Bröstcancer

Resultaten i bröstcancervården har tydligt förbättrats under de senaste decennierna och den relativa 5 års-överlevnaden är nu 90%. Orsaken är främst de förbättringar som genomförts i alla delar av processen; den tidiga diagnostiken som utvecklats genom screening och hög tillgänglighet, den kirurgiska behandlingen som blivit all mer specialiserad och den onkologiska behandlingen i form av hormonell behandling, cytostatika, antikroppsbehandling och strålbehandling. Starka framgångsfaktorer har också varit en multidisciplinär samverkan, implementering av forskningsresultat i vårdprogram och väl utvecklade kvalitetsregister.

Under pandemiåret 2020 sågs stora förändringar inom bröstcancervården i regionen där man under helåret 2020 diagnosticerade 350 färre bröstcancerfall jämfört med 2019 motsvarande 16% minskning.
Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC)

Andelen screeningupptäckta fall minskade från 59% år 2019 till 48% år 2020 och 57% 2021. Ledtiden mellan välgrundad misstanke om bröstcancer till första behandling förkortades i regionen.

Första behandling gavs i Stockholm inom ledtiden 28 dagar i 61% av fallen under 2020 jämfört med 38% 2022.
Väntetider i standardiserade vårdförlopp

Utförda uppgifter utifrån cancerplanen:

Regionala avsteg från vårdprogrammet för bröstcancer har sammanställts och författats av processledare bröst inför pandemin våg ett och två (mars och nov 2020).

Regionala prioriteringar i cancerplanen som processen arbetar med eller har avslutat:

2:3:1 Stödja initiativ som ökar kunskapen om genetik och cancer i de regionala cancerspecifika patientprocesserna.
För att stärka kunskapen om onkogenetik och onkogenetisk testning har vi fortsatt att delta i Stockholms månatliga ÄBC (Ärftlig Bröstcancer) MDK-verksamhet och fått igenom att alla Stockholms bröstcentrum nu är representerade inom både kirurgi och onkologi. Ärftlig cancer har fått en egen processledare vilket vi varit med i påverkansarbetet kring. Snabbspår för onkogenetisk testning är implementerat på Stockholms tre bröstcentrum + Visby. Processledarna har varit delaktiga i att ta fram patientinformation “Det andra bröstet” för de utan ärftlighet som efterfrågar avlägsnande av det kvarvarande bröstet.

3:1:1 Fortsätta arbetet med analys och uppföljning kring jämlikhet, jämställdhet och mångfald och anpassa riktade åtgärder
Historiskt har deltagandet i mammografiscreeningen i region Stockholm varit lågt, kring 70%. Under 2021 skapades ett gemensamt IT-system för bröstradiologi i Stockholm och genom detta har deltagandet i screeningen ökat till 74%. Det nya systemet möjliggör kallelser via SMS vilket kan bidraga till en positiv utveckling. Processledarna avser att stärka samarbetet med processledaren för mammografi och har varit delaktiga i den politiskt initierade utredningen kring utökat åldersintervall för mammografiscreening.

3:1:3 Fortsätta arbeta för förbättrad inrapportering, lättillgängliga och behovsanpassade utdata i cancerregistret, i de cancerspecifika kvalitetsregistren och patientöversikterna
Vi har fortsatt att regelbundet inhämta och analysera statistik från NKBC (Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer), SVF och VAL-databaserna och har återrapporterat det på regionala vårdprogramgruppens sex återkommande möten varje år. En ökad kunskap om våra resultat och kvalitetsmått hos alla i vårdkedjan ökar sannolikt kvaliteten på inrapportering och förbättrar ledtiderna.

PROM (patientrapporterade utfallsmått) infördes 2020 på Stockholms tre bröstcentrum och data gällande utskick av enkät och svarsfrekvens bevakas och återrapporteras löpande.

Genomisk testning med PAM50 infördes under 2020 i Stockholm Gotland och utförs efter beslut på MDK i enlighet med regionsgemensam terapisynopsis.

IPÖ (individuell patientöversikt) är etablerad på SÖS och infört på Capio St Göran och är tidsbesparande för den behandlande läkaren då den ger en överblick över patientens sjukdoms- och behandlingshistorik samt underlättar studiedeltagande. Processledarna verkar fortsatt för breddinförande i hela regionen.

3:1:4 Fortsätta stödja, utveckla och implementera nationella vårdprogram samt regionala anpassningar
Under den tidiga fasen av pandemin ledde processledarna arbetet kring att ta fram regionala anpassningar och avsteg.

Den regionala vårdprogramgruppen kan användas som forum för informationsspridning till de olika bröstcentra.

Verka för jämlik vård mellan de olika bröstcentrumen i regionen.

3:2:1 Fortsätta arbetet med implementering och utvärdering av SVF för att nå de nationellt uppsatta målen
Vi har haft regelbundna möten med både SVF-processledaren samt med SVF-koordinatorerna och chefer på respektive bröstcentrum.

Fortsatt arbete med uppdatering av gemensamma tolkningsriktlinjer med SVF-koordinatorerna i regionen.

Arbete pågår för att verka för en nationell nedre åldersgräns.

Bröstcancerflödena i sjukvårdsområdet fyller väl inklusionsmålet (70%), med 85% av fallen registrerade i SVF. Ledtidsmålet (80% skall få första behandling inom 28 dagar) uppfylls däremot inte i regionen (38 %, 2022) vilket vi arbetar aktivt med och följer noggrant.

Samarbete med ansvariga för SVF bröstcancer nationellt för samsyn i tolkning och riktlinjerna och utvärdering av statistiken.

3:3:3 Stödja utvecklingsarbete och forskning inom medicin, omvårdnad, rehabilitering, integrativ cancervård, palliativ vård, patient-och närståendesamverkan, digital hälsa och vård samt jämlik vård
Som processledare fortsätter vi att medverka på regionala möten med representanter för alla enheter inom bröstcancervården. Fokus är individualiserad behandling och jämlik vård på alla Bröstcentrum i regionen där processledarna utgör en knutpunkt i ett regionalt nätverk för bröstcancervården dit olika vårdgivare och patientorganisationer kan vända sig för att påkalla uppmärksamhet kring behov av åtgärder för att förbättra vården.

3:4:1 Stödja utveckling, införande och utvärdering av nya arbetssätt för optimalt nyttjande av kompetens och resurser
Hålla i nätverksträffar för kontaktsjuksköterskor samt sammankallande för arbetsgrupp inom bröstkirurgi för att arbeta fram likvärdiga arbetsrutiner och att lyfta goda exempel.

4 :1:4 Vidareutveckla modellen för patient- och närståendesamverkan och därigenom stärka möjligheten till samverkan med tydliga uppdrag och ansvar
Processledarna har regelbundna träffar med representanter från patientföreningen Amazona i Stockholm och har tagit emot och arbetat med flera av de synpunkter som framförts och återkopplat information om bröstcancervården och pågående förbättringsarbeten.

4:1:5 Främja dialogen mellan patienter, närstående och hälso- och sjukvårdspersonal om komplementär och integrativ medicin (KIM) genom information och utbildningsinsatser
Processledarna avser att lyfta medvetandet om KIM genom information till vårdgivare om kurser som arrangeras av RCC.

4:2:1 Implementera och kontinuerlig uppföljning av arbetssättet hälsoskattning
Hälsoskattning för cancerrehabilitering infördes under 2020/2021 på Stockholms tre bröstcentrum och på Gotland och processledarna avser att följa upp arbetssättet.

4:2:3 Öka kunskapen om sexuell hälsa och fertilitet i samband med cancer genom information och utbildning av bland annat kontaktsjuksköterskor och personal i primärvården
Detta är ett ämne för framtida utbildningsaktivitet som processledarna vill arbete vidare med.

4:3:1 Fortsätta att stödja utvecklingen av kunskapsteam Cancer i primärvården ”CaPrim”
Fortsatt samverkan med CaPrim genom möten och utbildningsinsatser för tidig upptäckt av bröstcancer och sprida kunskap om gällande SVF-kriterier.

4:6:1 Fortsatt stödja samverkan mellan olika vårdformer genom implementering av Aktiva överlämningar och Min vårdplan i hela regionen.
Den nationella versionen av Min vårdplan (MVP) bröstcancer har implementerats på samtliga tre bröstcentrum i Stockholm och på Gotland under 2021 och arbetet med att individualisera MVP pågår kontinuerligt.

Processledarna fortsätter att stödja aktiva överlämningar dels inom specialistvården men även gentemot primärvården.