Varje dag räknas - kortare väntetider i cancervården

Utgå från patientperspektivet

– I vårt förbättringsarbete ska vi inte bara prata om oron utan se till att minimera källorna till den, säger Johan Cosmo, samordnare cancersjukvård i Skåne.

Att exempelvis direkt få en tid inbokad hos kirurgen är ett alternativ de flesta föredrar framför beskedet att ”remissen är skickad, de hör av sig”.

–Fråga dig hur du själv skulle vilja att vården fungerade om du eller en anhörig skulle drabbas av cancer, uppmanar Johan Cosmo.

En viktig lärdom från teamens erfarenheter är att utmaningarna vid olika landsting och vårdenheter ofta är olika. Samtidigt finns gemensamma framgångsfaktorer, som att ha bra koordinatorer med god kännedom om sin organisation, kontaktsjuksköterska med personlig patientkontakt, liksom aktiv överlämning. Det är faktorer som främjar snabbare processer såväl som kvalitet och patientens upplevelse.

– Jobba i processen med alla discipliner, såväl inom offentlig som privat vård. Och involvera patienterna. Personliga samtal ger ofta mer konkret information än enkäter.

Visualisera och följ över tiden

Jesper Stenberg, chef för strategisk kvalitetsutveckling vid Region Skåne har verktygen för att mäta, följa över tid och minska variation.

– Inte minst är det viktigt för ledningen för att kunna följa upp om en åtgärd leder till förbättring.
Och vi har också verktyg för att studera effekter av en förändring innan den genomförs i praktiken. Genom simulering kan vi exempelvis studera alternativa sätt att göra förändringar i kapacitet mot olika scenarier i patienttillströmning, visar Jesper Stenberg.

Han framhåller också de enkla verktygen, som en whiteboardtavla där alla kan se vilka förändringssteg som kan genomföras på teamnivå och samtidigt göra möjligt för ledningsrepresentanter att direkt få en bild av vad som bör göras på central nivå.

Varje dag räknas – på riktigt

Professor Johan Wennerberg vid ÖNH-kliniken i Lund visade resultat från internationella studier inom huvud- och halscancer som tydligt bekräftar att varje dag räknas, med stora skillnader i medianöverlevnad mellan grupper med kort respektive lång tid mellan diagnos och start av behandling.

– Bara att vi började prata och mäta ledtider i Södra Sjukvårdsregionen gjorde att de förkortades. Mediantiden från remiss till behandlingsstart har minskat med cirka en månad för patienter med stämbandscancer såväl som för gruppen med halsmandel- eller tungbascancer, visar Johan Wennerberg.

Ledtidsdata från kvalitetsregistret för huvud- och halscancer har tidigare avslöjat långa ledtider på en relativt konstant nivå vilket avslöjade brister i struktur och logistik snarare än bristande resurser. Det ledde fram till det sydsvenska snabbspåret till strålbehandling av huvud- och halscancer. Utöver detta har bland annat telefonrutiner vid alarmsymptom och rutiner för remittering och remissinnehåll utvecklats.

– Jag ser fortsatt stora möjligheter att förbättra genom att studera flaskhalsar och outliers i registerdata. Undanträngningseffekter är också exempel på utmaningar att jobba med, säger Johan Wennerberg.

Bra vill bli bättre

–Trots kortast ledtider i landet för prostatacancer har vi mycket att göra i SVF-arbetet, säger Amer Mousa, sektionschef urologi och kontaktsjuksköterskor Malin Jannesson och Charlotte Ninov, Landstinget Blekinge.

Framgångsfaktorer är bland annat avtal med patolog om snabbt svar, noggrann kartläggning av processen, aktiva kontakter med primärvården med flera samarbetspartner liksom att ta med patienten i förbättringsarbetet.

Det är viktigt att jobba vidare med de administrativa rutinerna och man framhåller vikten av koordinatorsfunktionen. I utvecklingen av omhändertagandet är kontaktsjuksköterskan en nyckelperson. Planerade åtgärder är bland annat extra mottagningstider för att jobba bort köer.
Även utbildning behövs. En utmaning är PET-CT, där tillgång till bedömare är flaskhalsen, snarare än utrustningen.

– Under 2016 planerar vi att fortsätta sätta siffror på våra ambitioner och spika rutiner som fasta tider för PSA-utredning och PAD-besked liksom för antal robotoperationer per vecka, säger Amer Mousa.  
Effektivitet i bröstcancerprocessen
– Det är viktigt att deltagarna från hela processen är med i teamarbetet. Och viktigast av alla är patientrepresentanten, säger Lena Myrskog, bröstkirurg och regional patientprocessledare, Kronoberg.
Lena Myrskog gillar visualisering med enkla och tydliga modeller . Röda lappar som kan ersättas med gula och gröna. Nya flaskhalsar upptäcks och åtgärdas under arbetets gång. Ett syfte med arbetet är att undvika ”pingpong effekter” så att patienter slipper skickas fram och tillbaka mellan mottagningar.
– Vi bestämde oss för att inte ha remisser till bröstmottagningen. Alla patienter remitteras via mammografi och därefter skickas de patienter med misstänkta förändringar vidare till bröstkirurg. Vi kör också effektiva heldagar för screening av selekterade patienter där patienten efter undersökningar och cytologi får en operationstid veckan därpå. Och vi utvecklar rutinerna för att kunna ge fler snabba tider för mammografi och ser till att PAD-remisserna är märkta för snabb handläggning. Max 14 dagar ska gälla för diagnosbesked liksom för behandlingsstart, berättar Lena Myrskog.

Delaktighet skapar tillit

Patientrepresentant Madalina Ohrberg intervjuades av Margareta Albinsson, strategisk kvalitetsutveckling, Region Skåne.

– Jag har fått mycket bra vård men jag har också fått kämpa för min delaktighet. Nu vill jag ge tillbaka av mina erfarenheter så att alla ska få samma goda vård som jag har fått, säger Madalina Ohrberg.

Madalina Ohrberg berättar om hur det känns när man hamnar mellan stolarna, när kontinuiteten bryts och man möter en ifrågasättande attityd.

– Patientens upplevelse måste tas på allvar så att man blir delaktig i processen. Att få en sjukdom är att förlora kontrollen över sitt liv. Genom att vara delaktig i sin behandling kan man få tillbaka den kontrollen. Människor är olika och har olika behov av delaktighet så det gäller att lyssna på individen.

Hon skickar med några råd till gruppen:

– Oro tar tid och kostar resurser. Åtgärder kan vara enkla saker som en lista över vilka jag kan ringa när jag behöver fråga om något.

– Kontakta stödpersoner i patientföreningarna. De får mycket information från patienter, ofta mer än vad anhöriga får eftersom många drabbade vill skydda sina anhöriga från det svåra.

– Ta tillvara patientens upplevelse och gör en ömsesidig överenskommelse, avslutar Madalina Ohrberg .

Att leda team i förändringsarbete

– Det är lätt att sätta fokus på resurser, men det är inte alltid den förlösande faktorn, säger Lars Almroth, sjukhuschef, Landstinget Blekinge.

Svårare är det att angripa det mer abstrakta, som exempelvis engagemang, motivation och kommunikation. Människor har olika sätt att hantera förändring, vilket kan bero på personlighet såväl som olika tidigare erfarenheter. Och förändringskurvan hos den som driver på kan vara ordentligt förskjuten jämfört med dem som ska följa med.

Lars Almroth visade exempel på en lyckad förändringsprocess inom barndiabetes där syftet var förbättrat HbA1c. Man satsade bland annat på ett informationsmaterial med enkla och konsekventa regler exempelvis för vad man ska äta vid lågt blodsocker. Konkreta handlingsplaner liksom tydlig visualisering som även bjöd in till spontant engagemang från föräldrar är exempel på andra framgångsfaktorer.

– Förändring kräver uthållighet. Det tog tid innan vi såg resultaten, men vi nådde vårt mål. Förutom fördelarna för patienten på längre sikt räknade vi hem det ekonomiskt på betydligt kortare sikt genom bland annat ett mindre behov av insulinpumpar, berättar Lars Almroth.

Arbetsgrupperna diskuterar

Under dagen ordnades även diskussioner i team och blandade arbetsgrupper. Vilka är de största utmaningarna och hur löser vi dem?