Cancerplan 2020 palliativ cancervård

Livsförlängning och livskvalitet (tidig palliativ fas).
Scenariot för personer med cancer i palliativt skede har förändrats påtagligt under de senaste 20–30 åren, eftersom signifikant livsförlängning är möjlig tack vare nya behandlingsmetoder, inklusive cytostatika, målsökande terapier och immunoterapier. För att bibehålla god livskvalitet bör modern cancerbehandling med fördel integreras med palliativa insatser redan tidigt i det palliativa förloppet.

Av dessa skäl kommer patienterna att vårdas både inom akutsjukvården, inom specialiserad palliativ vård och ibland också inom primärvård eller kommun. Oavsett var patienterna med palliativa behov vårdas, ska det finnas en grundkunskap i palliativ vård, med spetskompetens, till exempel vid vård av barn.

Livskvalitet (sen palliativ fas). För personer med cancer i sent palliativt skede, när den cancerspecifika behandlingen inte längre kan förlänga överlevnaden, är symtomlindring och psykologiskt stöd av största betydelse. Därför arbetar den palliativa cancerprocessen för att garantera tillgång till specialiserad palliativ vård för dessa personer.

Hittills har processen för palliativ cancervård Stockholm Gotland slutfört eller startat:

  • Pilotprojektet ”Palliativ konsult” med fokus på pankreascancer i samarbete med Gastrocentrum på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015–2017. Projektet är grunden till fortsatt arbete med att driva frågan om palliativ konsultation på akutsjukhus i cancerplanen 2020–2023.
  • Rådgivande funktion i utvecklingsarbetet ”Avancerad hemsjukvård och samverkan för barn och ungdomar med cancer”. Samverkan sker mellan processerna palliativ cancervård och barnonkologi på RCC, Barnonkologen på ALB, SABH, ASIH och Lilla Erstagårdskliniken.
  • Rådgivande funktion i ASIH specifika frågor inom ramen för TAPAS studien vid lungcancer (Tidig Anslutning till Palliativa team, ASIH, vs. Standardförfarande). Projektet pågår och fortsätter 2020–2023.
  • RCC s Regionala Palliativa Råd – RRPR (multiprofessionell expertgrupp) som bildades 2013, har fortsatt arbetet med att identifiera brister, säkerställa att rätt frågor och ärenden drivs samt gett förslag och exempel på områden i den kliniska palliativa cancervården som behöver beforskas. RRPR har bland annat arbetat med patientsäkerhetsfrågor, utbildningsfrågor, vårdkedjefrågor samt samverkan mellan olika aktörer.
  • Ett arbete har inletts med målet att öka kunskapen om vilka vårdresurser patienter erhåller under sitt sista levnadsår. Genom kartläggning och sammanställning av given vård för cancerpatienter under sista levnadsårets har analyser gjorts om fördelningen av resurser är jämlik utifrån kön, ålder och socioekonomisk status. Sammanställningarna utgår från SLL:s VAL-databas. Preliminära rapporter är hittills skrivna för: Sjukvårdskostnader och sjukvårdsutnyttjande för patienter cancer under det sista levnadsåret i relation till jämlik vård samt tillgång till palliativ vård och behov av akutsjukvård för personer med lungcancer jämfört med KOL. Mer detaljerade rapporter kommer att sammanställas under 2020–2023.
  • Initierat och hållit utbildning i palliativ vård för 250 av regionens ST-läkare enligt Socialstyrelsens delmål B5. Utbildningen drivs nu vidare av PKC (Palliativt kunskapscentrum).
  • Medverkat vid ett flertal utbildningsinsatser för olika yrkeskategorier.

2020 fokuseras arbetet på följande prioriteringar i den regionala cancerplanen:

3:1:1 Fortsätta arbetet med analys och uppföljning kring jämlikhet, jämställdhet och mångfald och anpassa riktade åtgärder.
Att genom statistisk analys påvisa eventuella omotiverade skillnader med avseende på kön, ålder, socioekonomisk status samt eventuella skillnader mellan olika cancer diagnoser (till exempel manliga versus kvinnliga cancerformer).

3:1:4 Fortsätta stödja, utveckla och implementera nationella vårdprogram samt regionala anpassningar.
Med stöd av RRPR utgå från det nationella vårdprogrammet i palliativ vård och utveckla en regional tillämpning med specifikt fokus på cancer (då det nationella vårdprogrammet är generellt med fokus även på icke-cancer diagnoser). Arbetet utförs av en regionalt utsedd vårdprogramsgrupp.

3:2:1 Fortsätta arbetet med implementering och utvärdering av SVF för att nå de nationellt uppsatta målen.
Arbeta för att förstärka det standardiserade vårdförloppet, även för personer med primärt metastaserad cancersjukdom.

3:3:3 Stödja utvecklingsarbete och forskning inom medicin, omvårdnad, rehabilitering, integrativ cancervård, palliativ vård, patient- och närståendesamverkan, digital hälsa och vård samt jämlik vård.
Att utgående från forskningen enligt 3:1:1 använda resultaten för utvecklingsarbete som syftar till jämlik palliativ cancervård.
Att genom informationsinsatser och dialog stödja patient- och närståendesamverkan vid införandet och utvärderingen av nya cancerbehandlingar, med tanke på att många nya behandlingar används i livsförlängande syfte, dvs. i tidig palliativ fas.
Att göra en informationsfilm om palliativ cancervård för allmänheten och professionerna.

3:4:1 Stödja utveckling, införande och utvärdering av nya arbetssätt för optimalt nyttjande av kompetens och resurser.
Kartlägga och introducera palliativt förhållningssätt/palliativ cancervård inom primärvården och kommunen.

Utveckla palliativ konsultation för patienter med cancer på akutsjukhus.
Skräddarsydda utbildningsinsatser avseende palliativ cancervård för professionerna inom cancervården samt för patient- och närståendeorganisationer.

4.1.2 Öka kunskapen hos hälso-och sjukvårdspersonal och personal inom kommunal omsorg om egenvård och delaktighet genom riktade utbildnings- och stödinsatser

4.1.3 Bidra till kvalitetssäkring av palliativ cancervård och öka tillgänglighet för patienter och närstående i hela vårdkedjan, genom information, utbildning och samverkan

4.3.1  Fortsätta att stödja utvecklingen av kunskapsteam Cancer i primärvården ”CaPrim”