Tjock- och ändtarm samt analcancer
Tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer) är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år drabbas cirka 4 100 personer av tjocktarmscancer och 2 100 av ändtarmscancer. De flesta som insjuknar, 75 procent, är över 65 år. Analcancer är däremot en ovanlig sjukdom som drabbar omkring 150 personer årligen i Sverige. Analcancer är vanligast i åldrarna 65–70 år.
Tjocktarmscancer är lika vanligt hos män som hos kvinnor medan ändtarmscancer är något vanligare hos män.
Femårsöverlevnaden har förbättrats för både tjocktarms- och ändtarmscancer under de senaste decennierna.
Den vanligaste typen av analcancer är skivepitelcancer. En starkt bidragande orsak till skivepitelcancer i analregionen är HPV-infektion. Analcancer är också något vanligare hos kvinnor än hos män.
I Stockholm-Gotlandregionen diagnostiseras årligen drygt 1000 patienter med kolorektalcancer och cirka 60 patienter med analcancer.
Kolorektalcancer opereras på sex enheter i regionen, varav medicinsk onkologisk behandling ges på fyra och strålbehandling på två enheter. Sedan 2008 har regionen ett etablerat screeningprogram för kolorektalcancer.
Analcancer behandlas inte i regionen, förutom i palliativ situation. Karolinska Universitetssjukhuset är dock sedan januari 2021 regional enhet för utredning och uppföljning av analcancer.
Hittils har processen:
- Under 2015 implementerades en regional version av Min vårdplan (MVP) till alla patienter med kolorektalcancer i regionen. Informationen i MVP har reviderats under åren och utformats till en nationell version. Under 2022 har implementering av en digital MVP startat. I dagsläget kan patienterna välja om de vill ha en fysisk pärm med MVP på papper eller en digital MVP via 1177.
Syftet med MVP är att patienterna ska känna sig välinformerade och få möjlighet till aktivt deltagande i sin behandling. Min vårdplan tjock- och ändtarmscancer - Standardiserade vårdförlopp (SVF) infördes för kolorektalcancer 2016. Detta har lett till viss förkortning av väntetider för olika steg i utredning och behandling, men framför allt har införandet av SVF lett till ett närmare samarbete mellan olika enheter som är involverade i patienternas utredning och behandling.
- Utveckling av cancerrehabilitering har prioriterats de senaste åren. På Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och S:t Görans sjukhus har projektarbeten kring rehabilitering efter cancer i lilla bäckenet startat. Flera utbildningar och workshops har anordnats kring detta.
Digitala utbildningar - 2016 startade en bäckencancerrehabmottagning (BCR) på Centrum för Cancerrehabilitering (CCR) under SLSO på Sabbatsbergs sjukhus. På BCR arbetar specialistsjuksköterskor med specifik kunskap kring tarmfunktionsrubbning, urinvägsproblem och sexuell dysfunktion, vilka är problem som många av våra patienter drabbas av. På CCR finns även psykologer, fysioterapeuter, arbetsterapeut, kolorektalkirurg, kurator, psykolog, onkolog med flera. Läkare eller sjuksköterska kan remittera patienter till BCR.
Centrum för Cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering för vårdgivare
2023 fokuseras arbetet i den regionala cancerplanen på följande delmål och regionala prioriteringar:
- Projektet Reflextestning kolorektalcancer. I detta utförs bred genomisk sekvensering av biopsier av kolorektalcancer. I skrivande stund inkluderar Karolinska Universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus patienter, men projektet avser att inkludera hela regionen när ledtiderna för genomiksvaren blir acceptabla. Arbete med detta pågår.
- Implementering av digital MVP pågår
- Implementering av hälsoskattning och rehabiliteringsplaner pågår
- Implementering av utskick av patientenkäter för patientrapporterade mått (PROM) till Svenska Kolorektalcancerregistret
- Arbete med automatiserad komplikationsregistrering efter kirurgi mot kolorektalcancer. Projektet pågår på Karolinska Universitetssjukhuset och om det faller ut väl kommer det kunna implementeras på övriga sjukhus i regionen
- Utvärdering av Standardiserat Rehabförlopp, vilket pågått 2017-2021. Vi utvärderar nu långtidseffekterna av detta avseende patienternas livskvalitet och funktion avseende tarmhälsa, urinvägsfunktion, sexuell hälsa, lymfödem och neuropatier.