Kvalitetsregister ska lära oss mer om nya läkemedel

Eva-Christin Kjellman, läkemedelskoordinator och inrapportör vid verksamhetsområde hematologi- onkologi och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus berättar varför kvalitetsregistret är viktigt:

- Jag är delaktig vid implementering och följsamhetsarbete till nationella riktlinjer och prognostisering av hur stor användning vi kan vänta. Det innebär också att försöka uppmärksamma praktiska aspekter och utmaningar som nyheter inom läkemedel kan medföra, dels vad som behöver göras regionalt och dels vad som behöver göras inom vårt verksamhetsområde. De läkemedel vi nu följer upp i kvalitetsregistret är kostsamma, utan tvekan. Det är dock viktigt att titta på mer än prislappen och därför är hälsoekonomiska värderingar gjorda. Nationella riktlinjer och rekommendationer grundas på dessa bedömningar.

Många nya cancerläkemedel är relativt otestade och har ibland släppts redan efter Fas II-studier

Det gör att det saknas en samlad och tydlig bild av verkan och vilka patienter som bäst är betjänta av dem. Det finns tecken på att vissa patientgrupper inte alls bör behandlas med dessa då bieffekterna är allvarliga, samtidigt som andra grupper verkar ha en bättre överlevad.

- Alla de läkemedel som är med på listan har, eller förväntas få, stor påverkan inom sina respektive områden men för övrigt är det olika läkemedel som används vid olika diagnoser. Några av dem har använts under några år och till många patienter, andra är nyare och har ännu inte nått de volymer som vi tror att de kommer att få. Vi ser att många patienter har god effekt av behandlingarna men också att vissa biverkningar kan vara så pass besvärande att behandlingarna behövt avbrytas, omfattningen hoppas vi kunna få bättre kännedom genom registret.

- De studieresultat som ligger till grund för godkännande ger värdefull information, men när preparaten används i klinisk vardag blir kunskapen successivt mer heltäckande, både avseende effekt och biverkningar. Med detta kvalitetsregister hoppas jag att vi fångar den kunskapen, så kallade Real World data, snabbare och på ett strukturerat sätt för hela landet. Det blir otroligt värdefullt såväl när behandling ska väljas för den enskilde patienten som hur verksamheterna ska anpassas för att hantera behandlingarna på bästa sätt.

Nya läkemedel med nya egenskaper

Förutom att läkemedlen är lite testade skiljer de sig ofta stort från äldre läkemedel, och vi vet ännu inte tillräckligt om bieffekter och läkemedlens verkan över lång tid.

- Dessa läkemedel har visat längre effekt i kliniska studier än de behandlingar som tidigare har använts inom respektive indikation. Men, när studier görs är det ofta begränsningar på vilka patienter som kan inkluderas, man kanske inte får ha några hjärtproblem eller vara över en viss ålder. När läkemedlet blir godkänt görs individuell bedömning av varje person så att till exempel även äldre får behandling. Med registret hoppas vi få bättre kunskap om effekterna sett till hela eller delar av patientgrupperna.

- Några av läkemedlen fungerar på annat sätt än de mer traditionella läkemedlen vi använder vilket gör att de också har en annorlunda biverkningsprofil. Genom samarbete mellan olika discipliner, till exempel infektion, endokrinologi och kirurgi, lär vi oss att hantera dem på bästa sätt. Vi har även ordnat utbildningar för sjukvårdspersonal för att sprida denna kunskap eftersom patienterna kan behöva vård inom andra områden än onkologi och hematologi för sina biverkningar.

Information och rutiner behövs för att inrapporteringen ska ta fart

- I de fall det rör sig om stora patientgrupper som behandlas av många olika läkare spridda på flera håll kommer det bli en utmaning att nå ut så att alla vet att registrering ska ske, och dessutom få till bra rutiner för att det verkligen blir gjort. Automatisk överföring från journal och ordinationssystem, t ex Melior och CytoBase. kommer att förenkla och spara mycket tid men just nu fångar vi inte alla behandlingarna via dem Vården behöver också besparas dubbelarbete och om en behandling registreras i ett annat kvalitetsregister borde det inte behövas registreras i detta också, en lösning där informationen kan delas är önskvärd och möjligheter till det undersöks. Automatisk överföring från journal och ordinationssystem, t ex Melior och CytoBase, är också önskvärt och på gång.

Eva-Christins råd till verksamheterna som använder dessa läkemedel och som därmed ska rapportera till registret är att börja genast.

- Ju fortare vi får in information desto fortare kan vi hämta ut statistik som kan vara till hjälp vid behandlingsbesluten. För att det ska vara relevant statistik behövs att informationen är heltäckande. Många nya läkemedel är på gång så antalet som ska registreras kommer troligen att öka snabbt och det är lättare att hitta rutiner när det fortfarande är ett hanterbart antal.

- Parametrarna som registreras i registret är väldigt få och grundläggande, vilket innebär att informationen vi kommer att erhålla därmed också kommer att vara begränsad. Detta är ett medvetet val för att komma igång och när det är god täckning på registreringen kan vi kanske öka antalet parametrar, speciellt när den automatiska överföringen är på plats.

Mer information om kvalitetsregistret 

Vid frågor om kvalitetsregistret Cancerläkemedel på INCA, kontakta AnnSofie Fyhr, verksamhetsutvecklare RCC Syd