Ny verksamhetsutvecklare på RCC Syd

Berätta mer om din nya roll, Heléne:

Det är en nyinrättad tjänst med ansvar för fokusområdet cancerrehabilitering. Det innebär att arbeta med övergripande kunskapsstöd till samtliga regionala cancerprocesser då rehabilitering löper över alla diagnoser. Det nya vårdprogrammet för cancerrehabilitering som publiceras under våren lyfter tidiga insatser som prehabilitering före start av behandling och blir ett viktigt område att fokusera på framöver. Uppdraget innefattar även nationellt arbete som vårdprogramskoordinator och att representera RCC Syd i den nationella vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering.

Vad har du för bakgrund och erfarenhet?

Min grundprofession är fysioterapeut med tidigare klinisk erfarenhet inom cancerområdet där jag tjänstgjort som lymfterapeut och haft mångårig tjänstgöring på hematologisk enhet. De senaste åren har jag haft olika roller som projektledare och samordnare för cancerrehabilitering i Skånevård Kryh i kombination med arbetet som regional processledare på RCC Syd.

Vilka utmaningar ser du inom ditt arbetsområde under 2019?

Jag ser att vi nu går in i ett mer modernt synsätt på cancerrehabilitering där perspektivet breddats genom att finnas med redan tidigt i processen. Det finns mycket att vinna för både patient och cancervård med ett mer hälsoinriktat perspektiv. Utifrån rekommendationerna i det kommande nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering, regeringens långsiktiga inriktning och målbilden i den regionala cancerplanen kommer jag att prioritera stöd till processteamen genom att:

• Strukturera rehabiliteringsprocessen som tidpunkter för rehabiliteringsbedömning, systematisk uppföljning, validerat skattningsverktyg, inventering av basal rehabilitering
• Implementera information till patienten om interventioner som kan påverka livskvaliteten innan, under och efter behandling.
• Möjliggöra prehabiliterande insatser (optimering av patientens funktion) före start av behandling i syfte att optimera effekten och minska risken för komplikationer.
• Trycka på vikten av aktiva överlämningar till primärvården där basal rehabilitering kan löpa parallellt med vårdförloppet i specialiserad vård.

Kan vi i samverkan utveckla ett tidigt omhändertagande av rehabiliteringsbehov, implementera prehabiliterande insatser inklusive livsstilsförändringar och vad patienten själv kan påverka minskar vi risken för och graden av seneffekter samtidigt som det sannolikt kan öka överlevnaden (avseende rökstopp och fysisk aktivitet).

.