningarna. Vedertagna tolkningar av de studier som gjorts kombinerat med beprövad erfarenhet har gett intervallet 18–24 månader. Många landsting erbjuder tätare undersökningar (var 18:e månad) till kvinnor i det yngre åldersintervallet. Detta eftersom yngre kvinnor vanligtvis har tätare bröst där det kan vara svårare att upptäcka förändringar och dessutom ofta har en mer snabbväxande cancerform.

Utredningen av patologiska fynd vid screeningmammografi ställer särskilda krav. Många av de förändringar som detekteras är icke-palpabla och kräver punktion med ultraljudsvägledning eller stereotaxi. 

6.2 Alternativa metoder

Det finns inte någon evidens för alternativa metoder för screening. Två stora studier som analyserat självundersökning som screening har inte kunnat visa någon minskning av dödligheten (73-75). Ultraljud har för låg sensitivitet och specificitet samt är för tidskrävande. Magnetisk resonanstomografi (MR) har hög sensitivitet men är mycket tidskrävande och kräver injektion av kontrastmedel eftersom det är en dynamisk undersökning, och den är mycket dyrare än en mammografiundersökning. MR kan dock vara av värde för selekterade grupper, till exempel kvinnor med BRCA1- eller BRCA2-mutation, något som det nya programmet för uppföljning av kvinnor med ärftlighet förordar. 

Tomosyntes har studerats i prospektiva undersökningar och man har visat högre detektionsfrekvens av bröstcancrar med tomosyntes jämfört med konventionell mammografiscreening. Ingen studie har dock ännu visat att man minskar bröstcancerdödligheten. Stråldosen för tomosyntes är jämförbar med konventionell mammografi men granskningstiden är dock avsevärt längre än för konventionell mammografi. Sammantaget kan tomografi inte i nuläget rekommenderas som screeningmetod. Som tillägg i den diagnostiska arsenalen har många redan provat och anammat metoden (76-81).