MENY

Gällande vårdprogram lungcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2019-04-09.

1. Inledning

1.1 Syfte

Målsättningen med vårdprogrammet är att ge en kunskapsbas för kliniskt handlande, och att formulera en standard för lungcancervården som en grundläggande förutsättning för jämlik vård. Lungcancer är en komplicerad sjukdom, där beslut om utredning, behandling och omvårdnad måste baseras på god bakgrundskunskap och förståelse för patientens situation. Dokumentet innehåller därför både rekommendationer om utredning och behandling baserade på faktagranskning, och avsnitt som har mer av lärobokskaraktär. Vårdprogrammet skall inte ses som en ”kokbok”, utan som ett ramdokument som på vissa punkter kräver regional eller lokal konkretisering, t.ex. vad gäller preparat- eller metodval där flera likvärdiga alternativ finns, och vad gäller organisatoriska aspekter på vården som kan skilja sig mellan olika landsting.

Målgruppen är i första hand läkare och sjuksköterskor som utreder och vårdar patienter med lungcancer, men dokumentet kan också användas som beslutsstöd av andra personalkategorier som kommer i kontakt med patientgruppen, och som läromedel i medicinsk undervisning.

1.2 Förändringar och nyheter

Den första upplagan av nationellt vårdprogram för lungcancer utgavs 1991. Vårdprogrammet reviderades därefter i sin helhet 2001, 2008 och 2015. Arbetet med det nationella vårdprogrammet initierades av den svenska Planeringsgruppen för lungcancer och slutfördes i samarbete med Regionala Cancercentrum (RCC) i samverkan. Den senaste uppdateringen 2018 var en partiell uppdatering av kapitlen om epidemiologi, histopatologisk klassifikation, stadieindelning samt läkemedelsbehandling.

I 2019 års upplaga av vårdprogrammet har en stor del av resterande kapitel i vårdprogrammet uppdaterats. Kapitlen om hantering av små nodulära förändringar, utredning, strålbehandling, endobronkiell behandling samt kapitlen om ovanligare intrathorakala maligniteter har uppdaterats.

Följande kapitel är nu reviderade och uppdaterade:

1. Inledning

6. Små nodulära förändringar

9. Utredning

12. Strålbehandling

15.3 Endobronkiell terapi

18.1 Carcinoider

18.2 Mesotheliom

18.3 Thymom och Thymuscarcinom

Utredning och behandling av lungcancer har genomgått stora förändringar och förbättringar under de senare åren. Nya utredningsmetoder har gjort entré och blivit en del av rutinutredningen av patienter med misstänkt lungcancer. Lungcancer utreds idag enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF) vilket återspeglas i den nu genomförda uppdateringen av vårdprogrammet. Behandlingen av lungcancer har genomgått dramatiska förändringar under den senaste tiden. Den kirurgiska behandlingen har utvecklats och fler patienter kan idag opereras med minimalt invasiv teknik. Nya behandlingsmodaliteter som immunterapi har introducerats och användningen av målstyrd behandling har förändrats med fler och effektivare behandlingar. Strålbehandlingstekniken har utvecklats och fler patienter kan erbjudas strålbehandling med bättre resultat.

Utvecklingen av utrednings- och behandlingsmöjligheterna för patienter med lungcancer fortsätter glädjande nog i snabb takt. Detta påverkar naturligtvis det nationella vårdprogrammet som i och med nästa uppdatering kommer att förändras i grunden. Ett arbete för att förändra vårdprogrammets struktur är inlett för att göra vårdprogrammet mer överskådligt och lättare att uppdatera med kortare intervall. Arbetet med ett helt nytt kapitel om rehabilitering och uppföljning av lungcancerpatienter är inlett liksom en uppdatering av 2018 års kapitel om läkemedelsbehandling.

1.3 Nationella riktlinjer

Rekommendationer i det nationella vårdprogrammet (föreliggande dokument) baseras i allt väsentligt på Socialstyrelsens riktlinjer [1]. Dokumenten skiljer sig dock åt på flera punkter, vilka sammanfattas i nedanstående tabell. En viktig skillnad är att Socialstyrelsens riktlinjer endast tar upp frågor som i någon mening är kontroversiella, dåligt evidensbaserade eller där det finns skillnader i regional tillämpning, medan det nationella vårdprogrammet är mer heltäckande. En annan skillnad är att riktlinjerna värderar enskilda åtgärder var för sig, medan vårdprogrammet redovisar och värderar åtgärderna i ett sammanhang (algoritmer). I Socialstyrelsens riktlinjer anges för varje moment en ”prioritering” som egentligen skall ses som en styrkegrad i rekommendationen, medan den faktiska prioriteringen mellan olika åtgärder sker i respektive landsting.

 

Nationella riktlinjer

Nationellt vårdprogram

Socialstyrelsen initierar

Professionsdrivet

Selektiva

Heltäckande

Enstaka åtgärder

Algoritmer

Standardiserad evidensgradering

Ej formaliserad evidensgradering – hänvisning till nationella riktlinjer

Styrkegradering av enskilda rekommendationer (”prioritering”)

Rekommendationer som ”skall”, ”bör”, ”kan”

 

Läroboksinslag

1.4 Standardiserat vårdförlopp

För lungcancer finns ett standardiserat vårdförlopp framtaget, gällande från och med år 2016. 

Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver vad som ska göras medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.

Det standardiserade vårdförloppet kan läsas och laddas ned från RCC:s webbplats.  

1.5 Evidensgradering

I Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer för lungcancer (1) gjordes en formell och konsekvent kategorisering av evidensstyrka för slutsatser och rekommendationer enligt GRADE-systemet. I föreliggande version av Nationellt vårdprogram är en sådan formell evidensgradering inte genomförd. För evidensgradering hänvisas därför till de Nationella riktlinjerna.

1.6 Författare

Författare till de olika avsnitten i vårdprogrammet har engagerats både inom och utanför Planeringsgruppen. I nedanstående tabell anges vem som varit huvudansvariga för respektive avsnitt. Utöver huvudansvariga kan andra personer ha anlitats för rådgivning och granskning, och ett redaktionellt arbete har utförts av Bengt Bergman. Samtliga kapitel har diskuterats och skrivningarna fastställts i Planeringsgruppen.

Textavsnitt

Författare

Inledning

Bengt Bergman, docent, Lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Mikael Johansson, docent, Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Epidemiologi

Bengt Bergman, docent, Lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Etiologi

Hillevi Rylander, överläkare, Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Ola Brodin, docent, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (Genetisk inverkan)

Tobaksprevention

Matz Larsson, överläkare, Lungkliniken, Örebro Universitetssjukhus, Örebro

Lungcancerscreening

Lars Ek, överläkare, Lungmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Lund

Små nodulära förändringar

Bengt Bergman, docent, Lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Hirsch Koyi, docent, Lungenheten, Division Medicin, Gävle sjukhus, Gävle

Symtom och kliniska fynd

Eva Brandén, överläkare, Lungenheten, Division Medicin, Gävle sjukhus, Gävle

Histopatologisk klassifikation

Johan Botling, docent, Klinisk patologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hans Brunnström, docent, Onkologi och patologi, Skånes Universitetssjukhus, Lund

Utredning

Annelie Behndig, docent, Medicincentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Bengt Bergman, docent, Lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Magnus Kentson, överläkare, Medicinkliniken, Lung-allergisektionen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Tomas Hansen, överläkare, Bild- och Funktionsmedicincentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Karl Köhlbäck, Lungkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Behandling av lungcancer

Bengt Bergman, docent, Lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (läkemedelsbehandling, sammanfattande behandlingsrekommendationer)

Per Bergman, överläkare, Thoraxkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (kirurgisk behandling)

Fredrik Holmner, överläkare, Hjärtcentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå (kirurgisk behandling)

Jan Nyman, docent, Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (strålbehandling)

Andreas Hallqvist, överläkare, Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg (strålbehandling)

Mattias Olin, överläkare, Onkologkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping (strålbehandling)

Jens Engleson, överläkare, Onkologkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund (strålbehandling)

Mikael Johansson, docent, Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus (läkemedelsbehandling, strålbehandling)

Signe Friesland, överläkare, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (strålbehandling)

Simon Ekman, docent, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (läkemedelsbehandling)

Palliativ behandling

Kristina Lamberg, överläkare, Lung- och allergikliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Ala Muala, överläkare, Medicicentrum, Lungmedicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lars Ek, överläkare, Lungmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Lund (endobronkiell terapi)

Omvårdnad vid lungcancer

Kristina Lamberg, överläkare, Lung- och allergikliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Karin Olsson, forskningssjuksköterska/koordinator, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Psykosocialt omhändertagande

Pär Salander, professor, Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet

Carcinoider

Bengt Bergman, docent, Lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Andreas Hallqvist, överläkare, Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Malignt pleuramesoteliom

Gunnar Wagenius, docent, Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Gunnar Hillerdal, docent, Thoraxkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Thymom och thymuscancer

Hillevi Rylander, överläkare, Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Per Landelius, överläkare, Thoraxkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hans Brunnström, docent, Onkologi och patologi, Skånes Universitetssjukhus, Lund

Underlag för nivåstrukturering

Planeringsgruppen

Det nationella lungcancerregistret

Gunnar Wagenius, docent, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Patientmedverkan

Ola Brodin, docent, Onkologiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm

Tommy Björk, patientföreningen Stödet

1.7 Planeringsgruppen

Planeringsgruppen för lungcancer bildades 1986 på initiativ av professionen, och har sedan 1987 uppburit finansiellt stöd från Cancerfonden.

Planeringsgruppen har fyra huvuduppgifter:

  • Ansvar för nationellt vårdprogram för lungcancer
  • Initiering och samordning av nationella och nordiska multicenterstudier
  • Referensgrupp för det nationella lungcancerregistret
  • Arrangör av Svenska lungcancermötet som avhålls årligen

Därutöver arrangerar gruppen enskilda utbildningstillfällen och driver enskilda utvecklingsprojekt.

Medlemmar i Planeringsgruppen är läkare med särskilt intresse för lungcancerfrågor. Lungmedicinska och onkologiska specialiteter inom varje sjukvårdsregion är representerade i gruppen, liksom företrädare för thoraxkirurgi, radiologi och klinisk patologi.

Gruppens medlemmar (januari 2015) redovisas i nedanstående tabell.

Namn

Specialitet

Sjukhus 

Maria Planck
Jens Engleson

Onkologi

Skånes Universitetssjukhus, Lund

Jarek Kosieradzki

Lungmedicin

Skånes Universitetssjukhus, Lund

Hans Brunnström

Klinisk patologi

Skånes Universitetssjukhus, Lund

Jan Nyman (ordförande)
Hillevi Rylander
Andreas Hallqvist

Onkologi

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Bengt Bergman

Lungmedicin

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Mattias Olin

Onkologi

Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Anders Vikström

Lungmedicin

Linköpings Universitetssjukhus, Linköping

Magnus Kentsson

Lungmedicin

Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Rolf Lewensohn
Luigi De Petris
Signe Friesland
Gunnar Wagenius
Simon Ekman
Ola Brodin

Onkologi

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Karl-Gustaf Kölbeck

Lungmedicin

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Per Bergman

Thoraxkirurgi

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Magnus Lindskog

Onkologi

Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Kristina Lamberg

Lungmedicin

Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Georg Holgersson

Onkologi

Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Per Landelius

Thoraxkirurgi

Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Thomas Hansen

Thoraxradiologi

Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Johan Botling

Klinisk patologi

Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Eva Brandén
Hirsh Koyi

Lungmedicin

Gävle sjukhus

Mikael Johansson (sekr)

Onkologi

Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Annelie Behndig
Ala Muala

Lungmedicin

Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

1.8 Jäv

Det finns inga intressekonflikter mellan författare och industrin. Jävsdeklarationer för enskilda författare och medlemmar i Planeringsgruppen kan redovisas på förfrågan.