MENY

Gällande vårdprogram tjock- och ändtarmscancer

Korrigeringar i kapitel 16 2016-03-15

1. Inledning

1.1 Vårdprogrammets giltighetsområde

Koloncancer, C18.0–C18.9 med PAD 096, 996.
Rektalcancer, C20.9 med PAD 096, 996.

1.2 Förändringar jämfört med tidigare version

Detta är det andra svenska nationella vårdprogrammet för kolorektal cancer. Jämfört med det första vårdprogrammet 2008 har synkronisering skett med Socialstyrelsens nationella riktlinjearbete där den slutgiltiga versionen presenterats våren 2014. Evidensgradering har införts där så har varit möjligt. Vårdprogrammet har kompletterats med en nationell version för omvårdnad vid kolorektal cancer. Slutligen har kapitelindelning och struktur anpassats till de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen.

1.3 Vårdprogrammets förankring

Vårdprogrammet har utarbetats på uppdrag av RCC i Samverkan, som har utsett Gudrun Lindmark och Ingvar Syk till delat ordförandeskap för vårdprogrammet.

1.4 Vårdprogramgruppens sammansättning

Den nationella vårdprogramgruppen utgår från styrgruppen för Svenska Kolorektalcancerregistret. Kapitelansvariga och medförfattare har rekryterats bland kollegor med erkänt stor kunskap inom specialområdena.

Redaktörer:

Gudrun Lindmark, kir klin, Helsingborgs lasarett, Lunds Universitet

Ingvar Syk, kir klin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Kapitelansvariga och medförfattare

Kapitel 3: Epidemiologi

Louise Olsson, Kir klin Mälarsjukhuset, Eskilstuna

 

Kapitel 4: Naturalhistoria och etiologi

Louise Olsson,Kir klin Mälarsjukhuset, Eskilstuna

 

Kapitel 5: Primär prevention, screening och tidig diagnostik

Sven Törnberg, Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland, Stockholm

 

Medförfattare

Louise Olsson, Kir klin Mälarsjukhuset, Eskilstuna

Mef Nilbert, RCC Syd, Skånes Universitetssjukhuset, Lund

 

Kapitel 6: Symtom, kliniska fynd, diagnostik

Katrine Åhlström Riklund, Rtg klin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

 

Medförfattare

Lennart Blomqvist, rtg klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

Michael Torkzad, radiolog inst, Uppsala Universitet, Uppsala

Mikael Hellström, radiolog inst, Göteborgs Universitet, Göteborg

 

Kapitel 7: Kategorisering av tumören

Britta Halvarsson, Unilabs St Görans sjukhus, Stockholm

Ester Lörinc, Pat avd, Karolinska Universitetslab, Huddinge

 

Kapitel 8: Multidisciplinär terapikonferens

Anna Martling, Kir klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

 

Kapitel 9: Primär behandling, perioperativ vård

Ulf Gustafsson, Kir klin, Danderyds sjukhus, Stockholm

 

Medförfattare

Omid Sadr–Azodi, Avd för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska inst, StockholmMef Nilbert, RCC Syd, Skånes Universitetssjukhuset, Lund

Robert Hahn, anestesi klin, Södertälje sjukhus, Stockholm 

  

Kapitel 9: Primär behandling, nät som stomibråckprofylax vid anläggning av permanent kolostomi i samband med operation för rektalcancer

Karin Strigård, Kir klin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

 

Kapitel 9: Primär behandling, elektiv kirurgi

Jörgen Rutegård, Kir klin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 

  

Medförfattare

Ingvar Syk, kir klin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Peter Matthiessen, kir klin, Universitetssjukhuset, Örebro

Bärbel Jung, kir klin, Universitetssjukhuset, Linköping

Eva Angenete, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Kennet Smedh, kir klin, Centrallasarettet, Västerås

Gabriella Palmer, kir klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm 

 

Kapitel 9: Primär behandling, akut kirurgi

Annika Sjövall, Kir klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

 

Kapitel 9: Primär behandling, strålbehandling

Bengt Glimelius, Onkolog klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Medförfattare

Adalsteinn Gunnlaugsson, onkolog klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

Elisabeth Kjellén, onkolog klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund 

Anders Johnsson, onkolog klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

 

Kapitel 9: Primär behandling, cytostatika

Bengt Glimelius, Onkolog klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Medförfattare

Maria Liljefors, onkolog klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

Pehr Lind, onkolog klin, Mälarsjukhuset, Eskilstuna

Ingrid Ljuslinder, onkolog klin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 

Peter Nygren, onkolog klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Mats Perman, onkolog klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

 

Kapitel 9: Primär behandling, antitumoral läkemedelsbehandling vid metastaserad kolorektal cancer (mCRC)

Bengt Glimelius, Onkolog klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Medförfattare

Maria Albertsson, onkolog klin, Universitetssjukhuset, Linköping

Peter Nygren, onkolog klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Mats Perman, onkolog klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 

 

Kapitel 10: Uppföljning

Michael Dahlberg, Kir klin, Sunderby sjukhus, Luleå

 

Medförfattare

Ingvar Syk, kir klin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

 

Kapitel 11: Behandling av lokalt avancerad sjukdom och metastasering, behandling av avancerad sjukdom och spridd sjukdom

Torbjörn Holm, Kir klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

 

Medförfattare

Ingvar Syk, kir klin, Skånes Universitetsssjukhus, Malmö

Per Jönsson, thoraxkir klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

 

Kapitel 11: Behandling av lokalt avancerad sjukdom och metastasering, behandling av levermetastaser

Per Sandström, Kir klin, Universitetssjukhuset, Linköping

 

Medförfattare

Joar Svanvik, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Bengt Glimelius, onkolog klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

Malin Samuelsson, RCC Väst, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Jörgen Wenner, kir klin, Helsingborgs lasarett, Helsingborg

Gert Lindell, kir klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

Magnus Rizell, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Nils Albiin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm

Agneta Norén, kir klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Bjarne Ardnor, kir klin, Norrlands Universitetssjukhuset, Umeå

Anders Jansson, kir klin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm

Peter Naredi, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Maria Sandgren, kir klin, Universitetssjukhuset, Linköping

Christian Cahlin, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Bergthor Björnsson, kir klin, Universitetssjukhuset, Linköping

Michael Olausson, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Bengt Isaksson, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm

Per Lindnér, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Jacob Freedman, Karolinska Universitetssjukhuset Danderyd, Stockholm

Lars–Olof Hafström, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Malin Sternby, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Mats Andersson, radiologiska klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Hans Olsson, patolog klin, Universitetssjukhuset, Linköping

 

Kapitel 12: Rehabilitering

Pia Dellson, Onkolog klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

 

Medförfattare

Maria Hellbom, onkolog klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund 

Karin Bergmark, onkologklin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg och onkolog klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

 

Kapitel 13: Psykosocialt omhändertagande

Pia Dellson, Onkolog klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

 

Kapitel 14: Omvårdnadsaspekter

Pia Dellson, Onkolog klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

Maria Hellbom, onkolog klin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

Karin Bergmark, onkologklin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg och onkolog klin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

 

Kapitel 14: Omvårdnadsaspekter

Annika Lidin Lindqvist, RCC Uppsala/Örebro, Uppsala

 

Medförfattare

Lena Hansson, kir klin, Universitetssjukhuset, Örebro 

Karin Hassel, kir klin, Kärnsjukhuset, Skövde

Frida Smith, kir klin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg

Eva Strand, kir klin, Centrallasarett, Västerås 

 

Kapitel 15: Palliativ vård och insatser

Bertil Axelsson, kir klin, Östersunds sjukhus, Östersund

 

Medförfattare

Carl–Johan Fürst, palliativt centrum, Lund

 

Kapitel 16: Underlag för nivåstrukturering

Gudrun Lindmark, kir klin, Helsingborgs lasarett, Helsingborg

 

Kapitel 17: Kvalitetsindikatorer och målnivåer

Lars Påhlman, kir klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Medförfattare

Ingvar Syk, kir klin, Skånes Universitetsssjukhus, Malmö 

 

Kapitel 18: Kvalitetsregister

Lars Påhlman, kir klin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Medförfattare

Ingvar Syk, kir klin, Skånes Universitetsssjukhus, Malmö

 

I en första remissomgång för en preliminär version av vårdprogrammet har nedanstående organisationer inbjudits att lämna synpunkter på innehållet:

  • Svensk Kolorektalkirurgisk Förening (SFKRK)
  • Sektionen för stomiterapeuter och sjuksköterskor inom kolorektal omvårdnad (SSKR)
  • Svensk Onkologisk Förening
  • Sjuksköterskor i cancervård
  • Svensk Förening för Allmänmedicin
  • Svensk Förening för Bild- och Funktionsmedicin
  • Svensk Förening för Palliativ Medicin
  • Svensk Förening för Patologi
  • Svenska Kolorektalcancerregistret (SCRCR)
  • Mag– och tarmförbundet
  • Tarm- uro- och stomiförbundet (ILCO)
  • Via RCC till de regionala vårdprogramgrupperna för kolorektal cancer.

Efter sammanställning av de inkomna synpunkterna och revidering efter den första remissrundan skickades vårdprogrammet på ytterligare en remissrunda. Denna gick till landstingets linjeorganisationer för kommentarer kring organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av vårdprogrammet. Denna slutgiltiga version har anpassats efter synpunkter från denna andra remissrunda och till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för kolorektalcancersjukvård 2014.

Jäv och andra bindningar

Inga jäv eller andra bindningar föreligger.

1.5 Evidensgradering

Vissa åtgärder finns med i 2014 års version av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tjock– och ändtarmscancersjukvården. För de åtgärderna anges prioriteringen, t ex SoS Nr 2014: Prio 4. Skalan går från 1 (högst prioriterat) till 10 (lägst prioriterat). De åtgärder som Socialstyrelsen inte anser ska utföras i rutinsjukvård anges som "icke göra" eller "FoU" (bör utföras inom ramen för forskning eller utvecklingsprojekt). För det vetenskapliga underlaget och evidensen för dessa rekommendationer hänvisas till Socialstyrelsen.

Evidensvärdering av övriga rekommendationer har i förekommande fall utförts med användande av den modifierade version av GRADE-systemet som tagits fram av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

 

Styrkan i rekommendationerna graderas enligt följande:

Starkt vetenskapligt underlag (Grade ++++) 

Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Måttligt starkt vetenskapligt underlag (Grade +++) 

Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Begränsat vetenskapligt underlag (Grade ++) 

Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Otillräckligt vetenskapligt underlag (Grade +)

När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

I de fall evidensvärdering saknas har ingen evidensgradering kunnat göras, alternativt bygger värderingen på "klinisk praxis". Ambitionen har varit att alla rekommendationerna i vårdprogrammet ska vara evidensbaserade, men ibland har denna överskuggats av målet att i första hand skapa ett välfungerande arbetsverktyg och underlag för utredning och behandling i praktisk klinik. Vårdprogrammet baseras således inte på en fullständig vetenskaplig evidensanalys. Rekommendationerna är ofta samlade i en ruta i inledningen av varje avsnitt. I vissa avsnitt har det varit svårt att bryta ut rekommendationerna från underlaget, varför de i dessa fall istället är insprängda i texten.

Viktiga referenser till påståenden och rekommendationer ges i slutet av varje avsnitt eller kapitel. För de rekommendationer som baseras på Socialstyrelsens riktlinjer anges enbart ett fåtal referenser, ibland inga alls. Istället hänvisas till de fylliga referenslistor som finns i de vetenskapliga underlagen till Socialstyrelsens riktlinjer.