Bättre struktur och större samverkan vid rehabilitering efter cancer
En enkät till kontaktsjuksköterskor i regionen visade på stora ojämlikheter i hur rehabiliteringen efter cancer var organiserad i Blekinge. Det fick Charlotte Malm och Mia Dreier att satsa på en förändring.
Detta är en del av en artikel från Dagens Medicin, 17 februari 2021
Det var när sjuksköterskan Mia Dreier i sin roll som cancersamordnare i Region Blekinge kom i kontakt med sjukgymnasten Charlotte Malm som de började prata rehabilitering. Tidsmässigt sammanföll det med att det första nationella vårdprogrammet för rehabilitering kom 2014 och Charlotte Malm hade just fått forskningspengar för att starta ett projekt med ett multimodalt rehabiliteringsteam.
– Vi upplevde att det saknades en struktur och ville försöka bygga upp någonting med en större samverkan mellan olika professioner, säger Mia Dreier.
Som en temperaturmätare skickade de ut en enkät till alla kontaktsjuksköterskor i regionen. Av den framkom att det fanns stora skillnader i hur man arbetade. Strukturen för rehabilitering efter cancer skilde sig till och med för patienter inom samma klinik.
Några områden stack ut som extra dåliga, bland annat brist på aktiva överlämningar mellan verksamheter och brist på samverkan mellan olika vårdnivåer.
Startade arbetsgrupper
Ganska omgående drog Mia Dreier och Charlotte Malm i gång arbetsgrupper med kontaktsjuksköterskor, rehabiliteringspersonal, läkare och patientrepresentanter. Med utgångspunkt från vårdprogrammet har de nu tagit en fram en handlingsplan för regionen. Bland annat har de delat in behovet av rehabilitering i fyra nivåer, från bas till mycket avancerad nivå.
– Man kan tycka att det går långsamt men mycket har faktiskt hänt. Bland annat ser vi att primärvården, specialistvården och cancerrehabiliteringen har hittat varandra och har mer dialog kring patienterna nu, säger Charlotte Malm, som numera är hälso- och sjukvårdsstrateg i regionen.
Saknades struktur
En av de som arbetar med rehabilitering i praktiken är Agneta Johansson på kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. I rollen som kontaktsjuksköterska möter hon patienter som behandlas för gynekologisk cancer. När hon började för fyra år sedan fanns det ingen tydlig struktur för rehabiliteringen. I dag bjuds alla patienter in till ett möte med en kontaktsjuksköterska omkring åtta veckor efter operation eller behandling. De allra flesta tackar ja.
I Region Blekinge är upplägget att kontaktsjuksköterskan efter det första mötet gör en bedömning om patienten behöver rehabilitering och i så fall i vilken form. Omkring hälften av dem som Agneta Johansson träffar remitteras vidare till ett särskilt cancerrehabiliteringsteam. Teamet tar emot patient oavsett cancerdiagnos och där finns tillgång till sjuksköterska, läkare, kurator, arbetsterapeut, sexolog och fysioterapeut.
Arbetet med rehabilitering är olika uppbyggt över landet och i Blekinge får man nu frågor från andra regioner om det strukturerade arbete som gjorts.
– Men vi är inte alls framme än utan fortsätter för att jobba ännu mer proaktivt. Det finns också en ambition från regionen att vi ska arbeta med hela rehabiliteringskedjan från välgrundad misstanke om sjukdom till palliation. Här kommer även kommunen in som en viktig samarbetspartner, säger Charlotte Malm.
Detta är en del av en artikel från Dagens Medicin skriven av Petra Hedbom