Prostatacancer

Varje år får 10 000 män prostatacancer och 2500 män avlider på grund av sjukdomen. Den relativa 5 - och 10 års-överlevnaden i prostatacancer är 93,4% respektive 87,9% (Socialstyrelsen 2018).

Den vanligaste behandlingsformen vid lågrisk prostatacancer, men även till viss del mellanrisk cancer är s.k. aktiv monitorering. Vid mellanrisk och högrisk prostatacancer behandlas patienterna med kirurgi eller strålbehandling. Även för primärt metastatisk prostatacancer har överlevnaden under de senaste 10 åren förbättrats tack vare förbättrad medicinsk behandling med bland annat cytostatika och andra generationens hormonbehandling.

I regionen diagnosticerades 2020 1746 män med prostatacancer. Av dessa hade drygt 1274 (86%) patienter potentiellt botbar sjukdom, medan cirka 200 (14%) patienter hade regional eller fjärr-metastaserad sjukdom. Kurativ kirurgi, så kallad robot-assisterad prostataektomi (RALP), utförs vid 4 regionsjukhus samt 2 privata sjukhus i regionen. Strålbehandling ges vid 2 kliniker i regionen medan medicinsk onkologisk behandling ges vid 3 kliniker i Stockholm samt i Visby.

Sedan 2019 har vårdprogrammet tydliggjort nyttan av MR-undersökning tidigt i diagnostik av prostatacancer. Under 2021 har denna nya värdefulla undersökningsmetod implementerats i Stockholm, vilket har bidragit till minskad överdiagnostik av ofarlig cancer utan att andelen behandlingskrävande cancer har minskat.

Hittills har prostatacancerprocessen Stockholm-Gotland slutfört eller startat:

  • Förbättrad rapportering till Nationellt kvalitetsregister till exempel basdata och ePROM.
  • Implementering och rapportering av SVF i med samarbete med avtalshandläggare på HSF
  • Deltagit i stöd och utveckling av diagnostik och behandling av icke botbar sjukdom
  • Utvecklat MDK inklusive teknisk möjlighet till distansuppkoppling
  • Arbetat med uppdatering och implementering av Nationellt Vårdprogram
  • Deltagit i utveckling av INCA patientöversikt prostatacancer
  • Utbildning av primärvården via CaPrim (Cancer i Primärvården)
  • Deltagit i utveckling av beslutsstöd för primärvården inom prostatacancer
  • Förstudie inför start OPT (organiserad prostatacancertestning) avslutad.
  • OPT- pilot påbörjad.
  • Deltagit i regionala vårdprogramgruppens arbete bland annat Covid-anpassad vår.d
  • Deltagit i skapandet av Nationell Min vårdplan prostatacancer.
  • Sammankallar till regionala nätverksträffar för kontaktsjuksköterskor inom urologisk cancer.
  • Deltagit vid Regionala Arbetsgruppen (RAG) Prostatacancers regelbundna möten.
  • Deltagit i kvalitetsdialogmöten mellan öppenvårdsurologer och avtalshandläggare HSF.
  • Har 2021 startat upp Sveriges första Genetiska mottagning för prostatacancer på NKS

2022 fokuseras arbetet på följande prioriteringar i den regionala cancerplanen:

2:2.4 Vidareutveckla existerande screeningprogram, testa och utveckla nya, till exempel organiserad prostatacancertestning samt lungcancerscreening i samband med mammografi.
Vi arbetar på initiativ från SKL med införande av Organiserad prostatacancertestning, OPT i Region Stockholm och Region Gotland

2:3.1 Stödja initiativ som ökar kunskapen om genetik och cancer i de regionala cancerspecifika patientprocesserna
Vi arbetar med att utveckla en fungerande vårdkedja för omhändertagande av män med förhöjd risk för ärftlig prostatacancer. Arbetet pågår i mottagning för ärftlig cancer.

3:1.4 Fortsätta stödja, utveckla och implementera nationella vårdprogram samt regionala anpassningar
Vi deltar aktivt i både nationella arbetsgruppen (NAG) och RAG för prostatacancer där detta arbete är prioriterat. OPT är ett steg på vägen.

3:2.1 Fortsätta arbetet med implementering och utvärdering av SVF för att nå de nationellt uppsatta målen
Arbetar via RAG för att korta ledtider.

3:2.2 Stödja forskning och utveckling som stärker förutsättningarna för tidig upptäckt av cancer.
Arbetet med OPT och eventuell tilläggsdiagnostik (publicerad i NEJM/Lancet Oncol) kommer möjliggöra förbättrad tidig diagnostik.

3:3.4 Fortsätta arbeta för förbättrad inrapportering, lättillgängliga och behovsanpassade utdata i registret
För en bättre uppföljning och kunskap i hela vårdkedjan för prostatacancer fortsätter vi arbetet med att implementera IPÖ (Individuell patientöversikt prostatacancer) inom ramen för NPCR (Nationella prostatacancerregistret).

Implementering av strukturerade svar med hjälp av mallar (MR och Patologi) och registrering i kvalitetsregister av dessa data.

3:4.2 Fortsätta arbetet med etablering av kompetensnätverk inom bland annat patologi och radiologi
Delta i fortbildning av radiologer avseende MRT prostata samt strukturerade svar.

4:1.1 Underlätta och möjliggöra egenvårdsaktiviteter och andra former av rehabilitering genom forskning, utveckling, information och utbildning.
Implementera och sprida kunskap om digitala Min vårdplan, ett skriftligt informationsmaterial som innehåller både generella egenvårdsråd kopplat till alla cancerdiagnoser och specifika egenvårdsråd kopplat till sjukdomen prostatacancer.
Deltar i ett regionalt samarbete gällande bäckencancerrehabilitering med bland annat kunskapsspridning av ”vägledning för bäckencancerrehabilitering” riktat till sjukvårdspersonal.

4:2.1 Implementera och kontinuerlig uppföljning av arbetssättet hälsoskattning
Sprider kunskap om och lär ut arbetssätt att använda formuläret hälsoskattning för cancerrehabilitering, ett bedömningsinstrument som kan identifiera patienters rehabiliteringsbehov. Dels i regionala nätverket för kontaktsjuksköterskor inom urologisk cancer, dels i det regionala samarbetet gällande bäckencancerrehabilitering.

4:3.1 Fortsätta att stödja utvecklingen av kunskapsteam Cancer i primärvården ”CaPrim”.
Fortsatt delta i utbildningsinsatser inom primärvård och annan öppenvård arrangerat av CaPrim.

4:6.1 Fortsatt stödja samverkan mellan olika vårdformer genom implementering av Aktiva överlämningar och Min vårdplan i hela regionen.
Fortsätta det regionala arbetet med övergång från Min vårdplan i journalsystem till digital Min vårdplan via 1177 mina vårdkontakter.

Vikten av aktiv överlämning kommer tydliggöras när insatta rehabiliteringsåtgärder (utifrån hälsoskattning för cancerrehabilitering) behöver följas upp även efter byte av vårdenhet/vårdverksamhet.