Arbetet bakom Regimbiblioteket

I nationella regimbiblioteket finns idag drygt 400 fastställda regimer och biblioteket har ca 4800 besök per månad. Basfakta, medicinska och farmaceutiska fakta, finns fastställda för de flesta läkemedelssubstanser som används vid cancerbehandling. Dessutom finns patientinformation för en del av regimerna, och fler är under framtagning. Att ta fram, fastställa och revidera regimerna är en omfattande apparat, men som idag lett till att vi har en gemensam, användarvänlig och jämlik informationskälla.

Säkerheten prioriterad

I uppbyggnaden av regimbiblioteket har man tagit lärdom av misstag som skett vid cytostatikabehandling. Standardiseringen ses som ett sätt att förbättra säkerheten. AnnSofie Fyhr, RCC Syd, är nationellt ansvarig och berättar här mer om arbetet.

- Det ser jag som det viktigaste med att ha ett nationellt regimbibliotek – att främja patientsäkerheten och att informationen är nationell, kvalitetssäkrad och lättillgänglig. Dessutom säkerställs att regimerna utgår från information i vårdprogrammen och både innehåll och namnsättning av regimerna följer de riktlinjer som vi satte upp tillsammans med vår referensgrupp i början av projektet.

Användarna främst läkare

Idag används Regimbiblioteket främst av läkare, och i andra hand av sjuksköterskor. Antalet patienter eller anhöriga som besöker sidorna är litet.

- Det är kanske inte oväntat att det främst är läkare som använder sidorna. Men, vi får inte glömma bort att sidorna även innehåller information som sjuksköterskorna kan skriva ut till patienterna. Där besvaras vanliga frågor om behandlingarna och råd ges vid biverkningar, allt på ett enkelt och tydligt sätt. Vi hoppas att dessa texter både uppskattas och används.

Under ständig utveckling

Arbetet med att bygga upp Regimbiblioteket startade för snart tio år sedan och många har bidragit till dess utformning och innehåll, vilket är helt centralt för att informationen ska vara korrekt, uppdaterad och lättanvänd. Regimbiblioteket utvärderas dessutom kontinuerligt. Den första systemutvecklingsfasen har använt input från experter och användare. Fortsatta användarstudier ska utföras för att identifiera potentiella svagheter i systemet och för att stödja kontinuerlig förbättring.

- Det svåraste har varit och är fortsatt att få läkaren, som utsetts att vara den som granskar och fastställer regimerna för en viss diagnos, att prioritera detta. Utan dem blir det inga regimer ut på webbsidan. Viktigt att säga är också att det finns läkare som ser värdet med att regimerna finns nationellt och som sköter detta exemplariskt. Vi har idag ett välfungerande och uppskattat verktyg och som fortsätter att utvecklas, det är en fin framgång som vi har många ute i cancervården att tacka för.

Artikel i Acta Oncologica om arbetet bakom det nationella regimbiblioteket  

Nationella regimbiblioteket på cancercentrum.se