Färre flaskhalsar och mer trygghet i barncancervården

Sidan publicerades 20 oktober 2021

För att utveckla barncancerområdet i hela Sverige har en handlingsplan 2020–2022 tagits fram av RCC Samverkans nationella arbetsgrupp för barncancer. Inom ramen för satsningen har Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland en rad projekt på gång. Bland annat: ett nytt arbetssätt med sjuksköterskemottagning och kontaktsjuksköterskor för barn med leukemier och kartläggning för att upptäcka brister i vårdkedjor.

Sjuksköterskemottagning ger kontinuitet och trygghet

Annika Linder, specialistsjuksköterska på barnonkologen Astrid Lindgrens barnsjukhus, är en av initiativtagare till sjuksköterskemottagningen för barn med leukemier. Projektet startade när man efter en enkätundersökning och fokusgrupp insåg att det saknades ett psykosocialt stöd under den lågintensiva fasen i slutet av behandlingen. Det resulterade i sjuksköterskemottagningen som öppnades upp 2019.

 - Patienterna kommer till sjukhuset en gång i månaden. Nu träffar de varannan gång en läkare som fokuserar på det medicinska och varannan gång kommer de i stället till sjuksköterskemottagningen som fokuserar på det psykosociala, berättar Annika Linder.

Under en timmes besökstid får barnen och föräldrarna möjlighet att prata om hur de mår och hur vardagen fungerar. Sjuksköterskorna justerar underhållsbehandlingen utifrån läkarens rekommendationer och lär känna familjerna. Det innebär en kontinuitet som inte funnits tidigare och ett stöd i att återvända till en mer normal tillvaro.

 - Vi skickade ut en enkät efter att mottagningarna varit i gång i två år. Reaktionerna har varit väldigt positiva. Nu vet de exakt vilken sjuksköterska de ska vända sig till och känslan av trygghet är mycket större, säger Annika Linder.

Sjuksköterskemottagningen är nu väletablerat i Stockholm för de patienterna som genomgår behandlingen. Men arbetet fortsätter att utvecklas och under hösten 2021 har Karin Iliens, specialistsjuksköterska, och Annette Hallengren, specialistsjuksköterska som arbetar på sjuksköterskemottagningen även fått en kontaktsjuksköterskeroll. I den ingår fortfarande justering av underhållsbehandlingen och sjuksköterskemottagningen.

 - Kontaktsjuksköterskerollen innebär att vi kan vara ännu mer flexibla och närvarande för familjerna. Vi tror mycket på det här arbetet och hoppas att det sprider sig både nationellt och internationellt där behovet finns, avslutar Annika Linder.

Flaskhalsar identifieras och kan förbättras med processkartläggning

Pernilla Grillner, barnonkolog och sektionschef på Karolinska Universitetssjukhuset, arbetar med kartläggningen av vårdkedjor. Ett arbete som börjar med att identifiera olika diagnosområden där behov av förbättring finns. De som på något sätt arbetar i den utvalda vårdkedjan bjuds sedan in till en halvdags workshop för att göra en så kallad processkartläggning. Förbättringsarbetet drivs på genom extern hjälp av Åsa Dickson, facilitator och verksamhetsutvecklare. Inom barnonkologin har det bland annat hunnits göra kartläggningar för leukemier, hjärntumör och solida tumörer.

 - Under workshopparna har de inbjudna gått igenom vårdkedjan steg för steg. Att vi lyckats samla alla olika professioner i en hel vårdkedja på en och samma plats har varit värdefullt för att lära av varandra, säger Pernilla Grillner.

 - Metoden har varit väldigt uppskattat och vår förhoppning är att det ska ge ringar på vattnet och spridas ut i verksamheterna, fortsätter Pernilla Grillner.

Efter kartläggningen blir det uppföljning med Åsa och nya arbetsgrupper skapas för varje del som behöver förbättras. På samma gång ges möjlighet till kompetensutveckling och generationsväxling. De som får hålla i förbättringsarbetet är ofta nyblivna specialister.

Flera insatser är i full gång. Bland annat inom solida tumörer där beslutsforum strukturerats om till en bättre multidisciplinär konferens där hela teamet med barnkirurger, patologer och strålläkare med flera deltar. En annan flaskhals var tidigare kommunikationsvägen mellan barnonkologin och barnhematologen för deras gemensamma transplantationspatienter. I dag arbetar man nu för fasta avstämningstider och gemensamma ronder/konferenser för att få bukt med det problemet.