7. Neurologiska och neurokognitiva biverkningar – perifera nervsystemet

Följande är riskfaktorer för neurologiska biverkningar i perifera nervsystemet:

• Kirurgi som orsakat perifer nervskada.
• Cytostatikabehandling: Vinkaalkaloider medför ofta akut neuropati som kan bli bestående (Lehtinen et al., 2002; Varedi et al., 2018). Annan neurologisk sjukdom kan öka risken för bestående cytostatikaorsakad perifer neuropati även vid lägre doser (Chauvenet et al., 2003; Trobaugh-Lotrario et al., 2003). Behandling med cisplatin kan hos barn i sällsynta fall ge en kronisk sensorisk neuropati (Ness et al., 2013).
• Strålbehandling: permanenta nervskador uppträder sällan vid doser under 55 Gy (Burman et al., 1991; Enami et al., 1991).

Målet med uppföljningen är att hitta de individer som får en bestående symtomgivande perifer nervskada och ge adekvat behandling och uppföljning.

Alla patienter som fått vinkaalkaloider bör kontrolleras avseende senreflexer och motorik i samband med att behandlingen avslutas, och fortsatt under uppväxten. Hos vissa patienter kvarstår reflexbortfall, vilket ofta inte ger framtida besvär. Vid symtom (t.ex. tendens till pes cavus alternativt droppfot) bör en neurofysiologisk utredning och bedömning av fysioterapeut eller arbetsterapeut utföras. Kvarstående kranialnervspåverkan, t.ex. facialispares, bör bedömas av plastikkirurg.

Vid en perifer neuropati är det mest påtagliga motoriska inslaget en försvagning eller ett bortfall av perifera reflexer i benen, vilket medför en klumpig gång. Kranialnervspåverkan, där ptos och facialispares är det vanligaste symtomet, förekommer också, liksom sensorisk påverkan i form av smärta och/eller parestesier. Neuropati orsakad av cytostatika kan bli bestående.