De tränar kontaktsjuksköterskor i empatiskt bemötande
En småbarnsmamma har fått besked om recidiv och undrar vad hon ska säga till sina barn. En medelålders man väntar på provresultat men det drar ut på tiden och han ringer ofta och är ömsom orolig och ömsom arg på ”undermålig vård”. I ett brytpunktssamtal blir den medföljande partnern så upprörd att hen tar över samtalet.
Detta är några av många, många exempel på vad kontaktsjuksköterskor tar upp som typiska samtalssituationer under de samtalskurser som Palliativt utvecklingscentrum genomfört under 2019-20 i samarbete med RCC Syd. Hittills har 40 kontaktsjuksköterskor gått kursen. Anders Danielsson och Mattias Tranberg är kursledare och berättar.
Endagskurs för kontaktsjuksköterskor
Kursen är en dag och innehåller korta teoripass, reflektion och diskussion om filmade samtal. Halva dagen ägnas åt praktisk samtalsträning med strukturerad handledning och skådespelare som simulerade patienter, där deltagarna tränar på fallbeskrivningar som liknar dem de möter i sin vardag.
Gemensamt för många av de situationer de tar upp är att patienter och närstående vänder sig till kontaktsjuksköterskan när det medicinska beskedet är lämnat, saknas eller inte räcker till. Det behövs något mer än fakta och för det söker sköterskorna verktyg och stöd. Det är lätt att känna sig otillräcklig i mötet med någon som upplever att deras liv går i kras eller rinner bort. Syftet med kursen är att lära ut och träna på empatiskt bemötande. Empati i denna bemärkelse är inte att vara allmänt god och vänlig. Det är förmågan att läsa av och föreställa sig hur någon annan upplever en situation och låta sitt bemötande vägledas av det. 
Våra utvärderingar visar att 91% av deltagarna anser att de kommer ha mycket eller väldigt mycket användning av sina nya kunskaper. Det som många lyfter fram som särskilt värdefullt är träningen med skådespelare och att få direkt handledning och återkoppling på olika moment i samtalet.
Att bli sedd förbättrar vårdsituationen
Människor som får sina reaktioner sedda och respektfullt bemötta upplever ett känslomässigt stöd även om den medicinska situationen fortfarande är densamma. Skillnaden kan vara att känna sig som en person, vars känslor och tankar spelar roll, snarare än att vara sin sjukdom, oavsett om man söker mycket eller lite stöd. Forskning visar att god kommunikation ökar sannolikheten att patienten fullföljer behandlingen, tillfrisknar snabbare och att tilliten mellan patient och behandlare ökar.
För en del människor kommer det lätt och naturligt att fånga upp andras signaler och ge respons på dem, men de flesta av oss behöver kunskap och träning för att utveckla förmågan. Många gånger visar sig reaktioner bara som antydningar i form av ändrad blick, hastigare andning, kroppslig oro, svårt att förstå mm. I telefonsamtal som är ett vanligt arbetsverktyg för kontaktsjuksköterskan kan de förstås vara ännu svårare att uppfatta och tolka.
Träning i att iaktta, lyssna och bekräfta
Kursen använder en modell som delar in denna typ av bemötande i små steg som går att träna steg för steg: lägga märke till patientens reaktion, benämna den, bekräfta och normalisera, samt stötta. Grunden är att vara närvarande och uppmärksam och inte dra för snabba slutsatser om vad patienten behöver.
En genomgående erfarenhet från kurserna är att sjuksköterskor är tränade i och duktiga på att hitta och leverera lösningar på problem. I den här typen av samtal är det givetvis ofta en tillgång, men kan också bli en fallgrop. Dilemmat är att det inte alltid finns en lösning och kanske inte den som sköterskan tror.
"Livet är inte ett problem som skall lösas utan en verklighet som skall upplevas”, sa Kierkegaard.
Ibland är verkligheten så omtumlande att vi har svårt att orientera oss och vara medvetna om vad som händer och vad vi tänker och känner. I sådana fall behöver sköterskan stanna upp och försöka förstå hur patienten reagerar och uppfattar situationen, vad som är viktigt för honom eller henne.
Empatiskt bemötande ger som vi skrev tidigare, känslomässigt stöd men det är också ett samtalsverktyg för att få vägledning till vad patienten behöver och hur sköterskan kommer vidare i samtalet. Ibland är ”lösningen” att bara kunna ge plats för reaktionen och våga dela den en stund, det kan vara skillnaden mellan att vårda personen och inte endast behandla sjukdomen.
Vad är god omvårdnad?
”Modet att ingenting göra” som den tidigare sjukhusprästen Lars Björklund skrivit om, kan vara det allra svåraste. Särskilt när ingenting verkar hjälpa. På så sätt handlar den här kursen inte bara om att få praktiska samtalsverktyg, utan också att bli mer medveten om sina egna tillgångar och utmaningar och hur man kan stötta sig själv i svåra samtalssituationer.
En återkommande diskussion på kurserna var om detta bemötande tar mer tid i en redan inrutad och stressig vardag. Det finns inget generellt svar på det. Ibland tar det förstås tid, ibland sparar det tid genom att snabbare komma till vad det verkligen handlar om, och ger mindre behov av återkommande kontakter om samma sak.
Det finns ingen samtalsmetodik som ”löser” alla samtalssituationer men det går att träna upp färdigheten att möta obehagliga känslor och reaktioner hos sig själv och den hjälpsökande.
Kurs i samtalsteknik för kontaktsjuksköterskor